Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!
Anonym
/
2025-01-08 20:01
Det skulle vara kul om folk skrev sin ålder efter sitt inlägg i dagens ÖS.
Jag blir ofta nyfiken ungefär var i livet vissa befinner sig när de skrivit inlägg. ?
(50)
Exakt så! Kände likadant som du, Elin. Började köra med nick och fick massa tjafs och nu kör jag anonymt. Jättetråkigt, för det hade underlättat diskussioner så mycket!
Håller med till 110% men det är ju tyvärr det oftast ser ut idag. Och så drabbar det dom som sköter sig, men dom taskiga kan sitta hemma och garva lite till.
Fast det gör dom ju inte, du får ju skriva vad du vill, det är väl viktigast? Om du vill svara någon speciell, så är det ju bara att skriva klockslaget.
Hur ofta läser du den här bloggen? Till slut minns man. Det handlar inte alls om fritid. Jag kollar inte den här bloggen dagligen men känner igen folk ändå.
Vissa anonyma känner man också igen, haha, bla genom deras sätt att uttrycka sig.
Alla kanske inte vill göra en trådstart. Med tanke på att det ändå inte finns nåt diskussionsvärde i ts så spelar det la ingen roll om folk skriver i tråden hur gamla de är?
Någon här som har skaffat barn på egen hand eller känner någon som har gjort det? Har ni lust att dela med er om erfarenheter till någon som funderar på att göra det? Tack!
Är ofrivilligt barnlös. Följer folk som fått barn via klinik självständigt via sociala medier. En ytlig bekant har barn med en kompis hon lever själv med sin dotter. Min bekant har hela barnets liv haft stort stöd av sina föräldrar. Blir väl vanligare av olika orsaker vara ensam förälder.
Tror det är viktigt att man har stöd av sin omgivning. Vill man absolut ha barn men ingen man är det ett alternativ. Att vara ofrivilligt barnlös är ofta en livslång sorg.
Tycker att man ska väga in barnets perspektiv i första hand här och inte enbart förälderns känslor. Ja det är en sorg, men ibland kanske man behöver acceptera att livet är så. Alla kan inte få allt.
Det finns ju många donatorbarn som är vuxna idag. Jag var inne och läste på Instagram hos en tjej som skrev om det ur sitt perspektiv (minns inte hennes namn). Minns att hon skrev att det bland donatorbarn är ett närmast unisont stöd för att det ska vara förbjudet att spermadonatorn är anonym. Det tycker jag verkligen man ska försöka lyssna på istället för att åka till Danmark för att man själv tycker det vore nice med en anonym donator. Tyvärr var det ganska många på förädrasidan som inte var så intresserade av att lyssna utan hade en bestämd bild redan.
Håller med. Är också ofrivilligt barnlös och det är absolut en sorg som inte går över i en handvändning…. Men livet måste gå vidare också. Många frågar mig varför jag inte adopterat/är familjehem osv. Ja, för att jag inte tror att jag har den kapaciteten + är nu alldeles för gammal. Man måste inse sina begränsningar och tänka längre.
Jag tycker att många skaffar barn utan att förstå vilket commitment det är. Att vara ensamstående mamma i vårt samhälle verkar olidligt. Tänk om man blir sjuk, bryter benet etc, vem tar hand om ditt barn då? Om man får ett barn med special needs? Vill du/man bli förälder eller ha barn? O varför? Det jag ser hos mina vänner/familj med barn är att det är livets största utmaning, o då är alla två om det.
Precis. Dels är det den praktiska aspekten av att vara ensamstående förälder. Det kanske många fixar med stöd runt sig. Men det är också den psykologiska aspekten hos barnet som jag ändå tycker är den allra viktigaste. Många mår säkert bra, men de flesta historier jag har hört av de som inte har möjlighet att få kontakt med sin andra biologiska sida är väldigt negativa. Och även om det går när man är myndig så är 18 år väldigt lång tid, det är en hel barndom plus oerhört viktiga och känsliga tonårsår.
Precis. Även om jag inte har barn hatar jag förstås varken barn eller föräldrar.Kan inte tänka mej bli ensam föräldrar. De föräldrar jag känner är så trötta först småbarn och sedan tonåringar. Skulle inte orka med allt ansvar. Tänk om barnet blir allvarligt sjuk. Eller om jag blir svårt sjuk. Man kan inte få allt i livet. Ett liv utan barn är också ett bra liv.
ja det är skittuff. jag skaffa 2 barn i tron om att vi skulle va 2,då vi båda ville. men det blev jag ensam med 2.
har bara min mamma som stöd och viss del min pappa.
jag är sa tacksam att inget barn behövt extra stöd el är sjuka el diagnoser för det är precis på gränsen vad jag mäktat ned. dock känner jag kvinnor som skaffar helt ensam och dom säger att det ändå känns lättare ist för ha nån karl i periferin och tjafsa med. dom är ju fr start själva.
och deras barn verkar mår jättebra.
Känner en kvinna som skaffade barn via spermdonator och fick en söt tjej.Fem år senare skaffade hon ett barn till på samma sätt,blev också en flicka.Hon har nu en jättefin liten familj,döttrarna är väl 8 och 13 idag.Hon sa att det var det bästa hon gjort.Hon har haft stort stöd och hjälp från vänner och familj,och stort socialt nätverk,många väninnor varav några gjort samma sak. Så för henne var det lyckosamt och absolut värt det.
fast mina barn har en levande pappa men han vill ju inte ses.
det gör också ont hos ett barn. fast han valfritt skaffade barnet.
tror inte det är värre att bara ett donatorbarn faktiskt…
Om du svarar 20.10, vad är det hon skriver som är så bittert menar du? Sjukt okänsligt svar att skriva hoppas du inte blir mamma, till en som skriver att hon är ofrivilligt barnlös.
Jag känner några som har skaffat på egen hand. Gemensamt för barnen är att de haft stora problem med att inte känna till halva sitt biologiska ursprung. De saknar den biten och det är ett hål som inte kan fyllas av någon annan. Tror inte att det var det svar du vill ha, men från barnets perspetiv så tror jag inte att det är det bästa.
Men samtidigt är det ju också så att de barnen hade aldrig funnits om det inte var för att deras mamma önskade dom. Tror de flesta barn är glada att dom finns ändå och de kan träffa sin donator när de är 18 år.
Vilket märkligt resonemang. Man måste inte vara positiv till sättet man blev till på bara för att det är orsaken att man finns.
T ex kan man vara emot barnäktenskap utan att man önskar livet ur de barn som är produkten av ett sådant, om vi ska ta ett extremt exempel för att tydliggöra varför resonemanget är skevt.
En kollega har skaffat 2 barn på egen hand. Det går bra för henne/dem men så har hon mkt stöd och hjälp av sina föräldrar och syskon som alla bor nära dem.
Undrar hur stort kontaktnät man behöver för det. Föräldrar kan bli sjuka, syskon flytta, alla kan få fullt upp med sitt. En uppriktig fundering alltså. Man kan ju inte gärna känna att en person (som inte är förälder till barnet) är tillräckligt att hänga upp sig på?
Tänkter att man även behöver större finansiella resurser. Har man inte ett stort socialt nätverk kan man ju även ha barnflicka. Jag har fortfarande kontakt med min idag 38 år gammal.
Jo då. Känner en tjej som åkte på semester och låg runt för att bli med barn.
Så nu har hon en 1-årig tjej som hon inte vet vem som är pappan. Inte heller från vilket land han kommer.
Är väl kanske inte det optimala att skaffa barn på.
Nej! Barnet har ju ingen som helst möjlighet att söka sitt biologiska ursprung om inte heller mamman vet vet som är pappa. Och eftersom det är okänt så kan det ju föras vidare massor av olika genetiska saker som ingen har koll på. Mannen kanske har valt att inte bli förälder på grund av detta, det vet ju ingen. En spermadonator är kontrollerad och gör det frivilligt.
Jag vet ett samkönat par som annonserade efter en donator via Blocket, anonymt. Han gick hem till dem, gjorde sin grej, lämnade ”materialet”, låste och åkte hem.
Paret kom hem och använde sig av ”materialet” och 9 månader senare föddes ett barn men fader okänd…
Men om man väljer att inte göra det så finns det väl ingen anledning att tycka synd om mannen sen? Varför ska bara kvinnan skydda sig? Det är en sak om man är i en relation där man är överens om eventuella preventivmedel, men som singel man får man väl ändå ta eget ansvar.
Och då litar man blint på någon man aldrig träffat tidigare?
Anonym
/
2025-01-08 22:26
Good point! Jag som skrev kommentaren, och det var inte länge sen en diskussion här handlade om just mannens ansvar att se till att inte bli pappa och jag skrev ungefär som du. Så jo, självklart har han precis lika stort ansvar som hon (som hon inte ens tar då) men det är nog mer själva handlingen jag tycker illa om. Hur man ljuger om en sån sak, eller knappt lögnen utan planerandet att göra detta. Äh, jag är lite för trött nu, haha.
Jo det händer. Tyvärr. Före sociala medier stod det i papperstidningar att tjejer raggade och låg för att bli avsiktligt gravida. Hört tjejer som bara haft sex och blivit gravida utan partner. Helt oansvarigt. Pappan till barnet kan ha sjukdomar de kan vara bra att känna till om barnet blir sjuk. Finns massa risker. Inte rätt mot barnet. Vet noll om sitt ursprung.
Varför är det synd om pappan? Vill han inte ha barn får han skydda sig. Skyddar han sig inte så får han väl själv ta ansvar för att följa upp om han vill veta om det blev barn eller inte.
Har en vän som gjort det efter att aldrig träffat rätt kille + närmade sig 40. Hon är otroligt barnkär och älskar att vara mamma, men det är också otroligt slitsamt och stundtals ensamt eftersom hon inte delar föräldraskapet med någon partner. Men värt för henne ändå, såklart. 🙂
Tänker att alla som ger sig in i föräldraskap förhoppningsvis tänker att de kommer bli bra föräldrar, att de har något att erbjuda, ge barnen ett bra liv. Det är ju utgångspunkten, sen kanske det tyvärr inte blir så, oavsett antal föräldrar och finns ju många föräldrar som trots att de är två inte lyckas speciellt bra. Om det nu är så att barn till donatorer mår jättedåligt så känns det ju inte ok men i övrigt att analysera allt och dra slutsatsen att allt negativt son drabbar barnet beror på donator är ju heller inte ok, det är ju livet också.
Det här är en himla bra poäng. Att ha en förälder är verkligen inte per default sämre än att ha två. Endast en fin mamma på heltid > tvingad att bo deltid hos en inkompetent eller försummande förälder.
Har en närstående som skaffat barn på egen hand. Barnet är 2.5 år idag. Hen är för liten för att förstå frågan om sitt ursprung men det har aldrig varit och kommer aldrig vara en hemlighet. Eftersom processen gjordes i Sverige, där donatorn måste godkänna detta, har hen möjlighet att ta reda på vem det är när hen blir 18.
Det jag uppfattat som viktigt är:
1. En stabil livssituation gällande hälsa och ekonomi.
2. Ett starkt socialt skyddsnät och närstående som vill vara aktiva i barnets liv.
3. En samtidig förståelse för att hur mycket hjälp du än kan få från t ex dina egna föräldrar, så är du ensam förälder med allt vad det innebär. Ytterst ansvarig och ensam i mycket av det som kan vara tufft.
4. Personligen tycker jag det är moraliskt mest riktigt att inte använda sig av en anonym donator utan någon som gett sitt samtycke till att barnet får veta sitt ursprung om hen själv vill det när hen är vuxen.
Den enda jag känner som skaffat barn på egen hand gnäller mest om hur slutkörd och ensam hon känner sig för hon får ingen hjälp med avlastning och tycker det är samhällets fel att hon inte har tid för sina barn.
Nä men varför skaffade du då barn undrar jag. Vissa tänker verkligen bara att barn är en rättighet men sen har de inte orken att ta hand om dem…
Vilken formula vill du ha? Ska det vara matt, glansigt eller mitt emellan? Vill du att det sitter hela dagen eller är du okej med att bättre på det under dagen?
Till vardags använder jag jämt clinique almost lipstick i nyansen black honey. Den ger lite mer liv åt ansiktet men är transparent, vilket passar mig som inte känner att mitt 37-åriga ansikte klarar så mycket smink utan att se överspacklad ut. Färganalysmässigt är jag årstid sommar ? brunt hår, blå ögon, solbränd på sommaren
Hej. 47 iår här. Varför visar Melinda Jacobs upp sina barn som väl placerade i familjehem helt öppet? Man ser tydligt hur barnen ser ut. Melinda Jacobs kan väl räknas som offentlig person.
Får man göra det? Kanske om man har föräldrarnas samtycke…
Brukar få upp massa konton med amerikanska familjehem och där är det ”en grej” att lägga upp en ansiktsbild dagen då ett placerat barn blir adopterat för att fira. Och så en liten skylt med texten ”xxxx dagar som placerad – nu är jag adopterad!” placerad i knäet på barnet.
Jo, men inte så otippat. Känns som USA är 100 ggr värre när det gäller att exponera barn. Fick t ex upp någon som marknadsförde sin pryamindspelsverksamhet med sin lilla dotters död.
När man tar hand om husdjur via Voov (husdjur till folk i skyddat boende) får man inte lägga upp bilder på dem på sociala medier.
Det känns jättekonstigt att/om det skulle vara tillåtet för fosterhemsplacerade barn. ?
(50)
Vilken är min nya arbetsrygga?
Jag har behov av en ny ryggsäck för arbetet, den ska rymma dator, klumpigt cykelbatteri, matlåda och andra småsaker (gärna med organiserade fack). Har ni några tips? ?
Deuter har många snygga ryggsäckar och olika modeller. Har deras step out 16, men tror den är lite för liten för att få ner cykelbatteri i. Men kolla på deras hemsida för att se deras andra modeller ?
Åh detta är exakt min fråga och mitt behov! Synd att du fick så få svar hehe. Jag hade tidigare en från targus, men sådär kvalité, dragkedjan höll inte så länge. Nu har jag spanat på osprey men inte köpt någon än. (35)
Har någon bra tips på möhippe-aktiviteter i Malmö? Jag har googlat så har sett event-firmorna som kommer upp direkt, men tänker om någon har erfarenhet av vad som varit bra/dåligt/värt/inte värt pengarna.
Och ännu bättre, om någon har ett guld-tips på sånt som inte kommer upp överst på Google!
Vi är precis i början av planeringen så just nu är jag ute efter alla tips och erfarenheter! Bruden gillar lekar och aktiviteter, men mer åt fångarna på fortet än paintball. Det ger kanske en liten fingervisning, men som sagt, öppen för alla slags tips!
När är det? ?
Vill du ha tips på mysiga ställen att besöka kan jag tipsa om madelineraeaway på Instagram som är duktig på att hitta och dela med sig av pärlor i Malmö ?
Behöver det inte vara. Bara för man varit singel länge eller är en viss ålder så behöver man ju inte vara redo för ett förhållande eller player. En del trivs med att vara själva och har inget behov av en partner eller att ligga runt heller för den delen.
Men har ni inte rett ut det i första stadiet eller har personen plötsligt ändrat sig? Lyssna på det skaver senaste avsnitt när dom har dejting coacher på plats. Viktigt att direkt försöka reda ut om man potentiellt sett vill ha en relation eller mer ’kul’ vara fri etc.
Odiagnostiserad adhd men 100% adhd, VC skickade remiss till psykiatrin för 8 månader sedan men det är jättelånga väntetider. Jag har inte råd att göra utredning privat.
Det äter på mig. Blir paralyserad så fort jag är hemma ensam och har saker att göra (nästan alla vardagar, studerar), hetsäter och överäter trots grov ångest över min viktuppgång men kan inte sluta är som beroende, ångest och stress över allt jag inte hinner med, blir konstant överstimulerad av familjesituationen hemma och vill ibland bara gråta.
Har äntligen hitta en utbildning jag genuint gillar och vill så gärna komma igång med livet efter år av jobbiga händelser och prövningar men känner att min adhd försvårar för mig så enormt och det blir bara värre med åren.
Jag har tidigare haft depression och utmattning och är så rädd att hamna där igen. Ibland vill jag bara ge upp. Hur tar man sig igenom vardagarna med alla dessa bromsklossar?
Kan du inte få annan hjälp, t ex KBT från vårdcentralen under tiden? Du behöver ju inte vänta på en utredning i första hand för att få hjälp med problem i vardagen.
Har du familj måste du väl ha rätt till stöd och hjälp. Kanske någon kan hjälpa dej hemma rent praktiskt. Lever ensam med depression och ångest. Svårt få vardagen fungera. Tvätten disken samlas på hög. Kommer inte igång med städning. Har via kommunen en kontaktperson. Får hjälp praktiskt komma igång tex. tömma diskmaskinen,tvätta.
Ta emot hjälp. Förut skämdes jag. Tänker att folk har mycket svårare problem än vad jag har. Att ha inte klinisk rent men någorlunda ordning gör att jag mår bättre fysiskt och psykiskt. Blir mindre stressad när det inte är så rörigt.
Det finns jätte bra stöd att få via kommunen. Både samtalskontakt för en i sin föräldra roll och ihop med eventuell partner. De är vana vid att jobba med folk med diagnoser och kan hjälpa till med allt från rutiner till barnen, hur man får k tid för återhämtning och hur man ska tänka för att få ihop allt. Oftast kortare väntetid än till kbt.
Du ska kunna söka till privata vårdgivare som din region har avtal med .
Vet inte om du behöver remiss från psykiatrin eller om det räcker med remiss från VC . Värt att kolla upp.
Hoppas det löser sig för dig .
Från en som har en relativt ny adhd diagnos. Jag äter medicin men inte en vanlig medicin för adhd pga andra sjukdomar som ställer till det. Försök att få hjälp av tex en arbetsterapeut dom kan mycket om adhd iaf den jag har. Motion om du har möjlighet är ett bra alternativ i väntan på utredning. Jag har kronisk migrän så jag kan inte motionera och det suger. Har med många utmattningar i bagaget. Det finns en bra bok att läsa av Lotta Borg Skoglund. Det blev ett väldigt rörigt svar hoppas du får ut något vettigt av det. Försök att kämpa på du är duktig och klarar mer än du tror . Lycka till!
Jag orkade inte vänta utan gick privat.
Mitt syskonbarn väntar på utredning med tar under tiden Gaba. Hon tycker att det hjälper henne jättemycket, speciellt vid sänggående.
Gaba finns naturligt i kroppen och är oftast en brist hos dem som har ADHD.
Läs på om Gaba och kolla om det kan vara värt att testa i väntan på utredning.
(51).
Det vet man ju inte i förväg, men har man massa pengar över och vill stötta sådant som kanske inte funkar så visst. Tycker nog att det är bättre med evi-dens på saker.
Jag fick massor av å gest och mardrömmar av gaba. Det som hjälper bäst ärattminimera mängden intryck, träna och återhämtning. Men även sömn, äta regelbundet är viktigt.
Mina kommentarer hamnar i modd.. Men det finns inga bevis för att det hjälper, tvärtom väldigt lite. Så risken är att du kastar pengarna i sjön (för det är ganska dyrt).
Dumma små tips men de funkar faktiskt för mig (som också är odiagnostiserad men 100% har adhd) är listor och fokustimer. Skriver upp allt jag behöver göra så fort det ploppar in i huvudet och sen bestämmer jag vilka tider jag ska beta av saker på listan. Har en app som heter focus keeper som jag använder, av någon anledning så klarar jag av att koncenterar mig bättre om jag vet att det är under en begränsad tid. Så en vanlig dag så sätter jag mig och jobbar en tid och startar timern, jobbar 25 minuter, under tiden så skriver jag ner allt som dyker upp i huvudet som jag måste göra/vill googla/måste beställa hem/meddelanden jag måste svara på osv. När de är nedskrivna kan jag fokusera på jobb igen. När infallen kommer att jag bara måste göra något annat just precis nu så känns det bättre att veta att okej, om 6 minuter får jag göra den grejen.
Sen tar jag en sak i taget på listan och bockar av. Det blir plötsligt roligt istället för paralyserande och överväldigande att få saker gjort. Hjälper mot ångesten (för mig) att lyckas bocka av något. Det är såklart ingen magisk fix men att lägga upp dagen så här har iaf hjälpt mig lite.
Behöver bara skriva av mig. Blev erbjuden ett jobb och tackade ja, var supertaggad på att få komma vidare i karriären. Erbjudandet tas sen tillbaka pga särskilda omständigheter som jag inte orkar beskriva (och nej, jag pallar inte tjafsa om att ett muntligt avtal ändå är bindande blablabla). Det är hur som helst rekryterade chef som gjort bort sig men jag skäms framförallt för att jag har berättat för mina närmsta att jag ska byta jobb och nu behöver istället ”erkänna” att jag varit lättlurad, för det är så det känns.
Så här blir det alltid, det händer bra saker men så fort jag berättar om det högt för någon så dras mattan undan för mig och jag skäms för att jag ens vågat hoppas på att jag kan få ett jobb eller bli kär. Tack för rant.
Jag hade inte lagt nån skam på dig, om du varit min anhörig som berättat. Jag hade snarare blivit arg på den där ….. chefen!
Känns det kanske lättare att förekomma situationen lite, och kanske berätta vad som hänt från en humoristisk sida? ”Haha så jäkla sjukt, vet ni vad som hände med det där jobbet” då avdramatiseras det också en hel del.
Har haft katt det funkat med och katt det inte funkat med.
Men tips är att sätta buren på sätet bredvid dig med gallret mot dig. Ha med en filt och täck alla sidor utom den som är mot dig så katten bara kan se dig när den tittar ut. Det har funkat bäst för mina katter.
Mina tidigare katter hade fått hjärtstillestånd eller liknande innan jag ens hann fram till hållplatsen, men min nuvarande hade med 100% sannolikhet tyckt att det varit jättekul.
Är katten orädd i bil är det större chans att det går bra. Testa att bara åk en hållplats.
Jag har åkt tunnelbana med mina katter (var för sig) till/från veterinären vid enstaka tillfällen det det inte funnits taxi.
Eftersom det blev jobbigt att bära på en stor bur då så köpte jag en djurvagn där man kan lyfta av burdelen. Jag upplevde att katterna blev lugnare i den. Dels för att de kom högre upp och dels för att de slapp sladdra omkring i en bur som jag försökte bära med en arm.
Ena katten satte sig faktiskt upp för att se sig omkring istället för att kura i ett hörn.
Först kändes det lite skämmigt att gå med den där vagnen men i Sthlm kollar alla ner i sina telefoner, så det var nog få personer som uppfattade att det var en katt i vagnen istället för en bebis.
Så både jag och katterna verkar föredra vagn om vi måste åka kommunalt.
Therese Lindgren tipsade om någon spray som hon sprayar i buren när hon ska åka bil med sina djur för att lugna dem. Minns inte vad den heter men hon upplevde att den fungerade bra!
Det var flera här som tipsade om kristalldeo när en hälsosam deodorant efterfrågades. Den hade även bra betyg från andra på olika butiker. Problemet är att jag får det inte att funka, vet inte om jag bara svettas mycket eller om jag gör något fel vid användningen. Så min fråga är, till er som använder kristalldeo, hur gör ni?
Menar du saltdeo? Den ser ut som en kristall. Har använt från Maria Åkerberg, man fuktar den med lite vatten och sen använder man som vanlig deo. Håller svettlukt borta, men jag fick utslag/eksem i hela armhålorna tyvärr, samma med alla andra ”naturliga” deos utan aluminiumsalter jag testat också (Vichys och c/o Gerd).
Ja, precis. Mountain Fresh heter den jag har men tipsades om den du pratade om också men läste att den lätt gick av. Jag känner liksom ingen skillnad från när jag inte har deo. Tänkte om man måste tvätta sig innan eller något, för jag har bara fuktat den som du skriver.
Självklart måste du tvätta dig innan du tar på dig saltdeon, det är ingen tvål! ?
Sen kan det ta ett bra tag innan det funkar som det ska, beroende på hur mycket gifter du har lagrat i de tilltäppta svettkörtlarna(som du har pga av användning av vanliga deos och som kroppen nu släpper ut). Det är det som stinker så förfärligt och kan irritera huden. För mig tog det ett halvår. Du behöver tvätta dig och ta ny deo flera ggr/dag i början. Smörj också in armhålorna med tex kokosolja till natten eller när det svider för jäkla mycket.
Nej såklart det inte är en tvål. Men man brukar ju inte vara tvungen till det för vanliga deos. Jag har använt mig av deodoranter med bra ingredienser i några år nu så har inte använt vanlig deo på länge. Men det blev inte ekonomiskt för mig så hoppades att detta skulle vara mer effektivt. Ska ta flera gånger om dagen nu och testa ett tag till. Annars får jag testa något annat.
Blötte du ner den med vatten? Annars känns det verkligen som att dra en sten i armhålorna hehe
Själv funkade det helt ok men när jag fick total avsaknad av luktsinne pga covid har jag fått någon permanent svettlukts-nojja. Nu måste jag använda absolut torr annars blir det kortslutning i huvudet.
Haha ja det gör jag, fuktar den varje användning. Stod att man kunde ta den efter duschen så tänkte om man kanske var tvungen att vara helt ren innan man använde den eller så.
Jag svettas mycket och det fungerar inte alls för mig. Har provat alla möjliga naturliga men inget hjälper. Skulle säga att det är högst personligt hur mycket man svettas.
Allt är ju relativt också vad en person anser är ”mycket svettningar” – kan ju lika gärna vara någon som svettas lika mycket som en vanlig person. Har du däremot så du får rejäla svettringar på dina kläder är den deon inget för dig.
Jag använder Thai saltdeo men den funkar inte så bra på mig heller.
Jag använder den när jag jobbar hemifrån för att inte behöva utsätta kroppen för så mycket onödiga kemikalier.
Ska jag träffa folk använder jag Lavilin.
Jag har hyoerhidros och svettas mängder. Tog förut botox på ryggen, ljumskar, armhålor, knäveck, armvecket men blev immun tyvärr.
Så saltdeo på hemmadagar även om den inte funkar klockrent.
(51)
Har du precis bytt från vanlig deo så får du nog räkna med en övergångsperiod. Jag hade extremt mycket svett i armhålorna i 3-4 veckor efter jag slutade med aluminiumdeo. Det var som att armhålorna tog igen allt svettning de hade missat
Förkyld, orkeslös, föräldraledig med 9 månaders bebis, ångest inför att börja jobba så småningom, samtidigt ångest över att bara gå hemma, vill bara ta en paus från livet ?
Märkligt att överhuvudtaget poängtera att så ”tycker inte alla”, när Anonym 20:15 uppenbarligen utgår från vad hen själv tycker. Fast visst, du kan ju gott ägna hela din kväll att kommentera ”så tycker inte alla” till alla som kommer med en egen åsikt på öppet spår om du nu tycker att det ger mening ??♀️
Fast märkligt att skriva som den innan också, att då börjar dom bli riktigt roliga. Då kan man skriva att man själv tycker det då det inte är en generell sanning. Mycket kan man tycka är onödigt men skriver man sin egna åsikt så borde man skriva det som en egen åsikt och inte en sanning.
Jag hade samma när min var sju månader. Tänkte på att rymma varenda en dag och min vanligaste dagdröm var att få sova tills kroppen sa att det var dags att vakna. Jag ville inte vara förälder men ville inte gå tillbaka till jobbet heller. Kanske hade jag en light förlossningsdepression? Sökte inte hjälp. Det blev i alla fall bättre när min man och jag båda var föräldralediga tillsammans i två månader och sedan gick jag på jobb.
Vad är det som känns jobbigt för dig? Är det sömnbrist, meningslöshet, ensamhet eller orättvist-känsla om du ammar eller gör mer än din partner?
Tror det är ensamheten och isoleringen. Jag är vanligtvis gladare om dagarna, men just nu när jag är sjuk, det är vinter, kallt, vi är inne mycket, då blir jag deppig på ett sätt jag aldrig upplevt förut. Tur att min lilla bebis är mitt solsken om dagarna.
Du ta upp det med bvc. Finns jätte mycket små tricks att ta till. Dessutom är det lättare att lösa små problem än stora. Gå inte bara och vänta på att det ska gå över och riskera att det blir värre.
Märktes i slutet av podden att Amanda var lite bitter/avundsjuk på Anna. Dels att Anna blev gravid fortare och dels för att hon inte klagade/hade en enkel bebis. Amanda gick sen vidare och gjorde en egen podd fokuserad just på hur tufft föräldraskapet kan vara.
Är det någon här som har erfarenhet av att en förälder säger upp kontakten med barnet? Det känns ju onekligen vanligare att det sker åt andra hållet. Som jag förstår det så har Eg0inas mamma sagt upp kontakten med henne och inte tvärt om, eller har jag missförstått något?
Jag kan minnas helt tokigt. Jag hade för mig att hon hade skrivit något i stil med att uppbrottet inte var hennes val men nu kan jag ju såklart inte hitta det inlägget. Så jag kan ha fel.
Inte personligen, men min bff har en sådan pappa. Väninnan är 40, hennes pappa 60. Hon är hans enda barn. Han kan säga upp kontakten för minsta lilla. Dessutom retroaktivt. Han kan komma på att han tyckte hon svarade snorkigt på en fråga på en tillställning som inträffade två månader tidigare.
Nu har hon sagt upp kontakten sedan ett år men vacklar i om hon gjort rätt.
Under uppväxten var det dessutom en del misshandel; han kunde rycka henne i örat, ge henne en lavett, samt lägga henne över knät och ge henne smisk på rumpan.
Ja, min pappa sa upp kontakten med mig för många år sedan pga att min bonuspappa hade hälsat på mig utomlands med min mamma. När covid slog till och jag blev väldigt sjuk med lunginflammation tog min pappa upp kontakten med mig igen för att se hur jag mådde.
Är det någon här som minns en tjej på youtube för en massa år sedan nu. Jag tror hon hette Anna men jag kan ha helt fel, skånsk dialekt, stort långt lockigt hår och eventuellt en liten glugg mellan framtänderna. Vad hette hon??
Jag vet exakt vem du menar! Hon hette Anna och är från Malmö. Gjorde youtubevideor ett kort tag men raderade alla efter ett tag och försvann. Fick rätt många visningar? Jag vet hennes riktiga namn men lägger inte ut det här, men hon är helt anonym nu för tiden, går inte att hitta videor(är också från Malmö så hade lite koll via bekanta).
Ja, vad hände där? Och varför trycker hon jämt upp bröstet framför kameran, när hon blundades sitter och ammar med huvudet på nedåt på sned? I princip alla bilder ser ut så. Som en helig Birgitta-pose fast mer naken. Ja, vi har förstått att du älskar att amma och gärna vill visa dina bröst… blir lite tradigt i längden.
Alltså jag är så trött bitter och slut på mitt jobb, får inget stöd, de kräver att man ska prestera maximalt utan ordentlig skolning eller stöd bakom.
Har nu tänkt söka nytt jobb 2025! Någon som har bra tips till sökandet? ?
Vad jobbar du med? Har du utbildning inom något?
Jag började konsulta inom redovisning när jag var 45, nu är jag 51. Ångrar så mycket att jag inte gjorde det tidigare! När man vet att man inte är fast forever på en arbetsplats blir man inte lika bitter om det är stökigt/dåligt. Då tänker jag att det är 8 månader kvar på kontraktet och att varje intjänad timme ger mat på bordet.
Älskar det!
Specialistsköterska sen 20 år. Tjänar strax över 40. Skäms alltid att med min kompetens och erfarenhet tjäna så lite. Alla på min arbetsplats har samma utbildning och samma arbetsuppgifter och lönespannet är ca 38-41.
39 år. Jobbat typ 10 år som ssk. Innan dess usk/vårdbiträde. Nu på vårdavdelning på universitetssjukhus månadslön 38 000 men med ob snittar jag 600 000 k/år.
Paulas senaste inlägg, ska rodda med att bygga attefallshus på mammans sommarställe som ska vara klart till sommaren. Ber om tips samt ”Just nu jämför jag priser och har ett mer konkret inplanerat möte längre fram.”
Ska vi tro att det kommer ett samarbete med valfri firma inom kort? Kanske med en liten rabattkod till alla läsare som också vill passa på 😉
Mamman vill alltså bygga bastu, men Paula tycker att attefallshus är viktigare. Är inte det mammans sak att bestämma eftersom det är hennes lantställe?
Urakut kejsarsnitt efter en lång förlossning, båda mår bra skrev hon för några dagar sen. Minns inte riktigt när men känns som det varit tyst ganska länge nu.
Inte mer än att barnet är fött, mår bra men att det var traumatiskt. Hon skulle väl berätta mer senare. Förstår inte varför hon inte sattes igång m var väl i v 41
För snart två år sedan träffade personen jag trodde var min själsfrände. Precis allting stämde mellan oss och han kom in i mitt liv som en skänk från ovan. Första månaderna var jag lyckligare än jag någonsin varit tidigare (haft två längre förhållanden innan samt dejtat ett antal personer ska tilläggas). Jag såg mig verkligen leva resten av livet med den här killen.
Men så för ungefär ett halvår sedan, utan att jag riktigt märkt det själv, började någonting förändras. Nu stör jag mig på allt han säger och gör, känner mig inte attraherad och blir irriterad så fort jag är nära honom.
Så nu sitter jag här och funderar på att göra slut med personen jag tänkt på som mitt livs kärlek. Att bryta upp känns nästan oundvikligt, men tanken gör mig illamående och så, så rädd. Har så mycket ångest att det på riktigt känns som jag ska ramla ihop och dö för att kroppen tillslut inte orkar mer. Vad gör man?
Har det nånsin funnits någon som beskriver sin partner som sitt livs kärlek utan att inte gå isär några år senare? Låter som att du är kär i kärleken och tänker att gräset kan vara grönare efter ett tag. Därav många dejter.
Alla de små egenheterna den andre personen har,som man tyckte var charmigt och gulligt i början, kan bli just det man kommer att irritera sig mest på,det kan till slut bli outhärdligt! Man känner att man helt enkelt inte orkar med den personen,man blir sur,det känns inge bra alls.Så vill man ju inte ha det. Då ska man ta en lååång paus,eller bryta helt. Det finns alltid någon annan som passar en bättre,som det kan vara värd att vänta på.
Fanns en tiktok trend om det där nyligen, verkar ”relativt vanligt (dvs det finns många trådar på nätet om det) att man tappar eller ändrar känslor för en partner nära man byter/slutar med preventivmedel.
Ge mig era bäst tips på jeansmodell med raka vida ben, EJ ankellängd då jag är lång. Måste gå att hitta second hand! Gillar modellen Hanna från Lindex men har den redan i två färger. Gillar också Levis Ribcage Wide men den är liiite för dyr för min budget just nu, även begagnad. Men något åt detta hållet. Tips på bra sökord på Vinted, i den stil jag beskriver? ?
Helt ärligt Zara, alla mina bästa jeans är där ifrån (viktigt med hög midja och full length modellen) jag är 173cm och brukar ha 38, perfekt långa. Köpt de flesta på Sellpy där jag sorterat i nyskick/mycket bra skick. På sellpy ser man på dockan hur lång de är och höjd på midjan. Vet inte hur det är på vinted dock?
Dagens poddavsnitt av ”Vad Fan Hände?”, Alice beklagar sig och GRÅTER över att hennes flickvän inte velat ta en bild på henne och svarat ”otrevligt” när hon bad om det. Anställ en fotograf och sluta tro att din flickvän jobbar för dig! Alice verkar vara en narcissist av RANG. #saveamani
Så jäkla tråkigt när man skriver ett inlägg för att man behöver pepp och så fastnar det i modd av oklar anledning. Det jag skrev om att mattan alltid dras undan för en när man vågar hoppas på något bra var mitt i prick.
För egen del tänker jag alltid att det inte är nån idé att skriva för sent, för folk har avvikit eller bestämt vilka trådar som svarar på. Har inga som helst belägg för detta dock, haha.
Ni som är bra på matlagning och så. Behövs verkligen socker i typ allt? Ta exempelvis kryddor, varför är det socker i det? Skulle det verkligen bli så stor skillnad utan? Tycker det bara känns onödigt att ha socker i så många produkter. En del förstår man ju det behövs för sötman, men många känns onödiga. Så jag frågar er som är bättre på matlagning, jag vet knappt när det behövs mer salt.
Jag förstår inte riktigt, har i socker i tomatsås men det är det enda. Använder sällan kryddblandningar så vet inte ifall sådana innehåller socker. De kryddor jag använder mest är örter (basilika, oregano, timjan, rosmarin), svartpeppar, vitpeppar, paprikakrydda, vitlök.
Ja men menar om socker verkligen gör en sån skillnad i alla matprodukter. Jag tänker på produkter man köper, inte så att jag menar att det är onödigt för såna som dig att ta socker i maten, ni får göra som ni vill, haha. Jag försöker undvika socker denna månaden, kände att jag åt så mycket under december månad. Inser att det är socker i det mesta och undrar om det är nödvändigt. Tänker om det lyfter smaker eller ger det en sötma som absolut behövs. Eller något liknande.
Håller inte alls med om att det är socker i det mesta. Kolla innehållsförteckningen vara, och välj bort det med tillsatt socker. Det är inte särskilt begränsande, det mesta har inte socker i.
Haha, okej, lugn. Det mesta jag sett har socker i sig. Många olika matprodukter. Därför jag frågar. Förstår såklart att om man letar så hittar man utan.
Varför skriver du lugn till L? Du får kanske vara lite tydligare då med vilka produkter du tittat på och vad du brukar äta om du anser att det är socker i det mesta. Då blir det kanske lättare att ge konkreta tips
För jag tycker såna kommentarer är dryga. Om någon skriver hur de upplever något och sen kommer någon och säger att det är fel. Det funkar inte så. Om jag menar på att jag sett många produkter med socker och undrar om det verkligen behövs, är det väldigt onödigt att skriva så. Hade jag skrivit att det inte fanns sockerfria produkter, då hade det vara rimligt. Förstår du? Men personen kanske missuppfattade mitt inlägg då och trodde jag letade sockerfritt.
Om någon säger att det är tillsatt socker i det mesta så trott jag de menar det som en iakttagelse som kan vara fel eller rätt (andelen produkter med tillsatt socker går ju liksom att räkna?) och inte som en upplevelse.
Folk som läser det du skriver kan bli t ex nervösa av det och tro att det är socker i alla möjliga produkter, vilket inte stämmer men är en vanlig myt kring en del matvaror. Och då tycker jag man får tåla att bli emotsagd. Inte påhoppad såklart men man måste kunna ta att någon säger ”det där stämmer inte”
Haha vilken det av ”jag håller inte alls med.” upplevde du som så intensiv att du behövde be mig lugna ner mig?
Men det är sant, det beror såklart på vad man har för matvanor. Kan tänka mig att man hittar tillsatt socker i mer om man köper väldigt mycket helfabrikat, smaksatt yoghurt, granola brödsorter som smakar sött osv. Tycker relativt sällan det är tillsatt socker i ”vanlig mat” men folk har ju såklart olika idéer om vad som är vanlig mat.
En annan blunder en del gör är ju att man inte skiljer på tillsatt socker och naturligt förekommande socker. Det sistnämnda finns givetvis i det mesta.
Jag tror du missuppfattade min fråga bara. Det kändes mer som ett påhopp att jag inte kunde hitta sockerfritt, vilket är ju något helt annat än vad jag frågade om.
Det var såklart inget personligt påhopp mot dig, vet ingenting om dig och du skrev ju en allmän fråga matvaror bara, och det var matvarorna jag uttalade mig om.
Nej , det är inte nödvändigt men används i en hel del processade produkter för att det är billigt. Dock blir det varken billigt eller hälsosamt för dig, så mitt tips är att bara köpa ”rena” produkter som kött, fisk, smör, frukt, grönsaker mm.
Vad är det för kryddor som har socker i sig? Använd ”rena” kryddor så kan du tillsätta socker som du vill 🙂
Alltså rena som i typ peppar, basilika osv, en ingrediens. Pratar inte om nåt flummigt clean eating.
Många blandade kryddor har det. Tacokrydda exempelvis. Ja jag vet att det finns rena kryddor såklart. Men min fråga är mer varför de har socker i, om det höjer smaken på något sätt. För annars känns det onödigt att ha socker i allt.
Ja det förhöjer smaken men är också väldigt onödigt. Det går att göra egna kryddblandningar (vilket också blir billigare) och vill man ha lite sötsma för att det kanske är tomat i så tillsätt lite honung.
Det är väl samma anledning till att man tillsätter socker i bröd, flingor, färdiga såser osv. Matindustrin bryr sig inte alltid om vad som är godast eller nyttigast, utan vad som säljer, är billigast att framställa och vad som får kunder att köpa igen och igen. Då är socker ett lätt knep.
När du lagar mat själv behöver du inte tillsätta socker, generellt.
Lite socker framhäver smaken i tomatsås,och också i köttfärssås. Men det behövs väl eg inte alls i maytlagning om man inte vill det.Oftast är det ju så liten mängd att smaken inte blir söt,bara förstärker de andra smakern s.a.s.
Ja okej, intressant, aldrig testat. Men använt tacokrydda som det tydligen är socker i. För min del känner jag att jag inte hade känt något skillnad om de tog bort sockret, äter inte taco för att det ska vara sött liksom. Men jag kanske borde testa och se skillnaderna.
Jag tycker absolut inte socker behövs på det viset. Jag lagar sällan mat med färdiga kryddblandningar och vill jag ha sötma i maten (vilket ofta balanserar maträtterna) så tar jag honung. Ofta är ju många råvaror söta naturligt.
Socker är en så kallad smakbärare och förstärker andra smaker. Andra smakbärare är tex fett, alkohol, salt.
När man lagar mat så vill man få en balans mellan smakerna annars kan en maträtt kännas lite ”platt”. Jag brukar smaka av och känna om det behövs mer sötma, syra eller sälta och tillsätta därefter. Men sötma kan man få av av annat än rent socker..typ morot, ketchup, honung osv
Haha typ men innehåller ju även tomat, vinäger och lite kryddor så har du i ketchup i en kall sås eller köttfärssås så får du ju med fler/andra smaker ”på köpet” vilket du inte får om du häller i strösocker. Huvudingrediensen är ju ändå tomat även om det också är en hel del socker?.
Målarböcker! Det är poppis på tiktok. Nu tycker jag visserligen att motiven är väldigt barnsliga i de som trendar där så jag har en annan, men tiden springer och det är så himla rogivande?
Lär dig sticka eller virka. Knyt ”vänskapsarmband” som när man gick i skolan. Göra pappersblommor, måla, rita, ifyllningsböcker. Läsa böcker.
Men rekommenderar verkligen att sticka. Finns massor av bra tutorials på youtube och i början behöver man bara kunna ”lägga upp maskor” dvs typ starta ett projekt, räta maskor, aviga maskor och att maska av (dvs typ avsluta projektet). Har hjälpt mig så mycket för att scrolla mindre och förvånansvärt avslappnande vid oro.
Fy vad jobbigt. Förstår det känns segt. Be din sambo köpa hem ett pussel. Får tankarna på annat. Handarbete om du är intresserad av det. Lyssna på poddradio eller ljudbok. Spela kort eller fysiska sällskapsspel på kvällarna. Kanske beställ hem lite god mat. Nåt kul pyssel kanske göra smycken.
Usch, känner med dig, har också haft bruten fot men på sommaren.. passa på att rensa hemma kanske, någon liten låda i taget? Jag skulle bli så rastlös av att inte träna så jag hade försökt göra övningar med gummiband för överkropp tex.
Tips på klinik att göra fillers i Stockholm? Som kan fylla läppar med en cannula istället för traditionell nål eller blockera all känsel med lokalbedövningsspruta istället för kräm.
Inget hat snälla. Min kropp, mina pengar, mitt val.
Passa dig bara, han delar gärna ut oombedda recensioner av ditt ansikte och listar allt som han tycker är fel. Sen gör han samma fillersansikte på alla.
Vem är ”han”? På kliniken som nämns ovan är de (av min erfarenhet) väldigt restriktiva med vad som bör och inte bör göras i ett ansikte. Främst väldigt trevliga och kompetenta kvinnor som jobbar där dessutom, alltid fått ett fint mottagande och aldrig känt en hets att göra någon extra injektion. Tvärtom, de har avrått mig ibland för att resultatet inte skulle bli så naturligt.
Hur kan man veta att det inte är ”trevligt” om man aldrig haft det? Eller är det bara att lusten och suget efter att vara med en annan människa inte finns?
Jag gissar att det smakar äckligt pga lukten. Har alltså nåt att grunda mitt ogillande i, även om det är en gissning. Så utifrån det, kan du svara på frågan från 21.24 lite mer trevligt? Tycker hen verkar ställa frågan av nyfikenhet.
Det går att veta hur enkelt som helst. Precis som det går att veta att surströmming smakar och doftar förjävligt även om vi vägrar äta det.
Sex är för närgånget för mig helt enkelt – jag vill inte ha någon på mig och jag har heller aldrig längtat efter sex. Förstår inte grejen med det bara. Jag vill inte att någon rör min kropp.
Förutom att surströmming inte är så äckligt som det luktar. Har inte ätit själv visserligen, kanske gör det nån gång. Men vet flera som inte tycker att det är så äckligt som det luktar.
Men ingen tvingar någon att varken äta surströmming eller ha sex. Så bra.
Jag är inte heller ett stort fan. Det är helt okej när jag väl har det och min man är liksom bra på sex, men jag blir aldrig sugen av mig själv och hade kunnat leva sexfritt om det var så. Har alltid haft det så. Absolut inget trauma eller så inblandat.
Det är inget fel på dig! Man måste liksom inte gilla sex även om det kan kännas så. Personligen är jag mer likgiltig. Det är inget jag ogillar direkt men det ger mig noll haha
Min bästa väninna sen barndomen (vi är medelålders) har gjort en helomvändning senaste åren och jag vet inte om jag orkar längre.
Min bästa väninna gick ner otroligt mycket i vikt för något år sedan, började träna och så vidare. Efter detta har hon blivit otroligt uppmärksamhetstörstande. Livsstilsförändringen ledde till att hon började vara otrogen. Tillslut erkände hon för sin make och dom skiljdes. Hon träffade sedan en ny och började vara otrogen mot honom också.
Nu börjar jag vara lite trött på att alla samtal med henne handlar om henne och alla killar som ger henne uppmärksamhet. Samtalen handlar också om hur mycket hon stör sig på hos sin nya partner och det ska då rättfärdiga hennes beteende.
Jag finns där för henne dygnet runt men nu känner jag att jag inte orkar svara när hon ringer längre för jag orkar inte höra på hur dåligt hon mår och hur hon ställt till det för sig, för att sen när hon pratat av sig berätta om alla nya killar som skrivit till henne.
Vad gör jag? Hon lyssnar inte heller när jag föreslår att hon ska sluta vara otrogen, ägna tid åt sin partner, därför att allt är ”så oskyldigt”.
Jag har slut energi.
Har inget bra råd men kan relatera.. har en relativt ny vän som tar väldigt mycket plats och även ska konstant klaga om hur synd det är om henne.. Även kring saker som hon valt själv, t ex att det är såå synd om henne att hon inte kan åka på spontanresor för att hon har en katt. Okej…
Jag har en liknande situation med min väninna. Väldigt lik din, N.
Min väninna har dessutom börjat ta droger, åker på rave, tatuerar hela kroppen och ligger runt något helt makalöst med varenda man mellan 25 – 50.
Jag vill inte umgås längre då jag tycker att det har gått alltför långt.
Jag har försökt att prata med henne för att förstå hur det har blivit såhär och förklara att jag är orolig för henne – men hon ääääälskar livet bara!!
Nu duckar jag allt som har med henne att göra då jag känner att det går emot alla mina värderingar och det är inte detta jag har signat upp för vad gäller vår vänskap.
Jag har faktiskt inget gott råd till dig N, då jag själv sitter i samma sits och inte vet hur jag ska hantera vänskapen framöver.
Hon vill dessutom komma med till mitt gym men det är totalt uteslutet med tanke på hennes droganvändande och jag vill helt enkelt inte förknippas med henne och hennes förehavanden.
Det blir en dom som är offentlig.. jobbar med sånt som gör att man läser domar regelbundet.Ross begärde gemensam vårdnad och umgänge. Känner verkligen med Molly. Verkar helt sjukt hur han betett sig och tagit droger
Nej. Om båda varit vårdnadshavare tidigare för barnet men inte är gifta så blir det gemensam vårdnad efter en separation. Vore ju orimligt annars dessutom.
Kom in på en kurs jag sökt! Kursen är på kvartsfart och helt på distans. Har planerat att vara föräldraledig fram till sommaren och har förstått att jag måste ta ut 5 dagar föräldrapenning /vecka för att skydda SGI då barnet är över 1 år. Kan jag nu när jag läser kursen ta ut 4 dagar föräldrapenning istället och plugga den 5e dagen och då ändå skydda SGI? Kommer ha barnet hemma med mig även när jag pluggar. Behöver jag berätta detta för mitt jobb och få godkänt med ledighet för studier?
Har en fråga kring träning som jag inte hittar svar på via Google och undrar om någon vet.
Jag är fullt medveten om fördelarna med träning både på lång och kort sikt. Men undrar hur de långsiktiga effekterna påverkas av en paus på säg 5 år? (Som i mitt fall med småbarn och svårt att få till träningen)
Kan man ”hämta ikapp” de positiva effekterna när man börjar träna igen eller har man redan sabbat lite för sig själv permanent?
Det är en riktigt bra fråga och något som många funderar över, särskilt under perioder i livet när träning får stå tillbaka. Svaret är både uppmuntrande och nyanserat.
Vad händer vid en längre paus från träning?
När du tar en paus från regelbunden träning under flera år sker följande:
1. Minskad muskelmassa och styrka
Muskelmassan minskar gradvis (s.k. “atrofi”), och styrkan avtar. Dock finns något som kallas muskelminne, vilket innebär att det är lättare att återfå muskelmassa och styrka när du börjar träna igen, jämfört med att bygga upp den från noll.
2. Kondition och kardiovaskulär hälsa
Konditionen försämras relativt snabbt vid inaktivitet, men precis som med styrka är det fullt möjligt att träna upp den igen. Hjärt- och kärlhälsan förbättras snabbt när du återupptar regelbunden träning.
3. Metabolisk hälsa
Långvarig inaktivitet kan påverka insulinkänslighet, blodfetter och vikt, men dessa faktorer är också påverkbara genom träning och en hälsosam livsstil.
4. Benhälsa
Benmassan kan minska vid långvarig inaktivitet, vilket kan öka risken för benskörhet med tiden. Dock kan viktbärande träning, som styrketräning eller löpning, återigen bidra till att förbättra benhälsan.
Är något “sabbat” permanent?
De flesta negativa effekterna av en paus är inte permanenta, så länge det inte handlar om extremt långvarig inaktivitet eller sjukdom. Många av de långsiktiga fördelarna med träning kan återfås när du börjar igen. Däremot kan vissa åldersrelaterade förändringar spela in, t.ex. att muskeluppbyggnad går långsammare med stigande ålder. Men detta betyder inte att det är “för sent” – du kan alltid göra stora hälsovinster oavsett ålder eller pausens längd.
Kan man “hämta ikapp”?
Ja, absolut. Du kanske inte kan radera alla effekter av en paus, men du kan bygga upp din hälsa och styrka igen. Regelbunden träning, även om den påbörjas senare, ger fortfarande betydande hälsofördelar och minskar risken för kroniska sjukdomar. Kroppen är anpassningsbar, och med tålamod och kontinuitet kan du göra stora framsteg.
Tips för att börja igen:
1. Börja långsamt
Kroppen behöver vänja sig vid belastningen igen. Börja med låg intensitet och öka gradvis.
2. Sätt realistiska mål
Fokusera på konsistens snarare än perfektion.
3. Planera träningen
Med småbarn kan det vara svårt att hitta tid, men kortare pass på 20–30 minuter kan ge stora effekter.
4. Involvera familjen
Gör träningen till en familjeaktivitet när det går, t.ex. promenader eller lekfulla aktiviteter.
Det viktiga är att inte känna sig nedslagen över en paus – det är aldrig för sent att återfå styrka, kondition och välmående!
Jag har varit arbetslös ett bra tag och har kommit fram till att jag vill ”levla ner” och jobba med något administrativt. Problemet är bara att jag har sökt massor av adminjobb, men jag gallras bort så fort de ser mitt CV så jag får aldrig chansen. De tror antagligen att jag inte vill ha de jobben egentligen utan bara ser det som tillfälligt tills jag hittar rätt jobb utifrån min bakgrund och utbildning.
Hur ska jag någonsin få ett nytt jobb när jag anses för överkvalificerad för det jag vill jobba med? Jag är i ett jäkla limbo i min arbetslöshet och det stressar mig så mycket. De (få) jobben jag har utbildning inom är det skyhög konkurrens om så där får jag inte heller chansen någonstans just nu. Att plugga igen är uteslutet då jag behöver pengar, så vad ska jag göra??
Jag förklarar tydligt i mitt personliga brev varför jag vill byta bana, varför just jag skulle lyckas i en sån roll och att jag det som ett långsiktigt val. Problemet är ju bara att de skannar av ens CV först och om de redan där anser att jag inte passar/är överkvalificerad så läser de inte mitt personliga brev alls. När det är ca 300 sökande så sållas man nog bort väldigt snabbt och då har de inte tid att lusläsa allas personliga brev.
Beställde ett PS5 i eftermiddags, sköter sig Bring som dom ska så kommer det imorgon ?
Vilka spel får jag absolut inte missa?
Vad var det första du spelade på PS5?
Vilket spel önskar du att du kunde spela igen för första gången?
Känner mig så lycklig just nu? vill vakna tidigt och svinpigg för att städa lägenheten, handla hem lite läsk och snacks så min helg kan börja tidigt och spela ??
Stort Grattis! ❤️ Det beror helt och hållet på vilken genre du är intresserad av. För mig är ett MÅSTE Witcher 3, Cyberpunk (om du inte vill köra det på PC), Persona 5 Royal, Horizon Zero Dawn, Horizon Forbidden West, God of War
Jag och min sambo spelade Assasins Creed spelen hela hösten och vintern när vi köpte för något år sedan. Jag som aldrig spelat ett action/skjut-spel någonsin blev helt fast.
Sen blev det Tomb Raider (Lara Croft) och uncharted som jag ÄLSKAR. Gåtor/pussel samtidigt som man reser runt i världen, ofta i djungel med tusenårig historia, utmaningar som ska göras osv.
A way out om man är två. Samt It takes two.
Någon som har råd eller tips så här på kvällskvisten gällande mitt ena barn.
Har en 7-åring som jag tror har asperberger, en lättare variant, då hans pappa har lite tendenser.
När pappan gjorde en utredning för många år sedan sa dom stt han inte hade diagnosen men låg långst ut på autismspektrat.
Pappan har mkt hög IQ, är högpreseterande och kunde exempelvis läsa flytande när han var 3 år.
7åringen har alltid varit ”med”’ mer ån sina jämnåriga, ligger före alla i klassen även om kag inte der ngn skillnad i begåvning än hos andra i samma ålder.
Han är klok och förståndig, skämtsam, rolig, kan koncentrera sig, fokusera, håller hunöret etc.
Dock har han, från att han började förskolan vid 4 årsålder haft svårt för höga ljud ibland,
Åka till Ullared är inga problem, men om det är stökigt i skolan, eller radio på hemma samtidigt som småsyskonen skriker och jag ber honom göra något blir det för mycket för honom och han skriker att det är för höga ljud och håller för öronen.
Han fick hörselkåpor i förskolan men ville aldrig använda dom, även hemma, i bilen då han kunde gråta i panik pga av ljudnivån om vi satt i bilen och bebisen grät.
Han fick stresspåslag delux
Senaste tiden har han börjat slå sig i huvudet om han tycker att han klantat sig.
Han spillde strö på golvet idag när vi bytte kaninburen och han slog sig i huvudet och sa att han var korkad.
Så inga större händelser som utlöser detta, och när vi pratar om detta så låter det som att han ställer höga krav på sig själv,
Kan det vara aspbergers? Det kan ju vara ärtfligt.
Någon som känner igen det?
Aspergerdiagnosen används inte längre utan samma tillstånd klassas nu som autism.
Ljudkänslighet/sensorisk känslighet kan va ett symtom men då ett bland flera
Enbart symtom med ljudkänslighet innebär inte att man har autism.
Har någon koll på hur det går för Katrin Z?
Går bolaget bra? Kommer det att överleva? Köper folk ens hennes produkter längre?
Jag gick in på hennes insta nyligen. Den innehåller typ bara reklam för hennes produkter. Förut kunde hon lägga ut kul saker men nu slurpar hon bara nudlar och idisslar knäckebröd…
Min bror som är i 15 års åldern berättade idag för mig att han är osäker på sin läggning. Han berättar att han tittat en del på p o r r med killar och kan tycka att tjejers kroppar inte känns lockande.. osäker på hur jag ska bemöta det.. tips?
Tacka för förtroendet. Säg att ni kan prata om det igen när han vill och att du stöttar honom. Säg att han är modig som berättar och att du inte kommer berätta för någon annan om han inte vill det. Beroende på var han bor kan du tipsa om olika ungdomsgrupper för unga hbtq-personer som RFSL anordnar, så han kan träffa jämngamla att identifiera sig med. Det är bara att söka på RFSLs hemsida. Gillar han läsa/lyssna på böcker finns också en del att ta del av för identifikation. Tänker att det viktigaste är att han inte ska känna sig konstig eller fel på något sätt.
Är sugen på att boka en resa i sommar, typ Grekland, Kroatien eller Mallorca men tycker när jag kollar runt att det är svårt att hitta hotell som ser mysiga och fräscha ut. Alla är gigantiska hotellkomplex eller slitna. Har någon tips på något härligt mysigt fräscht hotell vid havet? Vi är två vuxna och två barn
Har inget konkret tips. Men vilken ö i Grekland tittar du på? Det gör stor skillnad tycker jag.
Gällande Kroatien så rekommenderar jag airbnb istället då hotellen ofta är slitna. Bott i airbnb både i split, hvar och markashka (eller hur det nu stavas, för trött för att googla ?) och det har varit toppen
Doryssa Seaside Resort på Samos
Detta hotell ligger vid stranden och erbjuder både familjerum och bungalows. Det finns en stor pool, barnklubb och aktiviteter för stora som små.
+1 på denna. Vi bodde i rummen som är i den lilla grekiska ”byn” bredvid hotellkomplexet.
Förvånansvärt bra mat på buffén och promenadavstånd in till byn om man vill ha lite omväxling.
Reste dock utan kids så kan inte ge någon recension på barnklubbar etc.
Efter att ha varit sjuk i några dagar blev jag så uttråkad igår att jag började scrolla influencers instagram-konton. Sakta började den ena negativa tanken om mig själv efter den andra att smyga sig in. Herregud, varför gör man såhär mot sig själv? Jag ska väl ändå vara min egen bästa vän, och den som hejar på mig här i livet?
Så ja, bara en vänskaplig påminnelse om att 2025 är året då vi alla borde avfölja allt som får oss att säga elaka tankar om oss själva eller våra liv ?
Undviker tiktok. Folk är snällare på instagram. Undviker kändisar följer vanliga människor. Mår bättre av att läsa en bok eller papperstidningar. Svårt undvika sociala medier helt. Men välj vem du följer och kollar på.
Tacksam för hjälp, bästa mascaran. Har Lancôme hypnōse just nu, tycker att den är suveränt bra, men en aning dyr. Tar gärna tips i prisklass runt 200 kronor
Jag använde den förr men bytte till Maybelline Lash Sesational Full Fan Effect för flera år sen. Tycker den funkar lika bra (i alla fall om man väger in priset). Finns dessutom alltid kampanjer, tror aldrig jag betalat mer än drygt en hundralapp.
Föregående inlägg 
Det skulle vara kul om folk skrev sin ålder efter sitt inlägg i dagens ÖS.
Jag blir ofta nyfiken ungefär var i livet vissa befinner sig när de skrivit inlägg. ?
(50)
Jag är 26 år.
29
Skulle inte svara dig utan ts?
32
30 ☺️
35
23!
Trevligt om folknskaffar ngt nick också man vet ven som är vem
Ja men folk kan ju inte bete sig utan ser endast nicken i diskussioner till slut. Tex ”du som tycker x har ingen talan”, har hänt förr.
Exakt så! Kände likadant som du, Elin. Började köra med nick och fick massa tjafs och nu kör jag anonymt. Jättetråkigt, för det hade underlättat diskussioner så mycket!
Sämst att de elaka alltid vinner?
Håller med till 110% men det är ju tyvärr det oftast ser ut idag. Och så drabbar det dom som sköter sig, men dom taskiga kan sitta hemma och garva lite till.
Fast det gör dom ju inte, du får ju skriva vad du vill, det är väl viktigast? Om du vill svara någon speciell, så är det ju bara att skriva klockslaget.
Beroende på hur man vill se det så vinner de.
Men vadå, sitter folk och minns andra personerns nick och vad de skrivit?? haha hur mycket fritid har alla som lägger sånt på minnet
Har väl ingenting med fritid att göra.
Hur ofta läser du den här bloggen? Till slut minns man. Det handlar inte alls om fritid. Jag kollar inte den här bloggen dagligen men känner igen folk ändå.
Vissa anonyma känner man också igen, haha, bla genom deras sätt att uttrycka sig.
Fyller 38 *panik* idag.
Grattis!
Tack! ❤️❤️
Grattis??? /42
Tack! ❤️❤️
Varför panik?
Känns som livet springer iväg. Folk i min ålder är gifta och har barn liksom och här är jag supersingel
Jag är 32 och har två barn, en man, ett hus, bra jobb och har PANIK åt andra hållet. Känns som att jag inte levt? Man blir nog aldrig nöjd 😀
Alla ni som har svarat här, läste ni ens TS kommentar? Hen bad er inte att svara med er ålder, utan att skriva er ålder efter ert eget inlägg.
Alla kanske inte vill göra en trådstart. Med tanke på att det ändå inte finns nåt diskussionsvärde i ts så spelar det la ingen roll om folk skriver i tråden hur gamla de är?
Tror det intressanta är vad personer i olika åldrar skriver om, inte nödvändigtvis hur gamla de är.
Tyckte ändå det var en onödig ts, som att göra ”regler”. Räcker att se blandningen.
Känns ganska onödigt och oändligt långt va?
Onödigt långt? Finns betydligt värre onödigt långa trådar i så fall.
Tror inte personen förstod vad som menades ?
Tänkte samma sak, då förstår man varför nivån är som den är här inne ibland?
Haha, din kommentar fick mig verkligen att skratta till rakt ut! Klockren!
Vilket du själv inte gjorde (53)
62
33
50
är det inga andra 50 +här?! ???
85 här! Mvh Berit Andersson i Målilla?♀️
Någon här som har skaffat barn på egen hand eller känner någon som har gjort det? Har ni lust att dela med er om erfarenheter till någon som funderar på att göra det? Tack!
Är ofrivilligt barnlös. Följer folk som fått barn via klinik självständigt via sociala medier. En ytlig bekant har barn med en kompis hon lever själv med sin dotter. Min bekant har hela barnets liv haft stort stöd av sina föräldrar. Blir väl vanligare av olika orsaker vara ensam förälder.
Tror det är viktigt att man har stöd av sin omgivning. Vill man absolut ha barn men ingen man är det ett alternativ. Att vara ofrivilligt barnlös är ofta en livslång sorg.
Tycker att man ska väga in barnets perspektiv i första hand här och inte enbart förälderns känslor. Ja det är en sorg, men ibland kanske man behöver acceptera att livet är så. Alla kan inte få allt.
Det finns ju många donatorbarn som är vuxna idag. Jag var inne och läste på Instagram hos en tjej som skrev om det ur sitt perspektiv (minns inte hennes namn). Minns att hon skrev att det bland donatorbarn är ett närmast unisont stöd för att det ska vara förbjudet att spermadonatorn är anonym. Det tycker jag verkligen man ska försöka lyssna på istället för att åka till Danmark för att man själv tycker det vore nice med en anonym donator. Tyvärr var det ganska många på förädrasidan som inte var så intresserade av att lyssna utan hade en bestämd bild redan.
För många är det väldigt viktigt att få ett barn så tyvärr glömmer de bort barnets sida i det hela. De får tunnelseende och inget annat blir relevant.
Håller med i detta!
Synd eftersom att många knappt har en relation med barnet sen!
Kanske Leontine Olsbjörk? Hon pratar mycket om dessa frågor och är själv donatorsbarn
Margaretha Wahlström skriver klokt om ämnet på Instagram
Håller med. Är också ofrivilligt barnlös och det är absolut en sorg som inte går över i en handvändning…. Men livet måste gå vidare också. Många frågar mig varför jag inte adopterat/är familjehem osv. Ja, för att jag inte tror att jag har den kapaciteten + är nu alldeles för gammal. Man måste inse sina begränsningar och tänka längre.
Jag tycker att många skaffar barn utan att förstå vilket commitment det är. Att vara ensamstående mamma i vårt samhälle verkar olidligt. Tänk om man blir sjuk, bryter benet etc, vem tar hand om ditt barn då? Om man får ett barn med special needs? Vill du/man bli förälder eller ha barn? O varför? Det jag ser hos mina vänner/familj med barn är att det är livets största utmaning, o då är alla två om det.
Precis. Dels är det den praktiska aspekten av att vara ensamstående förälder. Det kanske många fixar med stöd runt sig. Men det är också den psykologiska aspekten hos barnet som jag ändå tycker är den allra viktigaste. Många mår säkert bra, men de flesta historier jag har hört av de som inte har möjlighet att få kontakt med sin andra biologiska sida är väldigt negativa. Och även om det går när man är myndig så är 18 år väldigt lång tid, det är en hel barndom plus oerhört viktiga och känsliga tonårsår.
Tonår, inte tonårsår ?
Precis. Även om jag inte har barn hatar jag förstås varken barn eller föräldrar.Kan inte tänka mej bli ensam föräldrar. De föräldrar jag känner är så trötta först småbarn och sedan tonåringar. Skulle inte orka med allt ansvar. Tänk om barnet blir allvarligt sjuk. Eller om jag blir svårt sjuk. Man kan inte få allt i livet. Ett liv utan barn är också ett bra liv.
ja det är skittuff. jag skaffa 2 barn i tron om att vi skulle va 2,då vi båda ville. men det blev jag ensam med 2.
har bara min mamma som stöd och viss del min pappa.
jag är sa tacksam att inget barn behövt extra stöd el är sjuka el diagnoser för det är precis på gränsen vad jag mäktat ned. dock känner jag kvinnor som skaffar helt ensam och dom säger att det ändå känns lättare ist för ha nån karl i periferin och tjafsa med. dom är ju fr start själva.
och deras barn verkar mår jättebra.
Känner en kvinna som skaffade barn via spermdonator och fick en söt tjej.Fem år senare skaffade hon ett barn till på samma sätt,blev också en flicka.Hon har nu en jättefin liten familj,döttrarna är väl 8 och 13 idag.Hon sa att det var det bästa hon gjort.Hon har haft stort stöd och hjälp från vänner och familj,och stort socialt nätverk,många väninnor varav några gjort samma sak. Så för henne var det lyckosamt och absolut värt det.
Vad tycker barnen?
Barnen tycker nog att det är bättre att få finnas än att inte finnas, eller vad tror du?
Så går det ju inte att resonera. Man vet inte om man inte finns. Men barnen hade säkerligen önskat en pappa, det gör de flesta.
fast mina barn har en levande pappa men han vill ju inte ses.
det gör också ont hos ett barn. fast han valfritt skaffade barnet.
tror inte det är värre att bara ett donatorbarn faktiskt…
Pappor försvinner ibland, det är livet. Min mamma skaffade barn med en man sen dog han, jag är glad att jag finns ändå.
Men den argumentationstekniken gissar jag att du är pro life och anti abort, amiright?
Oj vad bitter du är ofrivilligt barnlös. Hoppas du inte blir mamma med det resonemanget ?
Vad var bittert i hennes kommentar? Och varför så elak?
Nån av de där ”jag hatar äckliga barn”-typerna förmodligen
Låter mer som en förälder…..
Exakt. Jag är en förälder ?❤️
Förstod det, ni brukar ha elaka saker att säga (här) till människor utan barn.
Triggad ??
Av att ni är elaka? Ja för det är oerhört onödigt? Varför?
Av att du själv inte har barn
Har jag inte barn? Det var inte min kommentar du svarade på.
Jaså? Du är otroligt elak. Ditt barn lär bli en mobbare själv med en sån mamma.
Kanske blir dit barn mobbad med en mamma som du
*dig
Precis som 22:14 kanske är det ditt barn som blir mobbat med en mamma som dig
22:06 Klipper du pottfrilla på dig unge med eller är du ”ofrivilligt barnlös” som TS?
Ni svarar ju inte ens på varför ni tycker att personen är bitter utan ni är BARA elaka? Ge ett vettigt svar åtminstone.
Om du svarar 20.10, vad är det hon skriver som är så bittert menar du? Sjukt okänsligt svar att skriva hoppas du inte blir mamma, till en som skriver att hon är ofrivilligt barnlös.
Alla är inte lämpade att bli föräldrar!
Det stod exakt ingenting i den kommentaren som antydde detta.
Absolut, vad är det som 20.10 skriver som får folk att anse att hon inte skulle vara det? Svara gärna på den frågan, vad hon skrev som är bittert
Håller med dig 20:57. ”Ofrivilligt barnlös” är nog det av en anledning. Knasig TS
Vad får er att säga såhär?
Och så blir folk upprörda av att barn mobbar varandra. De lär sig av de vuxna. Vidrigt.
Har du blivit mobbad länge ❤️?
Jag känner några som har skaffat på egen hand. Gemensamt för barnen är att de haft stora problem med att inte känna till halva sitt biologiska ursprung. De saknar den biten och det är ett hål som inte kan fyllas av någon annan. Tror inte att det var det svar du vill ha, men från barnets perspetiv så tror jag inte att det är det bästa.
Intressant. När man vet så känns det ju inte direkt som någon stor grej men man tar det såklart för givet.
Men samtidigt är det ju också så att de barnen hade aldrig funnits om det inte var för att deras mamma önskade dom. Tror de flesta barn är glada att dom finns ändå och de kan träffa sin donator när de är 18 år.
Skulle de ha varit ledsna om de inte funnits menar du?
Ja det är ju tufft att bearbeta att man aldrig funnits…
Vilket märkligt resonemang. Man måste inte vara positiv till sättet man blev till på bara för att det är orsaken att man finns.
T ex kan man vara emot barnäktenskap utan att man önskar livet ur de barn som är produkten av ett sådant, om vi ska ta ett extremt exempel för att tydliggöra varför resonemanget är skevt.
Gud så dumt skrivet.
En kollega har skaffat 2 barn på egen hand. Det går bra för henne/dem men så har hon mkt stöd och hjälp av sina föräldrar och syskon som alla bor nära dem.
Undrar hur stort kontaktnät man behöver för det. Föräldrar kan bli sjuka, syskon flytta, alla kan få fullt upp med sitt. En uppriktig fundering alltså. Man kan ju inte gärna känna att en person (som inte är förälder till barnet) är tillräckligt att hänga upp sig på?
Tänkter att man även behöver större finansiella resurser. Har man inte ett stort socialt nätverk kan man ju även ha barnflicka. Jag har fortfarande kontakt med min idag 38 år gammal.
Ja bättre ekonomi även för att man är den enda som kan vabba tex.
Jo då. Känner en tjej som åkte på semester och låg runt för att bli med barn.
Så nu har hon en 1-årig tjej som hon inte vet vem som är pappan. Inte heller från vilket land han kommer.
Är väl kanske inte det optimala att skaffa barn på.
Vad fruktansvärt!
Det är väl egentligen samma sak för barnet som annan spermadonation?
Nej! Barnet har ju ingen som helst möjlighet att söka sitt biologiska ursprung om inte heller mamman vet vet som är pappa. Och eftersom det är okänt så kan det ju föras vidare massor av olika genetiska saker som ingen har koll på. Mannen kanske har valt att inte bli förälder på grund av detta, det vet ju ingen. En spermadonator är kontrollerad och gör det frivilligt.
Fast isf skulle han ju inte gängat oskyddat.
Jag vet ett samkönat par som annonserade efter en donator via Blocket, anonymt. Han gick hem till dem, gjorde sin grej, lämnade ”materialet”, låste och åkte hem.
Paret kom hem och använde sig av ”materialet” och 9 månader senare föddes ett barn men fader okänd…
Låter oerhört riskabelt.
Herregud han kan ju haft jättemånga ”defekter” som kan föras vidare
Eller HIV!
Hur gör ett vanligt par när dom skaffar barn? Kollar dom sig för potentiella defekter innan dom väljer att bli gravida?
Nej men man pratar om det såklart! Om det man känner till.
Saker som aldrig har 500kr tack
Nej men det var riktigt hemskt ju! Både mot barnet och pappan. Visst, han vet inte vad han saknar men ändå. Förjävligt verkligen.
Har inte män ansvar att använda kondom om dom inte vill bli pappa?
Håller med om att det är vidrigt gjort av kvinnan, men mannen har också ett ansvar.
För jättemånga män tar det ansvaret, visst…
Men om man väljer att inte göra det så finns det väl ingen anledning att tycka synd om mannen sen? Varför ska bara kvinnan skydda sig? Det är en sak om man är i en relation där man är överens om eventuella preventivmedel, men som singel man får man väl ändå ta eget ansvar.
Man kan *tycka* att män borde göra det, men verkligenheten är nog tyvärr en annan.
Ja, men varför tycker man synd om någon som blivit pappa mot sin vilja om han har valt att inte skydda sig?
Förmodligen har tjejen ljugit om att hon skyddar sig.
Och då litar man blint på någon man aldrig träffat tidigare?
Good point! Jag som skrev kommentaren, och det var inte länge sen en diskussion här handlade om just mannens ansvar att se till att inte bli pappa och jag skrev ungefär som du. Så jo, självklart har han precis lika stort ansvar som hon (som hon inte ens tar då) men det är nog mer själva handlingen jag tycker illa om. Hur man ljuger om en sån sak, eller knappt lögnen utan planerandet att göra detta. Äh, jag är lite för trött nu, haha.
Jo det händer. Tyvärr. Före sociala medier stod det i papperstidningar att tjejer raggade och låg för att bli avsiktligt gravida. Hört tjejer som bara haft sex och blivit gravida utan partner. Helt oansvarigt. Pappan till barnet kan ha sjukdomar de kan vara bra att känna till om barnet blir sjuk. Finns massa risker. Inte rätt mot barnet. Vet noll om sitt ursprung.
om man inte vill att har alls så har man kondom annars får man skylla sig själv om man ligger med en turist..
Varför är det synd om pappan? Vill han inte ha barn får han skydda sig. Skyddar han sig inte så får han väl själv ta ansvar för att följa upp om han vill veta om det blev barn eller inte.
så kan man också göra.
Har en vän som gjort det efter att aldrig träffat rätt kille + närmade sig 40. Hon är otroligt barnkär och älskar att vara mamma, men det är också otroligt slitsamt och stundtals ensamt eftersom hon inte delar föräldraskapet med någon partner. Men värt för henne ändå, såklart. 🙂
Och för barnet?
Tänker att alla som ger sig in i föräldraskap förhoppningsvis tänker att de kommer bli bra föräldrar, att de har något att erbjuda, ge barnen ett bra liv. Det är ju utgångspunkten, sen kanske det tyvärr inte blir så, oavsett antal föräldrar och finns ju många föräldrar som trots att de är två inte lyckas speciellt bra. Om det nu är så att barn till donatorer mår jättedåligt så känns det ju inte ok men i övrigt att analysera allt och dra slutsatsen att allt negativt son drabbar barnet beror på donator är ju heller inte ok, det är ju livet också.
Jag är skild. Absolut sämre för barnet att bo varannan vecka än om dom hade fått bo hos mig hela tiden.
Det här är en himla bra poäng. Att ha en förälder är verkligen inte per default sämre än att ha två. Endast en fin mamma på heltid > tvingad att bo deltid hos en inkompetent eller försummande förälder.
Har en närstående som skaffat barn på egen hand. Barnet är 2.5 år idag. Hen är för liten för att förstå frågan om sitt ursprung men det har aldrig varit och kommer aldrig vara en hemlighet. Eftersom processen gjordes i Sverige, där donatorn måste godkänna detta, har hen möjlighet att ta reda på vem det är när hen blir 18.
Det jag uppfattat som viktigt är:
1. En stabil livssituation gällande hälsa och ekonomi.
2. Ett starkt socialt skyddsnät och närstående som vill vara aktiva i barnets liv.
3. En samtidig förståelse för att hur mycket hjälp du än kan få från t ex dina egna föräldrar, så är du ensam förälder med allt vad det innebär. Ytterst ansvarig och ensam i mycket av det som kan vara tufft.
4. Personligen tycker jag det är moraliskt mest riktigt att inte använda sig av en anonym donator utan någon som gett sitt samtycke till att barnet får veta sitt ursprung om hen själv vill det när hen är vuxen.
Den enda jag känner som skaffat barn på egen hand gnäller mest om hur slutkörd och ensam hon känner sig för hon får ingen hjälp med avlastning och tycker det är samhällets fel att hon inte har tid för sina barn.
Nä men varför skaffade du då barn undrar jag. Vissa tänker verkligen bara att barn är en rättighet men sen har de inte orken att ta hand om dem…
Tips på bra, prisvärt läppstift tack ?
https://www.apohem.se/smink/lappar/lappstift/essence-hydrating-nude-lipstick-302-35g?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=p-shopping-original_price_klarna%20css&gad_source=1&gclid=Cj0KCQiA4fi7BhC5ARIsAEV1YiYeEePucNBkkmyp5KxKRps_Lop5O7JQxZhlSdGXcpfv5BRB7SmeRHAaAu1JEALw_wcB
Tänkte också tipsa om detta!
Vilken formula vill du ha? Ska det vara matt, glansigt eller mitt emellan? Vill du att det sitter hela dagen eller är du okej med att bättre på det under dagen?
Mittemellan och gärna sitta länge. Gillar rosa toner 🙂
Till vardags använder jag jämt clinique almost lipstick i nyansen black honey. Den ger lite mer liv åt ansiktet men är transparent, vilket passar mig som inte känner att mitt 37-åriga ansikte klarar så mycket smink utan att se överspacklad ut. Färganalysmässigt är jag årstid sommar ? brunt hår, blå ögon, solbränd på sommaren
Hej. 47 iår här. Varför visar Melinda Jacobs upp sina barn som väl placerade i familjehem helt öppet? Man ser tydligt hur barnen ser ut. Melinda Jacobs kan väl räknas som offentlig person.
för det e jädra bra cåånntennt..
Ja det känns extra känsligt att exponera barn som är placerade i familjehem.
Får man göra det? Kanske om man har föräldrarnas samtycke…
Brukar få upp massa konton med amerikanska familjehem och där är det ”en grej” att lägga upp en ansiktsbild dagen då ett placerat barn blir adopterat för att fira. Och så en liten skylt med texten ”xxxx dagar som placerad – nu är jag adopterad!” placerad i knäet på barnet.
Men usch vad hemskt
Jo, men inte så otippat. Känns som USA är 100 ggr värre när det gäller att exponera barn. Fick t ex upp någon som marknadsförde sin pryamindspelsverksamhet med sin lilla dotters död.
Vad är pryamindspelsverksamhet för nåt? ?
MLM
När man tar hand om husdjur via Voov (husdjur till folk i skyddat boende) får man inte lägga upp bilder på dem på sociala medier.
Det känns jättekonstigt att/om det skulle vara tillåtet för fosterhemsplacerade barn. ?
(50)
Jag är ganska säker på att hon har koll på det. Annars hade säkert någon inom soc. uppmärksammat det, och upplyst henne.
Vilken är min nya arbetsrygga?
Jag har behov av en ny ryggsäck för arbetet, den ska rymma dator, klumpigt cykelbatteri, matlåda och andra småsaker (gärna med organiserade fack). Har ni några tips? ?
(31)
Har hört bra om zeekzack eller vad den heter. Inte provat själv dock.
Deuter har många snygga ryggsäckar och olika modeller. Har deras step out 16, men tror den är lite för liten för att få ner cykelbatteri i. Men kolla på deras hemsida för att se deras andra modeller ?
Det finns fina cykelväskor av märket Basil, de går att hänga på pakethållaren om man vill det.
(57)
Åh detta är exakt min fråga och mitt behov! Synd att du fick så få svar hehe. Jag hade tidigare en från targus, men sådär kvalité, dragkedjan höll inte så länge. Nu har jag spanat på osprey men inte köpt någon än. (35)
Kolla skip hop skötväskor. Jag använder en nu och den har eget fack för skötbädd som även passar 15″ laptop ☺️
Zeeksack är grym! Deras största rymmer allt?
https://www.apohem.se/smink/lappar/lappstift/essence-hydrating-nude-lipstick-302-35g?utm_source=google&utm_medium=cpc&utm_campaign=p-shopping-original_price_klarna%20css&gad_source=1&gclid=Cj0KCQiA4fi7BhC5ARIsAEV1YiYeEePucNBkkmyp5KxKRps_Lop5O7JQxZhlSdGXcpfv5BRB7SmeRHAaAu1JEALw_wcB
(26 år)
Har någon bra tips på möhippe-aktiviteter i Malmö? Jag har googlat så har sett event-firmorna som kommer upp direkt, men tänker om någon har erfarenhet av vad som varit bra/dåligt/värt/inte värt pengarna.
Och ännu bättre, om någon har ett guld-tips på sånt som inte kommer upp överst på Google!
Prison Island!
Vad är ni ute efter? Party, escape room, någon sportig aktivitet, vinprovning, spa?
Vi är precis i början av planeringen så just nu är jag ute efter alla tips och erfarenheter! Bruden gillar lekar och aktiviteter, men mer åt fångarna på fortet än paintball. Det ger kanske en liten fingervisning, men som sagt, öppen för alla slags tips!
Prison Island. Klättring, finns en stor klätterhall i Malmö. Kallbadet? Danslektion. Kanske prova poledance eller nåt som tränar skrattmusklerna?
För att ta sista tipset bokstavligen; skrattyoga!
Absolut ingen aning om det existerar idag, tanken bara slog mig när jag läste träna skrattmusklerna
Sherlocked är kul om man gillar fångarna på fortet ?!
Lunch eller middag på Kin long i kuddrummet ?
Dra till Köpenhamn
Prison Island, Teamtastic, spela in låt + musikvideo på Audiospot (sjukt kul!)
Skippa Malmö och åk till Köpenhamn. Eller åk till Ystad Saltsjöbad. Mycket mysigare.
När är det? ?
Vill du ha tips på mysiga ställen att besöka kan jag tipsa om madelineraeaway på Instagram som är duktig på att hitta och dela med sig av pärlor i Malmö ?
Jag har fått mitt hjärta krossat. Personen jag dejtade säger att hen inte är redo för ett förhållande. Hen är 30+ och varit singel i 3 år…
aka player..
Behöver det inte vara. Bara för man varit singel länge eller är en viss ålder så behöver man ju inte vara redo för ett förhållande eller player. En del trivs med att vara själva och har inget behov av en partner eller att ligga runt heller för den delen.
Precis vad jag tänkte.
Eller så vill personen bara inte vara i en relation med den han dejtat för det inte känns rätt?
Viktigt!
Kan bara vara att han inte gillade henne. Vanligt att säga så då.
Sant. Ändå kaxigt att tro att en person är en player för den inte vill ha ett förhållande med en, haha.
Sa min sambo också ca 2 år innan vi faktiskt blev ihop. Nu har vi varit ett par i 10+år och hunnit med både hus, bil och barn
Så skam den som ger sig säger jag!
Bättre att låtsas ett par år?
❤️ Det finns någon annan därute som du är menad för.
Men har ni inte rett ut det i första stadiet eller har personen plötsligt ändrat sig? Lyssna på det skaver senaste avsnitt när dom har dejting coacher på plats. Viktigt att direkt försöka reda ut om man potentiellt sett vill ha en relation eller mer ’kul’ vara fri etc.
Odiagnostiserad adhd men 100% adhd, VC skickade remiss till psykiatrin för 8 månader sedan men det är jättelånga väntetider. Jag har inte råd att göra utredning privat.
Det äter på mig. Blir paralyserad så fort jag är hemma ensam och har saker att göra (nästan alla vardagar, studerar), hetsäter och överäter trots grov ångest över min viktuppgång men kan inte sluta är som beroende, ångest och stress över allt jag inte hinner med, blir konstant överstimulerad av familjesituationen hemma och vill ibland bara gråta.
Har äntligen hitta en utbildning jag genuint gillar och vill så gärna komma igång med livet efter år av jobbiga händelser och prövningar men känner att min adhd försvårar för mig så enormt och det blir bara värre med åren.
Jag har tidigare haft depression och utmattning och är så rädd att hamna där igen. Ibland vill jag bara ge upp. Hur tar man sig igenom vardagarna med alla dessa bromsklossar?
Kan du inte få annan hjälp, t ex KBT från vårdcentralen under tiden? Du behöver ju inte vänta på en utredning i första hand för att få hjälp med problem i vardagen.
Har du familj måste du väl ha rätt till stöd och hjälp. Kanske någon kan hjälpa dej hemma rent praktiskt. Lever ensam med depression och ångest. Svårt få vardagen fungera. Tvätten disken samlas på hög. Kommer inte igång med städning. Har via kommunen en kontaktperson. Får hjälp praktiskt komma igång tex. tömma diskmaskinen,tvätta.
Ta emot hjälp. Förut skämdes jag. Tänker att folk har mycket svårare problem än vad jag har. Att ha inte klinisk rent men någorlunda ordning gör att jag mår bättre fysiskt och psykiskt. Blir mindre stressad när det inte är så rörigt.
Tack för tips!
Det finns jätte bra stöd att få via kommunen. Både samtalskontakt för en i sin föräldra roll och ihop med eventuell partner. De är vana vid att jobba med folk med diagnoser och kan hjälpa till med allt från rutiner till barnen, hur man får k tid för återhämtning och hur man ska tänka för att få ihop allt. Oftast kortare väntetid än till kbt.
Tack, detta ska kollas upp direkt!
Enda stödet VC kan erbjuda hos sig är kurator, det är psykiatrin som erbjuder KBT också.
Vissa vårdcentraler erbjuder absolut KBT, det är olika.
Inte min kanske jag skulle förtydliga.
Du kan ju byta!
Du kan byta eller söka via exempelvis mindler eller kry.
Du ska kunna söka till privata vårdgivare som din region har avtal med .
Vet inte om du behöver remiss från psykiatrin eller om det räcker med remiss från VC . Värt att kolla upp.
Hoppas det löser sig för dig .
Det kan vara långa köer till privata också trots remiss och avtal.
Från en som har en relativt ny adhd diagnos. Jag äter medicin men inte en vanlig medicin för adhd pga andra sjukdomar som ställer till det. Försök att få hjälp av tex en arbetsterapeut dom kan mycket om adhd iaf den jag har. Motion om du har möjlighet är ett bra alternativ i väntan på utredning. Jag har kronisk migrän så jag kan inte motionera och det suger. Har med många utmattningar i bagaget. Det finns en bra bok att läsa av Lotta Borg Skoglund. Det blev ett väldigt rörigt svar hoppas du får ut något vettigt av det. Försök att kämpa på du är duktig och klarar mer än du tror . Lycka till!
Tack! Ska absolut kolla upp boken.
Det enda som faktiskt går bra för mig är just att träna. Det hjälper en hel del och skulle jag sluta träna är jag nog helt körd känns det som.
Jag orkade inte vänta utan gick privat.
Mitt syskonbarn väntar på utredning med tar under tiden Gaba. Hon tycker att det hjälper henne jättemycket, speciellt vid sänggående.
Gaba finns naturligt i kroppen och är oftast en brist hos dem som har ADHD.
Läs på om Gaba och kolla om det kan vara värt att testa i väntan på utredning.
(51).
Allt hamnar i modd…
Mycket oklar evidens på det. Förmodligen pla-ce-bo.
Fast om det är placeb* men personen tycker det funkar så är det väl en win?!
Jag har själv prövat Gaba för att sova bättre och jag sov som en stock.
Det vet man ju inte i förväg, men har man massa pengar över och vill stötta sådant som kanske inte funkar så visst. Tycker nog att det är bättre med evi-dens på saker.
Men var har du hittat din evidens då? Källa tack!
Det är den som hävdar att något finns/fungerar som har bevisbördan
Åh tack! Exakt såna här konkreta tips jag var ute efter. Ska kolla upp!
Jag fick massor av å gest och mardrömmar av gaba. Det som hjälper bäst ärattminimera mängden intryck, träna och återhämtning. Men även sömn, äta regelbundet är viktigt.
Mina kommentarer hamnar i modd.. Men det finns inga bevis för att det hjälper, tvärtom väldigt lite. Så risken är att du kastar pengarna i sjön (för det är ganska dyrt).
Dumma små tips men de funkar faktiskt för mig (som också är odiagnostiserad men 100% har adhd) är listor och fokustimer. Skriver upp allt jag behöver göra så fort det ploppar in i huvudet och sen bestämmer jag vilka tider jag ska beta av saker på listan. Har en app som heter focus keeper som jag använder, av någon anledning så klarar jag av att koncenterar mig bättre om jag vet att det är under en begränsad tid. Så en vanlig dag så sätter jag mig och jobbar en tid och startar timern, jobbar 25 minuter, under tiden så skriver jag ner allt som dyker upp i huvudet som jag måste göra/vill googla/måste beställa hem/meddelanden jag måste svara på osv. När de är nedskrivna kan jag fokusera på jobb igen. När infallen kommer att jag bara måste göra något annat just precis nu så känns det bättre att veta att okej, om 6 minuter får jag göra den grejen.
Sen tar jag en sak i taget på listan och bockar av. Det blir plötsligt roligt istället för paralyserande och överväldigande att få saker gjort. Hjälper mot ångesten (för mig) att lyckas bocka av något. Det är såklart ingen magisk fix men att lägga upp dagen så här har iaf hjälpt mig lite.
Tack, superbra tips!
Behöver bara skriva av mig. Blev erbjuden ett jobb och tackade ja, var supertaggad på att få komma vidare i karriären. Erbjudandet tas sen tillbaka pga särskilda omständigheter som jag inte orkar beskriva (och nej, jag pallar inte tjafsa om att ett muntligt avtal ändå är bindande blablabla). Det är hur som helst rekryterade chef som gjort bort sig men jag skäms framförallt för att jag har berättat för mina närmsta att jag ska byta jobb och nu behöver istället ”erkänna” att jag varit lättlurad, för det är så det känns.
Så här blir det alltid, det händer bra saker men så fort jag berättar om det högt för någon så dras mattan undan för mig och jag skäms för att jag ens vågat hoppas på att jag kan få ett jobb eller bli kär. Tack för rant.
Fy fan vad surt, fattar. Men det låter extremt oproffsigt och inte på något sätt är det pinsamt för dig. Skulle nån i din närhet verkligen tro det?
Jag hade inte lagt nån skam på dig, om du varit min anhörig som berättat. Jag hade snarare blivit arg på den där ….. chefen!
Känns det kanske lättare att förekomma situationen lite, och kanske berätta vad som hänt från en humoristisk sida? ”Haha så jäkla sjukt, vet ni vad som hände med det där jobbet” då avdramatiseras det också en hel del.
Någon som har erfarenhet av att åka buss med en katt? Funkar det bra?
Beror väl på din katt… Min skriker efter 50 meter i bil (ja, vi har försökt att träna henne sedan hon var kattunge, går inte…) så buss är uteslutet.
Har haft katt det funkat med och katt det inte funkat med.
Men tips är att sätta buren på sätet bredvid dig med gallret mot dig. Ha med en filt och täck alla sidor utom den som är mot dig så katten bara kan se dig när den tittar ut. Det har funkat bäst för mina katter.
Mina tidigare katter hade fått hjärtstillestånd eller liknande innan jag ens hann fram till hållplatsen, men min nuvarande hade med 100% sannolikhet tyckt att det varit jättekul.
Är katten orädd i bil är det större chans att det går bra. Testa att bara åk en hållplats.
Jag har åkt tunnelbana med mina katter (var för sig) till/från veterinären vid enstaka tillfällen det det inte funnits taxi.
Eftersom det blev jobbigt att bära på en stor bur då så köpte jag en djurvagn där man kan lyfta av burdelen. Jag upplevde att katterna blev lugnare i den. Dels för att de kom högre upp och dels för att de slapp sladdra omkring i en bur som jag försökte bära med en arm.
Ena katten satte sig faktiskt upp för att se sig omkring istället för att kura i ett hörn.
Först kändes det lite skämmigt att gå med den där vagnen men i Sthlm kollar alla ner i sina telefoner, så det var nog få personer som uppfattade att det var en katt i vagnen istället för en bebis.
Så både jag och katterna verkar föredra vagn om vi måste åka kommunalt.
Therese Lindgren tipsade om någon spray som hon sprayar i buren när hon ska åka bil med sina djur för att lugna dem. Minns inte vad den heter men hon upplevde att den fungerade bra!
Feliway kanske? Den brukar vi spraya med i buren innan resa med katt och jag tycker den funkar. Finns även lugnande kattgodis som vi brukar ge.
Det var flera här som tipsade om kristalldeo när en hälsosam deodorant efterfrågades. Den hade även bra betyg från andra på olika butiker. Problemet är att jag får det inte att funka, vet inte om jag bara svettas mycket eller om jag gör något fel vid användningen. Så min fråga är, till er som använder kristalldeo, hur gör ni?
Deon som heter Thai är bra, den sprayas på och håller minst ett dygn för mig
Menar du saltdeo? Den ser ut som en kristall. Har använt från Maria Åkerberg, man fuktar den med lite vatten och sen använder man som vanlig deo. Håller svettlukt borta, men jag fick utslag/eksem i hela armhålorna tyvärr, samma med alla andra ”naturliga” deos utan aluminiumsalter jag testat också (Vichys och c/o Gerd).
Ja, precis. Mountain Fresh heter den jag har men tipsades om den du pratade om också men läste att den lätt gick av. Jag känner liksom ingen skillnad från när jag inte har deo. Tänkte om man måste tvätta sig innan eller något, för jag har bara fuktat den som du skriver.
Självklart måste du tvätta dig innan du tar på dig saltdeon, det är ingen tvål! ?
Sen kan det ta ett bra tag innan det funkar som det ska, beroende på hur mycket gifter du har lagrat i de tilltäppta svettkörtlarna(som du har pga av användning av vanliga deos och som kroppen nu släpper ut). Det är det som stinker så förfärligt och kan irritera huden. För mig tog det ett halvår. Du behöver tvätta dig och ta ny deo flera ggr/dag i början. Smörj också in armhålorna med tex kokosolja till natten eller när det svider för jäkla mycket.
Nej såklart det inte är en tvål. Men man brukar ju inte vara tvungen till det för vanliga deos. Jag har använt mig av deodoranter med bra ingredienser i några år nu så har inte använt vanlig deo på länge. Men det blev inte ekonomiskt för mig så hoppades att detta skulle vara mer effektivt. Ska ta flera gånger om dagen nu och testa ett tag till. Annars får jag testa något annat.
Blötte du ner den med vatten? Annars känns det verkligen som att dra en sten i armhålorna hehe
Själv funkade det helt ok men när jag fick total avsaknad av luktsinne pga covid har jag fått någon permanent svettlukts-nojja. Nu måste jag använda absolut torr annars blir det kortslutning i huvudet.
Haha ja det gör jag, fuktar den varje användning. Stod att man kunde ta den efter duschen så tänkte om man kanske var tvungen att vara helt ren innan man använde den eller så.
Jag svettas mycket och det fungerar inte alls för mig. Har provat alla möjliga naturliga men inget hjälper. Skulle säga att det är högst personligt hur mycket man svettas.
Jo det är väl så. Men enligt recensioner så hjälte det många med mycket svettningar. Men är väl individuellt vilka produkter som fungerar ändå kanske.
Hjälpte*
Allt är ju relativt också vad en person anser är ”mycket svettningar” – kan ju lika gärna vara någon som svettas lika mycket som en vanlig person. Har du däremot så du får rejäla svettringar på dina kläder är den deon inget för dig.
Jag använder Thai saltdeo men den funkar inte så bra på mig heller.
Jag använder den när jag jobbar hemifrån för att inte behöva utsätta kroppen för så mycket onödiga kemikalier.
Ska jag träffa folk använder jag Lavilin.
Jag har hyoerhidros och svettas mängder. Tog förut botox på ryggen, ljumskar, armhålor, knäveck, armvecket men blev immun tyvärr.
Så saltdeo på hemmadagar även om den inte funkar klockrent.
(51)
Har du precis bytt från vanlig deo så får du nog räkna med en övergångsperiod. Jag hade extremt mycket svett i armhålorna i 3-4 veckor efter jag slutade med aluminiumdeo. Det var som att armhålorna tog igen allt svettning de hade missat
Förkyld, orkeslös, föräldraledig med 9 månaders bebis, ångest inför att börja jobba så småningom, samtidigt ångest över att bara gå hemma, vill bara ta en paus från livet ?
Vid nio månader börjar dom bli riktigt roliga ju och när du är frisk kan ni göra massa skojigheter så att du inte känner att ni ”bara går hemma” 🙂
Tycker ju inte alla.
Bla bla bla
Bla bla bla?? Sjysst att underminera alla som känner så..
Märkligt att överhuvudtaget poängtera att så ”tycker inte alla”, när Anonym 20:15 uppenbarligen utgår från vad hen själv tycker. Fast visst, du kan ju gott ägna hela din kväll att kommentera ”så tycker inte alla” till alla som kommer med en egen åsikt på öppet spår om du nu tycker att det ger mening ??♀️
Fast märkligt att skriva som den innan också, att då börjar dom bli riktigt roliga. Då kan man skriva att man själv tycker det då det inte är en generell sanning. Mycket kan man tycka är onödigt men skriver man sin egna åsikt så borde man skriva det som en egen åsikt och inte en sanning.
va hemma ett halvår till. sååå skönt ?
Alla tycker ju inte så…
Jag hade samma när min var sju månader. Tänkte på att rymma varenda en dag och min vanligaste dagdröm var att få sova tills kroppen sa att det var dags att vakna. Jag ville inte vara förälder men ville inte gå tillbaka till jobbet heller. Kanske hade jag en light förlossningsdepression? Sökte inte hjälp. Det blev i alla fall bättre när min man och jag båda var föräldralediga tillsammans i två månader och sedan gick jag på jobb.
Vad är det som känns jobbigt för dig? Är det sömnbrist, meningslöshet, ensamhet eller orättvist-känsla om du ammar eller gör mer än din partner?
Tror det är ensamheten och isoleringen. Jag är vanligtvis gladare om dagarna, men just nu när jag är sjuk, det är vinter, kallt, vi är inne mycket, då blir jag deppig på ett sätt jag aldrig upplevt förut. Tur att min lilla bebis är mitt solsken om dagarna.
Du ta upp det med bvc. Finns jätte mycket små tricks att ta till. Dessutom är det lättare att lösa små problem än stora. Gå inte bara och vänta på att det ska gå över och riskera att det blir värre.
Hahaha trodde jag hade skrivit det här ?
Hahaha tur vi inte är ensamma ?
Jag är supersen på bollen men Amanda och Anna från alla våra ligg, är de inte vänner längre? Vet man varför?
Vet inte säkert men blev någon konflikt när de fick barn.
Vet inte om det stämmer men hörde att det skar sig efter en ”swap” en kväll
Märktes i slutet av podden att Amanda var lite bitter/avundsjuk på Anna. Dels att Anna blev gravid fortare och dels för att hon inte klagade/hade en enkel bebis. Amanda gick sen vidare och gjorde en egen podd fokuserad just på hur tufft föräldraskapet kan vara.
Är det någon här som har erfarenhet av att en förälder säger upp kontakten med barnet? Det känns ju onekligen vanligare att det sker åt andra hållet. Som jag förstår det så har Eg0inas mamma sagt upp kontakten med henne och inte tvärt om, eller har jag missförstått något?
Har hon sagt att det är så? Trodde det var tvärtom.
Jag kan minnas helt tokigt. Jag hade för mig att hon hade skrivit något i stil med att uppbrottet inte var hennes val men nu kan jag ju såklart inte hitta det inlägget. Så jag kan ha fel.
https://egoinas.se/2024/02/21/fodelsedagsfirande-och-insikter/
Detta inlägg kanske? Men jag har ser folk skriva flera gånger att hon hintat om det, (följer ej henne själv).
Intressant. Då är frågan varför mamman har gjort så, vad kan ha hänt?
Inte personligen, men min bff har en sådan pappa. Väninnan är 40, hennes pappa 60. Hon är hans enda barn. Han kan säga upp kontakten för minsta lilla. Dessutom retroaktivt. Han kan komma på att han tyckte hon svarade snorkigt på en fråga på en tillställning som inträffade två månader tidigare.
Nu har hon sagt upp kontakten sedan ett år men vacklar i om hon gjort rätt.
Under uppväxten var det dessutom en del misshandel; han kunde rycka henne i örat, ge henne en lavett, samt lägga henne över knät och ge henne smisk på rumpan.
Jag tror ordet du söker är våld inte misshandel.
Det ÄR misshandel!
Är det inte misshandel om man slår sitt barn menar du?
”Misshandel är när någon vållar en annan person kroppsskada, smärta eller försätter personen i vanmakt”. Jag tror ordet personen sökte var misshandel.
Han verkar ju som han har någon särskild problematik
Ja, min pappa sa upp kontakten med mig för många år sedan pga att min bonuspappa hade hälsat på mig utomlands med min mamma. När covid slog till och jag blev väldigt sjuk med lunginflammation tog min pappa upp kontakten med mig igen för att se hur jag mådde.
Kan tillägga att när han skulle säga upp kontakten så ringde han och avslutade med orden ”ha ett bra liv” och la på ? så dramatisk haha
Är det någon här som minns en tjej på youtube för en massa år sedan nu. Jag tror hon hette Anna men jag kan ha helt fel, skånsk dialekt, stort långt lockigt hår och eventuellt en liten glugg mellan framtänderna. Vad hette hon??
Tänker direkt på Tova Helgesson, kanske?
Nej, jag var otydlig i min beskrivning. Detta utspelade sig på typ sent 00-tal och tjejen gjorde lite William Spetz-liknande content.
Anna ellinor linde?
Jaa exakt! tack!
Var det hon som gjorde lite roliga videos?
Exakt!
Annawii?
Natalie Starcevic?
https://youtube.com/@annaellinorlinde?si=WmprFZLTS-j8UTm2
Anna Ellinor Linde?
Hon gjorde många videos som nu är borttagna
Jaa! tack!
Jaaa så hette hon förut, mindes inte hennes användarnamn på youtube.
Jag vet exakt vem du menar! Hon hette Anna och är från Malmö. Gjorde youtubevideor ett kort tag men raderade alla efter ett tag och försvann. Fick rätt många visningar? Jag vet hennes riktiga namn men lägger inte ut det här, men hon är helt anonym nu för tiden, går inte att hitta videor(är också från Malmö så hade lite koll via bekanta).
Allt verkar ha lagt sig hos Gabriella Joss.
Nu är hon lycklig med barnen och mannen igen verkar det som.
Vilken turbulent tid de verkar ha haft.
Ja, vad hände där? Och varför trycker hon jämt upp bröstet framför kameran, när hon blundades sitter och ammar med huvudet på nedåt på sned? I princip alla bilder ser ut så. Som en helig Birgitta-pose fast mer naken. Ja, vi har förstått att du älskar att amma och gärna vill visa dina bröst… blir lite tradigt i längden.
Någon som har tips på bra klinik för ansiktsbehandlingar i Stockholm? ?
Alltså jag är så trött bitter och slut på mitt jobb, får inget stöd, de kräver att man ska prestera maximalt utan ordentlig skolning eller stöd bakom.
Har nu tänkt söka nytt jobb 2025! Någon som har bra tips till sökandet? ?
Säg inte upp dig förrän du har det nya klart! Det här blir en lååååång lågkonjunktur och konkurrensen bland mindre kvalificerade jobb är stenhård.
Vad jobbar du med? Har du utbildning inom något?
Jag började konsulta inom redovisning när jag var 45, nu är jag 51. Ångrar så mycket att jag inte gjorde det tidigare! När man vet att man inte är fast forever på en arbetsplats blir man inte lika bitter om det är stökigt/dåligt. Då tänker jag att det är 8 månader kvar på kontraktet och att varje intjänad timme ger mat på bordet.
Älskar det!
Om du är utbildad sjuksköterska – skriv din lön, ålder och yrkesroll tack.
Specialistsköterska sen 20 år. Tjänar strax över 40. Skäms alltid att med min kompetens och erfarenhet tjäna så lite. Alla på min arbetsplats har samma utbildning och samma arbetsuppgifter och lönespannet är ca 38-41.
Skäms för vem?
Har nu bytt bransch men jobbade på privat vc efter examen, tjänade 32. Var då 26.
41.500 kr/mån, 34 år, sjuksköterska inom psyk.
39 år. Jobbat typ 10 år som ssk. Innan dess usk/vårdbiträde. Nu på vårdavdelning på universitetssjukhus månadslön 38 000 men med ob snittar jag 600 000 k/år.
Kr/år!!
29800, 33, Ssk. Usel lön.
32 år, jobbar på Psyk sedan 2år. 32,600kr, hade dåligt förhandlingsläge efter studieavtal. ?
34 år. Specialist, ssk 6 år. 42 tusen.
Grundutbildad, jobbat på samma vårdavdelning inom region Stockholm i dryga 10 år. Drygt 40 000 i grundlön, är ändå helt okej nöjd.
43000, grundutbildad, jobbat på samma mottagning i 14 år.
43år, jobbat som ssk i nio år, grundutbildad. Jobbar inom hemsjukvård, 43000/ mån
Sjuksköterska på psykosavdelning, 40 år, 40’ (har en specialistutbildning men inte psykiatri)
Ssk sedan 2017, nu barnmorska sedan 2 år. 30 år. 39500 kr
Paulas senaste inlägg, ska rodda med att bygga attefallshus på mammans sommarställe som ska vara klart till sommaren. Ber om tips samt ”Just nu jämför jag priser och har ett mer konkret inplanerat möte längre fram.”
Ska vi tro att det kommer ett samarbete med valfri firma inom kort? Kanske med en liten rabattkod till alla läsare som också vill passa på 😉
Självklart. Den enda anledningen till att hon bloggar är att få spons och gratis grejer.
Mamman vill alltså bygga bastu, men Paula tycker att attefallshus är viktigare. Är inte det mammans sak att bestämma eftersom det är hennes lantställe?
Det är väl klart Paulas vilja är viktigare, hon har ju faktiskt alltid rätt.
Men med det sagt dyker det väl säkert upp en liten bastuflotte i samarbete med XX lagom till sommaren så mamman blir väl nöjd hon med.
Är det någon som vet hur det har gått för Erica Lindberg med hennes bebis ankomst?
Urakut kejsarsnitt efter en lång förlossning, båda mår bra skrev hon för några dagar sen. Minns inte riktigt när men känns som det varit tyst ganska länge nu.
Inte mer än att barnet är fött, mår bra men att det var traumatiskt. Hon skulle väl berätta mer senare. Förstår inte varför hon inte sattes igång m var väl i v 41
Hon ville inte som jag fattar det. Hon skrev att barnet får komma när den kommer, att hon inte har bråttom och ville ha det så naturligt som möjligt.
För snart två år sedan träffade personen jag trodde var min själsfrände. Precis allting stämde mellan oss och han kom in i mitt liv som en skänk från ovan. Första månaderna var jag lyckligare än jag någonsin varit tidigare (haft två längre förhållanden innan samt dejtat ett antal personer ska tilläggas). Jag såg mig verkligen leva resten av livet med den här killen.
Men så för ungefär ett halvår sedan, utan att jag riktigt märkt det själv, började någonting förändras. Nu stör jag mig på allt han säger och gör, känner mig inte attraherad och blir irriterad så fort jag är nära honom.
Så nu sitter jag här och funderar på att göra slut med personen jag tänkt på som mitt livs kärlek. Att bryta upp känns nästan oundvikligt, men tanken gör mig illamående och så, så rädd. Har så mycket ångest att det på riktigt känns som jag ska ramla ihop och dö för att kroppen tillslut inte orkar mer. Vad gör man?
(27)
Du pratar med honom och du gör slut. Så ska man inte känna med sin soulmate.
Har det nånsin funnits någon som beskriver sin partner som sitt livs kärlek utan att inte gå isär några år senare? Låter som att du är kär i kärleken och tänker att gräset kan vara grönare efter ett tag. Därav många dejter.
Det kändes verkligen annorlunda den här gången… trodde aldrig att jag skulle tappa känslorna på det här sättet
Alla gånger känns annorlunda.
Antagligen inte fel på honom ialf. Du kanske bara är kär i kärleken, pirret i början. Vänligen gör slut på ett reko sätt och jobba med dig själv.
Tycker du ska prata med honom och säga som det är. Elakt att ha honom kvar och få honom att tro att allt är bra.
Alla de små egenheterna den andre personen har,som man tyckte var charmigt och gulligt i början, kan bli just det man kommer att irritera sig mest på,det kan till slut bli outhärdligt! Man känner att man helt enkelt inte orkar med den personen,man blir sur,det känns inge bra alls.Så vill man ju inte ha det. Då ska man ta en lååång paus,eller bryta helt. Det finns alltid någon annan som passar en bättre,som det kan vara värd att vänta på.
https://www.psychologytoday.com/intl/blog/romantically-attached/202410/too-many-fish-in-the-sea-choice-overload-in-dating?amp
100%
Kanske konstig fråga men det är inte så att du bytt preventivmedel nyligen? Eller någon annan typ av hormonbehandling?
Jo jag bytte preventivmetod för några månader sedan
Attraktionsmönster kan påverkas av preventivmedel. Och hormonella förändringar i sig kan ju påverka måendet på alla möjliga sätt
Fanns en tiktok trend om det där nyligen, verkar ”relativt vanligt (dvs det finns många trådar på nätet om det) att man tappar eller ändrar känslor för en partner nära man byter/slutar med preventivmedel.
Kan du ha en depression?
Jo jag har det rätt tufft mentalt i allmänhet
Han kanske är drömkillen men du mår inte bra och tar ut det på honom. Funkar ni praktiskt? Delar samma värderingar? Gift er.
Ge mig era bäst tips på jeansmodell med raka vida ben, EJ ankellängd då jag är lång. Måste gå att hitta second hand! Gillar modellen Hanna från Lindex men har den redan i två färger. Gillar också Levis Ribcage Wide men den är liiite för dyr för min budget just nu, även begagnad. Men något åt detta hållet. Tips på bra sökord på Vinted, i den stil jag beskriver? ?
Helt ärligt Zara, alla mina bästa jeans är där ifrån (viktigt med hög midja och full length modellen) jag är 173cm och brukar ha 38, perfekt långa. Köpt de flesta på Sellpy där jag sorterat i nyskick/mycket bra skick. På sellpy ser man på dockan hur lång de är och höjd på midjan. Vet inte hur det är på vinted dock?
Lee Stella a-line är fin!
Älskar H&Ms Wide High, har dem i flera färger. Det närmsta Levis ribcage jag hittat i andra märken! 🙂
https://www2.hm.com/sv_se/productpage.0871889056.html
Dagens poddavsnitt av ”Vad Fan Hände?”, Alice beklagar sig och GRÅTER över att hennes flickvän inte velat ta en bild på henne och svarat ”otrevligt” när hon bad om det. Anställ en fotograf och sluta tro att din flickvän jobbar för dig! Alice verkar vara en narcissist av RANG. #saveamani
Så jäkla tråkigt när man skriver ett inlägg för att man behöver pepp och så fastnar det i modd av oklar anledning. Det jag skrev om att mattan alltid dras undan för en när man vågar hoppas på något bra var mitt i prick.
Är det hela världen då? Ditt inlägg syns ju förr eller senare ändå.
För egen del tänker jag alltid att det inte är nån idé att skriva för sent, för folk har avvikit eller bestämt vilka trådar som svarar på. Har inga som helst belägg för detta dock, haha.
Jo, skriv när du vill! Jag läser igenom hela ÖS flera gånger under kvällen/natten. Säkert fler som gör det.
Tips på bra återfuktande schampo och balsam? Har väldigt tjockt hår om det spelar någon roll ☺️
Jag gillar Siliceas shampo och använder Arganmidas conditioner och hårolja i samma märke.
Briogeo be gentle be kind serien. Tycker att den gula och gröna är typ likvärdiga, den gröna är kanske snäppet mer återfuktande.
Rekommenderar dock ett deep clean schampo en gång i veckan med den serien om du använder stylingprodukter.
Eleven Australia ! Bästa jag haft i hela mitt liv. Har långt frissigt och torrt hår som nu är så återfuktat, fint och mjukt?
Milkshake, den orangeaserien är för fukt.
Body shops shea schampo och balsam
Ni som är bra på matlagning och så. Behövs verkligen socker i typ allt? Ta exempelvis kryddor, varför är det socker i det? Skulle det verkligen bli så stor skillnad utan? Tycker det bara känns onödigt att ha socker i så många produkter. En del förstår man ju det behövs för sötman, men många känns onödiga. Så jag frågar er som är bättre på matlagning, jag vet knappt när det behövs mer salt.
Jag förstår inte riktigt, har i socker i tomatsås men det är det enda. Använder sällan kryddblandningar så vet inte ifall sådana innehåller socker. De kryddor jag använder mest är örter (basilika, oregano, timjan, rosmarin), svartpeppar, vitpeppar, paprikakrydda, vitlök.
Ja men menar om socker verkligen gör en sån skillnad i alla matprodukter. Jag tänker på produkter man köper, inte så att jag menar att det är onödigt för såna som dig att ta socker i maten, ni får göra som ni vill, haha. Jag försöker undvika socker denna månaden, kände att jag åt så mycket under december månad. Inser att det är socker i det mesta och undrar om det är nödvändigt. Tänker om det lyfter smaker eller ger det en sötma som absolut behövs. Eller något liknande.
Håller inte alls med om att det är socker i det mesta. Kolla innehållsförteckningen vara, och välj bort det med tillsatt socker. Det är inte särskilt begränsande, det mesta har inte socker i.
Haha, okej, lugn. Det mesta jag sett har socker i sig. Många olika matprodukter. Därför jag frågar. Förstår såklart att om man letar så hittar man utan.
Halvfabrikat har mycket socker. Laga mat själv så slipper du det ?
Finns socker i annat också, men tusen tack för tipset.
Mjöl, havregryn, ris och pasta är exempel på halvfabrikat. Med ”laga mat själv”, menar du mala sitt eget havregryn och göra sin egen pasta då alltså?
Varför skriver du lugn till L? Du får kanske vara lite tydligare då med vilka produkter du tittat på och vad du brukar äta om du anser att det är socker i det mesta. Då blir det kanske lättare att ge konkreta tips
För jag tycker såna kommentarer är dryga. Om någon skriver hur de upplever något och sen kommer någon och säger att det är fel. Det funkar inte så. Om jag menar på att jag sett många produkter med socker och undrar om det verkligen behövs, är det väldigt onödigt att skriva så. Hade jag skrivit att det inte fanns sockerfria produkter, då hade det vara rimligt. Förstår du? Men personen kanske missuppfattade mitt inlägg då och trodde jag letade sockerfritt.
Om någon säger att det är tillsatt socker i det mesta så trott jag de menar det som en iakttagelse som kan vara fel eller rätt (andelen produkter med tillsatt socker går ju liksom att räkna?) och inte som en upplevelse.
Folk som läser det du skriver kan bli t ex nervösa av det och tro att det är socker i alla möjliga produkter, vilket inte stämmer men är en vanlig myt kring en del matvaror. Och då tycker jag man får tåla att bli emotsagd. Inte påhoppad såklart men man måste kunna ta att någon säger ”det där stämmer inte”
Haha vilken det av ”jag håller inte alls med.” upplevde du som så intensiv att du behövde be mig lugna ner mig?
Men det är sant, det beror såklart på vad man har för matvanor. Kan tänka mig att man hittar tillsatt socker i mer om man köper väldigt mycket helfabrikat, smaksatt yoghurt, granola brödsorter som smakar sött osv. Tycker relativt sällan det är tillsatt socker i ”vanlig mat” men folk har ju såklart olika idéer om vad som är vanlig mat.
En annan blunder en del gör är ju att man inte skiljer på tillsatt socker och naturligt förekommande socker. Det sistnämnda finns givetvis i det mesta.
Jag tror du missuppfattade min fråga bara. Det kändes mer som ett påhopp att jag inte kunde hitta sockerfritt, vilket är ju något helt annat än vad jag frågade om.
Det var såklart inget personligt påhopp mot dig, vet ingenting om dig och du skrev ju en allmän fråga matvaror bara, och det var matvarorna jag uttalade mig om.
Jag fick lära mig att socker är ett ”måste” i stuvade makaroner!
Spännande!
Nej , det är inte nödvändigt men används i en hel del processade produkter för att det är billigt. Dock blir det varken billigt eller hälsosamt för dig, så mitt tips är att bara köpa ”rena” produkter som kött, fisk, smör, frukt, grönsaker mm.
Vad är det för kryddor som har socker i sig? Använd ”rena” kryddor så kan du tillsätta socker som du vill 🙂
Alltså rena som i typ peppar, basilika osv, en ingrediens. Pratar inte om nåt flummigt clean eating.
Många blandade kryddor har det. Tacokrydda exempelvis. Ja jag vet att det finns rena kryddor såklart. Men min fråga är mer varför de har socker i, om det höjer smaken på något sätt. För annars känns det onödigt att ha socker i allt.
Ja det förhöjer smaken men är också väldigt onödigt. Det går att göra egna kryddblandningar (vilket också blir billigare) och vill man ha lite sötsma för att det kanske är tomat i så tillsätt lite honung.
Det är väl samma anledning till att man tillsätter socker i bröd, flingor, färdiga såser osv. Matindustrin bryr sig inte alltid om vad som är godast eller nyttigast, utan vad som säljer, är billigast att framställa och vad som får kunder att köpa igen och igen. Då är socker ett lätt knep.
När du lagar mat själv behöver du inte tillsätta socker, generellt.
Socker framhäver smak och precis som salt är det också något som ökar hållbarhet(kanske inte en nypa då). Men det är inte nödvändigt
Lite socker framhäver smaken i tomatsås,och också i köttfärssås. Men det behövs väl eg inte alls i maytlagning om man inte vill det.Oftast är det ju så liten mängd att smaken inte blir söt,bara förstärker de andra smakern s.a.s.
Ja okej, intressant, aldrig testat. Men använt tacokrydda som det tydligen är socker i. För min del känner jag att jag inte hade känt något skillnad om de tog bort sockret, äter inte taco för att det ska vara sött liksom. Men jag kanske borde testa och se skillnaderna.
Jag tycker absolut inte socker behövs på det viset. Jag lagar sällan mat med färdiga kryddblandningar och vill jag ha sötma i maten (vilket ofta balanserar maträtterna) så tar jag honung. Ofta är ju många råvaror söta naturligt.
Det sägs att en nypa socker i mat och en nypa salt i desserter förhöjer smaken. Tror det ligger nåt i det.
Ta honung för sötma istället
Socker är en så kallad smakbärare och förstärker andra smaker. Andra smakbärare är tex fett, alkohol, salt.
När man lagar mat så vill man få en balans mellan smakerna annars kan en maträtt kännas lite ”platt”. Jag brukar smaka av och känna om det behövs mer sötma, syra eller sälta och tillsätta därefter. Men sötma kan man få av av annat än rent socker..typ morot, ketchup, honung osv
Tack så mycket för bra svar! Intressant!
Förlåt för att jag är den personen nu, men ketchup är väl iprincip rent socker?
Haha typ men innehåller ju även tomat, vinäger och lite kryddor så har du i ketchup i en kall sås eller köttfärssås så får du ju med fler/andra smaker ”på köpet” vilket du inte får om du häller i strösocker. Huvudingrediensen är ju ändå tomat även om det också är en hel del socker?.
Jag har brutit foten och är förkrossad. Är inne på dag fem av 8v och känner mig redan ordentligt isolerad. Har en partner men han jobbar så klart.
Finns det något jag kan göra för att slippa känna mig så otroligt ensam och meningslös? Försöker läsa men trillar in i skrollandet konstant.
Kolla massa serier, underbart!
Målarböcker! Det är poppis på tiktok. Nu tycker jag visserligen att motiven är väldigt barnsliga i de som trendar där så jag har en annan, men tiden springer och det är så himla rogivande?
Lär dig sticka eller virka. Knyt ”vänskapsarmband” som när man gick i skolan. Göra pappersblommor, måla, rita, ifyllningsböcker. Läsa böcker.
Men rekommenderar verkligen att sticka. Finns massor av bra tutorials på youtube och i början behöver man bara kunna ”lägga upp maskor” dvs typ starta ett projekt, räta maskor, aviga maskor och att maska av (dvs typ avsluta projektet). Har hjälpt mig så mycket för att scrolla mindre och förvånansvärt avslappnande vid oro.
Håller med, stickning är en perfekt sysselsättning
Instämmer om stickning!
Fy vad jobbigt. Förstår det känns segt. Be din sambo köpa hem ett pussel. Får tankarna på annat. Handarbete om du är intresserad av det. Lyssna på poddradio eller ljudbok. Spela kort eller fysiska sällskapsspel på kvällarna. Kanske beställ hem lite god mat. Nåt kul pyssel kanske göra smycken.
Passa på att rensa bland papper. Ha du foto liggande eller kanske göra några fotoböcker.
Bli grym på ögonskugga.
Usch, känner med dig, har också haft bruten fot men på sommaren.. passa på att rensa hemma kanske, någon liten låda i taget? Jag skulle bli så rastlös av att inte träna så jag hade försökt göra övningar med gummiband för överkropp tex.
Nå ser ut som allt är frid og fröjd i det Gabbjossposslerska slot. Lät annars som hon var kommande singelmamma alla de inlägg innan födseln.
Tips på klinik att göra fillers i Stockholm? Som kan fylla läppar med en cannula istället för traditionell nål eller blockera all känsel med lokalbedövningsspruta istället för kräm.
Inget hat snälla. Min kropp, mina pengar, mitt val.
Doktor K!
Tack för tips, verkar toppen. ?
Passa dig bara, han delar gärna ut oombedda recensioner av ditt ansikte och listar allt som han tycker är fel. Sen gör han samma fillersansikte på alla.
Vem är ”han”? På kliniken som nämns ovan är de (av min erfarenhet) väldigt restriktiva med vad som bör och inte bör göras i ett ansikte. Främst väldigt trevliga och kompetenta kvinnor som jobbar där dessutom, alltid fått ett fint mottagande och aldrig känt en hets att göra någon extra injektion. Tvärtom, de har avrått mig ibland för att resultatet inte skulle bli så naturligt.
Han är självaste Dr K!
Jag gillar inte att ha sex. Jag är 25+ och har haft sex med både killar och tjejer men tycker inte att det är speciellt trevligt. Vad är fel på mig?
Behöver något vara _fel_? Alla är väl olika
Har aldrig haft sex av den anledningen. Äcklar mig och är för intimt. Nej tack
Hur kan man veta att det inte är ”trevligt” om man aldrig haft det? Eller är det bara att lusten och suget efter att vara med en annan människa inte finns?
Hur vet du att bajs smakar äckligt? Klart man kan veta att man ogillar något utan att prova.
Det vet jag inte. Vet du?
Jag gissar att det smakar äckligt pga lukten. Har alltså nåt att grunda mitt ogillande i, även om det är en gissning. Så utifrån det, kan du svara på frågan från 21.24 lite mer trevligt? Tycker hen verkar ställa frågan av nyfikenhet.
Det går att veta hur enkelt som helst. Precis som det går att veta att surströmming smakar och doftar förjävligt även om vi vägrar äta det.
Sex är för närgånget för mig helt enkelt – jag vill inte ha någon på mig och jag har heller aldrig längtat efter sex. Förstår inte grejen med det bara. Jag vill inte att någon rör min kropp.
Förutom att surströmming inte är så äckligt som det luktar. Har inte ätit själv visserligen, kanske gör det nån gång. Men vet flera som inte tycker att det är så äckligt som det luktar.
Men ingen tvingar någon att varken äta surströmming eller ha sex. Så bra.
Precis. Kanske händer det i framtiden men om inte: kan inte bry mig mindre.
Får man vara nyfiken och fråga om du utesluter all typ av sex, även med dig själv? Att inget sånt lockar alls?
Det gör jag inte! Utesluter absolut inte det med mig själv. Är väldigt skönt och välbehövligt.
Jag är inte heller ett stort fan. Det är helt okej när jag väl har det och min man är liksom bra på sex, men jag blir aldrig sugen av mig själv och hade kunnat leva sexfritt om det var så. Har alltid haft det så. Absolut inget trauma eller så inblandat.
Nej det är inte fel på dig, vanligt.
Har du haft sex även inom ett förhållande? En del gillar ju bara det.
Men även om du är asexuell är det ju inte fel på dig.
Absolut inget fel på dig! Det är fel på samhället som skapar normer. Fundera på hur du vill leva DITT liv. Tro på dig själv! Följ din magkänsla. ❤
Det är inget fel på dig! Man måste liksom inte gilla sex även om det kan kännas så. Personligen är jag mer likgiltig. Det är inget jag ogillar direkt men det ger mig noll haha
Somliga älskar det och vissa gillar det inte alls.
Finns inget rätt eller fel i denna fråga utan det är bara vad du själv tycker som räknas.
Som svar på frågan, det är absolut inget fel alls på dig.
Min bästa väninna sen barndomen (vi är medelålders) har gjort en helomvändning senaste åren och jag vet inte om jag orkar längre.
Min bästa väninna gick ner otroligt mycket i vikt för något år sedan, började träna och så vidare. Efter detta har hon blivit otroligt uppmärksamhetstörstande. Livsstilsförändringen ledde till att hon började vara otrogen. Tillslut erkände hon för sin make och dom skiljdes. Hon träffade sedan en ny och började vara otrogen mot honom också.
Nu börjar jag vara lite trött på att alla samtal med henne handlar om henne och alla killar som ger henne uppmärksamhet. Samtalen handlar också om hur mycket hon stör sig på hos sin nya partner och det ska då rättfärdiga hennes beteende.
Jag finns där för henne dygnet runt men nu känner jag att jag inte orkar svara när hon ringer längre för jag orkar inte höra på hur dåligt hon mår och hur hon ställt till det för sig, för att sen när hon pratat av sig berätta om alla nya killar som skrivit till henne.
Vad gör jag? Hon lyssnar inte heller när jag föreslår att hon ska sluta vara otrogen, ägna tid åt sin partner, därför att allt är ”så oskyldigt”.
Jag har slut energi.
Var ärlig mot henne att säg att du inte vill utnyttjas.
Har inget bra råd men kan relatera.. har en relativt ny vän som tar väldigt mycket plats och även ska konstant klaga om hur synd det är om henne.. Även kring saker som hon valt själv, t ex att det är såå synd om henne att hon inte kan åka på spontanresor för att hon har en katt. Okej…
Det låter olidligt. Jag hade inte orkat upprätthålla en sådan relation.
Jag har en liknande situation med min väninna. Väldigt lik din, N.
Min väninna har dessutom börjat ta droger, åker på rave, tatuerar hela kroppen och ligger runt något helt makalöst med varenda man mellan 25 – 50.
Jag vill inte umgås längre då jag tycker att det har gått alltför långt.
Jag har försökt att prata med henne för att förstå hur det har blivit såhär och förklara att jag är orolig för henne – men hon ääääälskar livet bara!!
Nu duckar jag allt som har med henne att göra då jag känner att det går emot alla mina värderingar och det är inte detta jag har signat upp för vad gäller vår vänskap.
Jag har faktiskt inget gott råd till dig N, då jag själv sitter i samma sits och inte vet hur jag ska hantera vänskapen framöver.
Hon vill dessutom komma med till mitt gym men det är totalt uteslutet med tanke på hennes droganvändande och jag vill helt enkelt inte förknippas med henne och hennes förehavanden.
Sätt gränser. Man kan ha en bra vänskapsrelation utan att man äts upp av den andre. 🙂
Såg att Molly Rustas och Ross hamnat i tingsrätten om vårdnad. Shit vad allt kan verka annorlunda på sociala medier än hur de egentligen levt!
Vart ser man sånt? Hoppas hon går vinnande ur!
Verkligen med tanke på hur lite engagerad pappan är.
VaR ser man sånt?
Det blir en dom som är offentlig.. jobbar med sånt som gör att man läser domar regelbundet.Ross begärde gemensam vårdnad och umgänge. Känner verkligen med Molly. Verkar helt sjukt hur han betett sig och tagit droger
Men va!! Vadå att han nu kräver vårdnad??? Som han aldrig träffar?
Vart såg du det?
Dom har ju aldrig varit gifta, kommer det spela roll?
Äktenskap spelar ingen roll om båda är vårdnadshavare.
Fel, mamman får vårdnad om barnet id samboförhållande
Nej. Om båda varit vårdnadshavare tidigare för barnet men inte är gifta så blir det gemensam vårdnad efter en separation. Vore ju orimligt annars dessutom.
Kom in på en kurs jag sökt! Kursen är på kvartsfart och helt på distans. Har planerat att vara föräldraledig fram till sommaren och har förstått att jag måste ta ut 5 dagar föräldrapenning /vecka för att skydda SGI då barnet är över 1 år. Kan jag nu när jag läser kursen ta ut 4 dagar föräldrapenning istället och plugga den 5e dagen och då ändå skydda SGI? Kommer ha barnet hemma med mig även när jag pluggar. Behöver jag berätta detta för mitt jobb och få godkänt med ledighet för studier?
Kan du inte läsa kursen helt och hållet på din fritid?
Jo absolut men tanken var att det vore gött att spara en dag med föräldrapenning i veckan utan att förlora SGI. Om det är möjligt.
Tänk på att sedan årsskiftet så skall arbetsgivare rapportera in VAB och föräldraledighet till Skatteverket.
Vi såg klart Allt och Eva igår. Någon mer som har sett och vad tycker ni?
(33)
Har en fråga kring träning som jag inte hittar svar på via Google och undrar om någon vet.
Jag är fullt medveten om fördelarna med träning både på lång och kort sikt. Men undrar hur de långsiktiga effekterna påverkas av en paus på säg 5 år? (Som i mitt fall med småbarn och svårt att få till träningen)
Kan man ”hämta ikapp” de positiva effekterna när man börjar träna igen eller har man redan sabbat lite för sig själv permanent?
Svar från chat gpt:
Det är en riktigt bra fråga och något som många funderar över, särskilt under perioder i livet när träning får stå tillbaka. Svaret är både uppmuntrande och nyanserat.
Vad händer vid en längre paus från träning?
När du tar en paus från regelbunden träning under flera år sker följande:
1. Minskad muskelmassa och styrka
Muskelmassan minskar gradvis (s.k. “atrofi”), och styrkan avtar. Dock finns något som kallas muskelminne, vilket innebär att det är lättare att återfå muskelmassa och styrka när du börjar träna igen, jämfört med att bygga upp den från noll.
2. Kondition och kardiovaskulär hälsa
Konditionen försämras relativt snabbt vid inaktivitet, men precis som med styrka är det fullt möjligt att träna upp den igen. Hjärt- och kärlhälsan förbättras snabbt när du återupptar regelbunden träning.
3. Metabolisk hälsa
Långvarig inaktivitet kan påverka insulinkänslighet, blodfetter och vikt, men dessa faktorer är också påverkbara genom träning och en hälsosam livsstil.
4. Benhälsa
Benmassan kan minska vid långvarig inaktivitet, vilket kan öka risken för benskörhet med tiden. Dock kan viktbärande träning, som styrketräning eller löpning, återigen bidra till att förbättra benhälsan.
Är något “sabbat” permanent?
De flesta negativa effekterna av en paus är inte permanenta, så länge det inte handlar om extremt långvarig inaktivitet eller sjukdom. Många av de långsiktiga fördelarna med träning kan återfås när du börjar igen. Däremot kan vissa åldersrelaterade förändringar spela in, t.ex. att muskeluppbyggnad går långsammare med stigande ålder. Men detta betyder inte att det är “för sent” – du kan alltid göra stora hälsovinster oavsett ålder eller pausens längd.
Kan man “hämta ikapp”?
Ja, absolut. Du kanske inte kan radera alla effekter av en paus, men du kan bygga upp din hälsa och styrka igen. Regelbunden träning, även om den påbörjas senare, ger fortfarande betydande hälsofördelar och minskar risken för kroniska sjukdomar. Kroppen är anpassningsbar, och med tålamod och kontinuitet kan du göra stora framsteg.
Tips för att börja igen:
1. Börja långsamt
Kroppen behöver vänja sig vid belastningen igen. Börja med låg intensitet och öka gradvis.
2. Sätt realistiska mål
Fokusera på konsistens snarare än perfektion.
3. Planera träningen
Med småbarn kan det vara svårt att hitta tid, men kortare pass på 20–30 minuter kan ge stora effekter.
4. Involvera familjen
Gör träningen till en familjeaktivitet när det går, t.ex. promenader eller lekfulla aktiviteter.
Det viktiga är att inte känna sig nedslagen över en paus – det är aldrig för sent att återfå styrka, kondition och välmående!
Tack ?
Jag har varit arbetslös ett bra tag och har kommit fram till att jag vill ”levla ner” och jobba med något administrativt. Problemet är bara att jag har sökt massor av adminjobb, men jag gallras bort så fort de ser mitt CV så jag får aldrig chansen. De tror antagligen att jag inte vill ha de jobben egentligen utan bara ser det som tillfälligt tills jag hittar rätt jobb utifrån min bakgrund och utbildning.
Hur ska jag någonsin få ett nytt jobb när jag anses för överkvalificerad för det jag vill jobba med? Jag är i ett jäkla limbo i min arbetslöshet och det stressar mig så mycket. De (få) jobben jag har utbildning inom är det skyhög konkurrens om så där får jag inte heller chansen någonstans just nu. Att plugga igen är uteslutet då jag behöver pengar, så vad ska jag göra??
Det är väl därför man skriver ett motivationsbrev, som förklarar din motivation till just det jobbet du söker och vad du skulle kunna bidra med.
Jag förklarar tydligt i mitt personliga brev varför jag vill byta bana, varför just jag skulle lyckas i en sån roll och att jag det som ett långsiktigt val. Problemet är ju bara att de skannar av ens CV först och om de redan där anser att jag inte passar/är överkvalificerad så läser de inte mitt personliga brev alls. När det är ca 300 sökande så sållas man nog bort väldigt snabbt och då har de inte tid att lusläsa allas personliga brev.
Skriv det i ditt CV, under din profil del eller som en tagline! Då vet du i alla fall att informationen har gått fram.
Ja jag kanske får klämma in det i själva CV:t!
Upwork.
Frilansa där.
Fattar inte, vad är det? Frilansa som admin? (Ja, jag har klickat på länken).
Exakt samma problem! Jag är akademiker men vill verkligen ha ett annat slags jobb.
Beställde ett PS5 i eftermiddags, sköter sig Bring som dom ska så kommer det imorgon ?
Vilka spel får jag absolut inte missa?
Vad var det första du spelade på PS5?
Vilket spel önskar du att du kunde spela igen för första gången?
Känner mig så lycklig just nu? vill vakna tidigt och svinpigg för att städa lägenheten, handla hem lite läsk och snacks så min helg kan börja tidigt och spela ??
Stort Grattis! ❤️ Det beror helt och hållet på vilken genre du är intresserad av. För mig är ett MÅSTE Witcher 3, Cyberpunk (om du inte vill köra det på PC), Persona 5 Royal, Horizon Zero Dawn, Horizon Forbidden West, God of War
Ett spel som dessvärre kräver en till person är A way out.
Asså önskar för allt i mitt liv att jag kunde spela det igen för första gången. Vi spelade konstant i två dagar typ. ?
Åh njut ???!
Ett spel jag önskade att jag kunde spela igen för första gången är Red Dead Redemption 2 ?
Jag och min sambo spelade Assasins Creed spelen hela hösten och vintern när vi köpte för något år sedan. Jag som aldrig spelat ett action/skjut-spel någonsin blev helt fast.
Sen blev det Tomb Raider (Lara Croft) och uncharted som jag ÄLSKAR. Gåtor/pussel samtidigt som man reser runt i världen, ofta i djungel med tusenårig historia, utmaningar som ska göras osv.
A way out om man är två. Samt It takes two.
Och glöm för all del inte Hogwarts Legacy!!!! ?
Elden ring! Om du gillar den typen av spel. Helt fantastisk scenografi och lore.
Är inte en gamer så har inga tips, men gud vad mysigt det lät!
Någon som varit i Madrid och har lite tips på bra restauranger, god mat att testa & kul saker att se, rooftops/barer osv? ?
Någon här som gjort ett b*jstest för att kolla efter bakterier/parasiter/inflammation i magen? Visade det på något, och isåfall, vad hände sen?
Ja, visade inget.
Ja, jag hade shigella. Jag fick lite info från vården om att jag inte fick jobba med livsmedel under ett par veckor. Typ inget annat.
Å fy för shigella! Höll på att stryka med när jag hade det
Någon som har råd eller tips så här på kvällskvisten gällande mitt ena barn.
Har en 7-åring som jag tror har asperberger, en lättare variant, då hans pappa har lite tendenser.
När pappan gjorde en utredning för många år sedan sa dom stt han inte hade diagnosen men låg långst ut på autismspektrat.
Pappan har mkt hög IQ, är högpreseterande och kunde exempelvis läsa flytande när han var 3 år.
7åringen har alltid varit ”med”’ mer ån sina jämnåriga, ligger före alla i klassen även om kag inte der ngn skillnad i begåvning än hos andra i samma ålder.
Han är klok och förståndig, skämtsam, rolig, kan koncentrera sig, fokusera, håller hunöret etc.
Dock har han, från att han började förskolan vid 4 årsålder haft svårt för höga ljud ibland,
Åka till Ullared är inga problem, men om det är stökigt i skolan, eller radio på hemma samtidigt som småsyskonen skriker och jag ber honom göra något blir det för mycket för honom och han skriker att det är för höga ljud och håller för öronen.
Han fick hörselkåpor i förskolan men ville aldrig använda dom, även hemma, i bilen då han kunde gråta i panik pga av ljudnivån om vi satt i bilen och bebisen grät.
Han fick stresspåslag delux
Senaste tiden har han börjat slå sig i huvudet om han tycker att han klantat sig.
Han spillde strö på golvet idag när vi bytte kaninburen och han slog sig i huvudet och sa att han var korkad.
Så inga större händelser som utlöser detta, och när vi pratar om detta så låter det som att han ställer höga krav på sig själv,
Kan det vara aspbergers? Det kan ju vara ärtfligt.
Någon som känner igen det?
Eller vad tror ni?
Aspergerdiagnosen används inte längre utan samma tillstånd klassas nu som autism.
Ljudkänslighet/sensorisk känslighet kan va ett symtom men då ett bland flera
Enbart symtom med ljudkänslighet innebär inte att man har autism.
Kan man göra toning hos frisör elelr är det bara permanent färg som finns?
Har någon koll på hur det går för Katrin Z?
Går bolaget bra? Kommer det att överleva? Köper folk ens hennes produkter längre?
Jag gick in på hennes insta nyligen. Den innehåller typ bara reklam för hennes produkter. Förut kunde hon lägga ut kul saker men nu slurpar hon bara nudlar och idisslar knäckebröd…
Min bror som är i 15 års åldern berättade idag för mig att han är osäker på sin läggning. Han berättar att han tittat en del på p o r r med killar och kan tycka att tjejers kroppar inte känns lockande.. osäker på hur jag ska bemöta det.. tips?
Säg att det är okej och att du accepterar honom oavsett läggning!
Tacka för förtroendet. Säg att ni kan prata om det igen när han vill och att du stöttar honom. Säg att han är modig som berättar och att du inte kommer berätta för någon annan om han inte vill det. Beroende på var han bor kan du tipsa om olika ungdomsgrupper för unga hbtq-personer som RFSL anordnar, så han kan träffa jämngamla att identifiera sig med. Det är bara att söka på RFSLs hemsida. Gillar han läsa/lyssna på böcker finns också en del att ta del av för identifikation. Tänker att det viktigaste är att han inte ska känna sig konstig eller fel på något sätt.
Är sugen på att boka en resa i sommar, typ Grekland, Kroatien eller Mallorca men tycker när jag kollar runt att det är svårt att hitta hotell som ser mysiga och fräscha ut. Alla är gigantiska hotellkomplex eller slitna. Har någon tips på något härligt mysigt fräscht hotell vid havet? Vi är två vuxna och två barn
Har inget konkret tips. Men vilken ö i Grekland tittar du på? Det gör stor skillnad tycker jag.
Gällande Kroatien så rekommenderar jag airbnb istället då hotellen ofta är slitna. Bott i airbnb både i split, hvar och markashka (eller hur det nu stavas, för trött för att googla ?) och det har varit toppen
Doryssa Seaside Resort på Samos
Detta hotell ligger vid stranden och erbjuder både familjerum och bungalows. Det finns en stor pool, barnklubb och aktiviteter för stora som små.
+1 på denna. Vi bodde i rummen som är i den lilla grekiska ”byn” bredvid hotellkomplexet.
Förvånansvärt bra mat på buffén och promenadavstånd in till byn om man vill ha lite omväxling.
Reste dock utan kids så kan inte ge någon recension på barnklubbar etc.
Sandy bay på Cypern är mitt tips
Efter att ha varit sjuk i några dagar blev jag så uttråkad igår att jag började scrolla influencers instagram-konton. Sakta började den ena negativa tanken om mig själv efter den andra att smyga sig in. Herregud, varför gör man såhär mot sig själv? Jag ska väl ändå vara min egen bästa vän, och den som hejar på mig här i livet?
Så ja, bara en vänskaplig påminnelse om att 2025 är året då vi alla borde avfölja allt som får oss att säga elaka tankar om oss själva eller våra liv ?
Undviker tiktok. Folk är snällare på instagram. Undviker kändisar följer vanliga människor. Mår bättre av att läsa en bok eller papperstidningar. Svårt undvika sociala medier helt. Men välj vem du följer och kollar på.
Tacksam för hjälp, bästa mascaran. Har Lancôme hypnōse just nu, tycker att den är suveränt bra, men en aning dyr. Tar gärna tips i prisklass runt 200 kronor
Loreal Telescopic mascara!
Jag använde den förr men bytte till Maybelline Lash Sesational Full Fan Effect för flera år sen. Tycker den funkar lika bra (i alla fall om man väger in priset). Finns dessutom alltid kampanjer, tror aldrig jag betalat mer än drygt en hundralapp.