771 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    När är det okej att säga till en granne tycker ni?
    Ni som fått en tillsägelse av en granne, har ni blivit jättearga, känt hat och så sen?

    Min granne har besök av barn nu, detta är femte dagen och det börjar bli riktigt jobbigt. Dom springer runt hela dagarna, hoppar, tappar saker, slänger grejer och dunsar liksom. Spelar på en gitarr, slår i element, skriker och så.
    Försöker tänka att det bara är tillfälligt men det är så tröttsamt. Hade huvudvärk igår och kunde inte ens vila för allt ljud.
    Vill inte behöva gå med hörlurar med musik eller podd hela tiden för jag behöver tystnad ibland. Gillar inte öronproppar för då hör jag mitt hjärta och obekvämt ?

      Beror nog på tid på dygnet som det väsnas. Tänker att grannarna inte kan anpassa sig för att du har huvudvärk, menar inget illa, men bor man i lägenhet/radhus så får man räkna med ljud inom vissa klockslag.

        Spring från 06:00 till 20:00 typ. Så visst, är väl i tiden då det är okej att störa. Men anser att man ändå ska ta hänsyn. Man behöver inte galoppera genom lägenheten flera timmar om dagen.

          Hur gamla är barnen?

            Skulle gissa på att båda är mellan 4 och 6 år kanske.

              Då tycker jag att du kan säga till. Gör det vänligt så kommer ingen bli arg. ”Skulle inte ni kunna be barnen att leka lite lugnare, det är så lyhört här”. Barnen kommer inte bli helt tysta, men kanske minska ner skrik och spring.

          Wow!
          Att springa inomhus, får barn göra vadsomhelst idag? Låter skitsamma, men växte upp på 90-talet, inte ens överklass eller nåt men vi lärde oss visa hänsyn.

            Bullshit. Du har ingen aning om hur mycket du sprang inomhus som fyraåring.

              Jodå, har ju föräldrar som jag pratar med vettu.

              Jodå, har ju föräldrar som jag pratar med förstår du.

                Sorry men vad dina egna föräldrar berättar om din uppfostran är inte särskilt trovärdigt.

              Är du lat eller? Man går ut med en 4 och 6 åring så får de springa av sig. Växte upp i hus så störde ingen men ändå var spring utelek och rita och bygga med lego innelek. Hur svårt kan det vara?

            Bor i en hyreslägenhet från 60-talet där tidigare hyresgäst sparat ALLA gamla papper och det fanns uppenbarligen problem med ljud även förr eftersom det fanns massa regler om att barnen inte skulle ”springa i trapphusen med träskor” (måste låta som satan?!)

          Trist att behöva säga till, men kl. 06 är ju tidigt. Mellan 08-21/22 skulle jag säga att det där är okej. Jag hade letat upp personens telefonnummer och skrivit ett sms typ ”Hej! Det är Ebba från lägenheten under. Jag förstår och hör att du har barn på besök, hoppas ni har trevligt. Det låter väldigt mycket tidigt på morgonen (från kl. 06). Om ni kan försöka vara lite tystare, och kanske inte göra ljud närmast där mitt sovrum ligger, hade jag uppskattat det då jag störs mycket av ljuden. Ha det fint.”

            Såna ljud är aldrig ok. Man får leva, men inte störa. Man måste försöka att inte göra det.

        Då ska väl grannar inte anpassa sig till att folk har barn dom sover. Oftast gnälls det ju på att grannar borrar på kvällen när barnen ska sova.

          Tänker när barnen blivit tysta och sover så tycker kanske grannen det är skönt, antar jag?
          Så jag får väl dammsuga, möblera och fixa lite då. Så länge klockan är innan 22 är det ju lugnt??‍♀️

            Ta fram slagborren!

              Har ingen tyvärr ? får fan låna en. Bott här i 3 år nu och har fortfarande inte fått upp en hylla jag vill ha upp på väggen för betong är svårt ?

                Fråga en kille om hjälp

                  Får göra det. Har en vägg där jag kan spika så kunde passa på att spika upp någta tavlor och sådär nu, men min katt sover så gott så vill unna henne det ?

            Nu har det tystnat, kanske sover barnen eller försöker sova. Tystnaden är så skön så känns tråkigt att börja städa och fixa nu, plus att jag är svintrött.

          Mina grannar över oss barn körde på riktigt basket inomhus tidigt på morgonen under helgerna. Vi sa iallafall att vi skulle uppskatta om barnen kunde leka något annat kl 6 helgmorgnar, vi var inte alls arga utan sa bara att vi verkligen hade uppskattat det. För vi vaknade liksom genom öronpropparna pga höga dunsar.
          Men grannarna ansåg att man ”får göra vad man vill i sitt hem”.

          Sen skulle vi under en fem dagars period renovera under dagtid såklart vilket vi förvarnar alla grannar om. Tro då inte att samma granne totalt tappar det över att vår renovering väcker hennes barn under förmiddagsvilan. Alltså det måste ju gå två vägar ändå.

            Hahahah skämtar du?! Förlåt, men hur kan man vara så körd i huvudet att säga att man får göra vad man vill men sen klaga på andra?

            Människor är så egoistiska och dumma i huvudet. Förlåt alltså.

            Gud vad sjukt, så är det ju inte! Men då tycker jag du kan köra hårdrock när det är sovdags för barnen då. Det är ju ditt hem!

            När det blir vår/sommar öppna din balkongdörr o tänd ett par cigg som liksom ligger o pyr.

        Inte vad som helst, man ska visa respekt oavsett tid på dygnet och försöka att inte störa. Skillnad på ljud och ljus.

        Det stämmer inte, man får inte vara störande oavsett tid på dygnet. Någon enstaka gång ibland måste man acceptera.

        Men man får inte störa så mycket varje dag så grannar blir berörda. Alla ska kunna bo i huset, inte bara en granne.

        Säg till imorgon på ett schysst sätt, om man inte pratar kan dom heller inte veta hur mycket det hörs och störs. Dom flesta vuxna brukar förstå om det är dagligt återkommande?

          Får hoppas grannen kan förstå och se det från min sida också då, och inte be mig flytta till ett hus.

          Fruktansvärt skönt med tystnad nu när barnen har somnat. Är trött och vill sova, men samtidigt vill jag ta tillvara på denna sköna tystnaden och bara ligga här i mörkret ?

            Ja?

            Säg det på ett schysst och småroligt sätt, och säg ”jag förstår att ni vill ha kul, men tänkte att ni kanske inte vet hur mycket det hörs det visste inte jag heller?, skulle ni kunna vara lite lugnare inomhus? ” Och sen ha lite trevligt småprat?

      När? Nu. Det här med att det skulle vara ok att störa under dagtid är ett stort missförstånd. Man får aldrig väsnas och störa sina grannar (utöver det vanliga som kan förväntas då, som ljud från dusch/toalett, dammsugning, vanliga fotsteg osv) oavsett tid på dygnet.

        Känns som att alla som har barn tycker man får räkna med det om man bor i lägenhet (annars får man bo i hus) och dom som tycker som du har oftast inte barn. Jag håller med dig, men jag har inte barn så är kanske därför?

        Känns som att man borde ta ut barnen och låta dom springa av sig och leka utomhus istället.

          Ja, det är klart barnen i första hand ska leka utomhus. Men vissa barn i en viss ålder klarar inte av att gå. Min systerson på fem år blir tillsagd precis hela tiden att inte springa, han klarar verkligen inte av att gå. Spelar ingen roll hur han blir tillsagd eller så, han springer ändå.

          Kan inte tala för alla men för mina barn har det inte funkat så. De blir inte lugna inne bara för att de har varit ute. Däremot får ju grannarna en paus från ljuden när barnen är ute så det funkar ju på det viset.

            Förstår inte varför man ska leka vilda lekar inomhus, slänga saker, springa och jaga varandra, stå och hoppa, slänga bollar osv.
            Sånt gjorde man utomhus när jag växte upp. Inomhus ritar man, pusslar, spelar, leker med sina leksaker på ett normalt sätt som inte är att slänga saker i golvet och väggar.

              Jag är uppvuxen i lägenhet och fick inte hoppa eller springa inomhus. Jag lärde mig tidigt att man fick gå ut på innergården för det. Jag tycker faktiskt det var bra av mina föräldrar, för det lärde mig att visa hänsyn till andra redan i ung ålder. Det kan nog vara bra för barn att förstå att världen inte kretsar runt en själv.

                På den tiden bestämde inte barn precis allt…

              Precis! Kallades uppfostran.

                Antar att föräldrar har slutat med det ??‍♀️

              Men det är väl ingen som låter sina barn jaga varandra, springa eller hoppa inomhus. Barn gör sånt ändå, så får man säga till dem. Sen gör de det igen, och man får säga till dem igen. Det är det som kallas uppfostran och det tar flera år.

                Haha min pappa berättade gärna om att på långfredagen satt man på en pinnstol i finkläder och gjorde ingenting, pratade inte och åt inte. Enligt farmor överdrev han med råge ?

                  Hahaha.

                  Har en vän som växte upp i ett krister hem, pappan var präst. Han fick äta på långfredagen men absolut inte ha roligt, se på tv, spela eller något ?

                  Det berättar mina föräldrar fortfarande. Allting var stängt och man skulle minsann ha tråkigt. Och VARJE år reagerar de över att tex mataffären är öppen till 22 ”jag förstår inte varför det måste vara öppet idag. hur man klarade sig förr när mataffären t.o.m var stängd den här dagen?”

                  Men, vilka är det som idag ändå handlar på ica eller t.o.m åker till stan för att gå i köpcentret…?

                Nej de gör ju tydligen inte det. Inte när de håller på timmar i sträck.

          Att bo i hus med stor trädgård är ingen garanti för att inte bli störd. Min ena granne har 6 flickor i 20-årsåldern som ofta festar med sina pojkvänner och kompisar. Spelar hög musik i timmar. Några grannar har sagt till, mycket irriterande i synnerhet under sommarhalvåret.

      Beror på hur man säger till. Man kan ju vänligt knacka på och förklara att man vilar och har huvudvärk och be att de dämpar sig lite. Ofta förstår man ju och gör vad man kan.

      Dock ska man nog inte bo i lägenhet om man är för känslig, antingen får man acceptera eller skaffa öronproppar/airpods om det är så jobbigt.

        Så har man inte råd med ett hus så har man ingenstans att bo för är man känslig ska man inte bo i lägenhet?

          Man får väl hitta ett lugnare boende som man har råd med. Finns även billiga små hus runt om i landet. Man får väl helt enkelt prioritera ? Hur viktigt är tystnad? Värt en flytt? Do it! Flyttar man till en lägenhet i stan får man fatta vad det är man har valt och sluta gnälla! Du har alltid ett val, du får bara vara öppen, flexibel och kreativ ?

            Fattar inte er logik. Barn ska alltså få härja fritt och det är alla andra som ska flytta?

              Barn är barn, förstår du väl!

                Jag är ironisk alltså.

            Får alltid lite dåligt samvete och tänker att jag är en barnhatare. Fast jag älskar närståendes barn och leker alltid med dom istället för att sitta hos dom andra vuxna och prata.

            Men nu förstår jag att det är föräldrarna som är snorungar, inte barnen. Finns kanske hopp för dom i framtiden åtminstone:)

            Mina grannbarn är i skolåldern, dvs inga småbarn. Föräldrarna verkar tillåta det mesta och det är inte ovanligt att barnen sjunger/skrålar/skriker och bankar på elementen kl 01 på helgerna. De spelar boll inomhus, har brottningsmatch med massa kompisar dagligen osv.

            Det tycker jag nog inte att man bara ska behöva acceptera och köpa hus, istället för att föräldrarna tar lite ansvar.

              Trashigt..

              Ring störningsjouren eller kontakta värden. Det är verkligen inte ok så sent!

              Nej, det är väl snarare föräldrarna som bör köpa hus!

              Köpte hus delvis för att jag tycker det är trevligt att låta barnen leka inne. De brukar spela pingis och innebandy i källaren t ex, de gjorde de ju inte när vi bodde i lägenhet….

                Vi gjorde det när vi bodde i lgh. Vi bodde dock på bottenplan och spelade i en korridor i lägenheten där inga väggar hade kontakt med någon annans vägg, inga element eller så.

              Låter som mina gamla grannar.. de har som tur flyttat

            Bra, då kan barnfamiljer som vägrar ta hänsyn göra så då?

              Barnfamiljer ska aldrig behöva göra något. Alla andra ska flytta på sig, bo i skogen osv. Men icke barnfamiljer.

              Samma med dom som vill spela skithög musik varje dag och ha fest fredag och lördag varje helg. Dom borde inte bo i lägenhet, men där är det också grannen som inte uppskattar en bas som får fönster att skaka från 18-03 två dagar i veckan som borde flytta ut i skogen.

            Det är ju inte bara att ”hitta ett annat boende” med tanke på att det ofta är minst 3-10 års kö på hyreslägenheter även i mindre orter/städer.

              Då får man väl bita ihop det det dyker upp en lösning ?

                Eller be grannarna dämpa sig lite.

            Är det inte konstigt att det alltid är dom lugna som ska bo i hus. Det är väl ändå dom som inte kan vara lugna som borde bo isolerat? ?

            I 7 år grannpojkarna spelat fotboll och straffar precis utanför min uteplats 10-21 hela sommarloven, jag stör mig inte, men förstår mina andra grannar som tycker det är jobbigt.

              Jobbigt att barn spelar fotboll utomhus? Herregud….

                Vi bor i ett radhus med små lägenheter(7 meter långa), jag förstår att det är jobbigt att höra dunkandet hela dagarna från morgon till kväll direkt utanför sin altandörr i markplan, även om jag inte bryr mig?

              Har en granne som byggt en hockeyrink på tomten, 3 ungar som övar straffar all ledig tid.

            Du vet att man inte får störa sina grannar va? Normala lägenhetsljud är en sak, det som trådskaparen beskriver är en annan. Konstigt att folk inte visar sina grannar större respekt men när folk skriver som du är det väl inte förvånande.

              Men vad som är ”störande” är ju väldigt individuell. Finns många överkänsliga, ensamma och konfliktsökande människor där ute. Obviously många här i tråden.

                Nej, det har jag svårt att tro. Upplever snarare att folk TROR att de måste leva med att ha grannar som stör. Jag har läst så många trådar om det både här och på andra ställen. Barn som lever rövare dagarna igenom utan att vuxna säger till, pratar nu inte om ditt kära NPF-barn utan barn utan diagnoser. Fattar om du tar åt dig men du måste väl förstå att även om barn måste få vara barn, hör det till fostran att behöva anpassa sig efter grannarna? Att barn gråter och vaknar på nätterna, ja, det är naturligt, men att låta sitt barn spela fotboll klockan 7 på morgonen är inte det.

          Jag avskyr lägenheter men lycka till att hitta ett billigt hus i Gbg liksom…har dock en hund som skäller så grannarna får kul

            Då kanske man kan öppna upp för billigare små orter runt om? Ulricehamn? Trollhättan? ??

              Ulricehamn är verkligen inte billigt längre heller.

                Vad vet jag, bor inte i närheten. Men du vet säkert bättre orter ?

              Nej jag har inget körkort och har en sjuk anhörig såatte

                Då har du gjort ditt val och stå ditt kast ?

                  Nej jag är bara en fin människa. Testa det någon gång

                    Vara en fin människa och visa ödmjukhet är tydligen inget för alla. Tur att alla människor inte är likadana.

                    Alla har ett val här i livet, det handlar bara om att acceptera möjligheterna och vad man prioriterar. Det är upp till dig. Lycka till! Jag är också en fin människa ?

                      Troll.

                      Förstår att det är tungt att acceptera men det är bara hacka i sig och välja glädjen ?

                      Det är du inte. Inte av vad du skriver här iaf.

                      Jo då, det vet jag att jag är ? Och får det bekräftat ofta. Men det är många oerhört olyckliga och arga människor i detta kommentarsfält år efter år. Och ni är beroende av konflikt för att få utlopp för er sorg och bitterhet. Så jag låter er hållas. Mår ni bra av det så är det ert val! Men jag väljer glädjen! ☀️

                      Tvivlar på att du får det bekräftat, du framstår som en fruktansvärt oskön person. Om dina vänner och bekanta visste hur du låter på nätet…

                      Detsamma ?

                      För alla anonym är ju samma..??

                  Har hen gjort ett val att ha en sjuk anhörig? Du är ju störd, och du har barn? Hoppas du ljög om det.

                    Oj vad du vill missuppfatta allt och alla ? Det sa jag aldrig. Jag menar absolut inte att man väljer att få en sjuk släkting, men man gör många andra val. Hur flexibel kan jag vara för att trivas så bra som möjligt? Vad är jag villig att offra? Vad är prio och inte? Det är ständiga avvägningar. Men man måste vara öppensinniga och se möjligheter och inte vara så neggo mot precis allt ?

                      Fast det sa du faktiskt.

                    Tro vad du vill ?

        Nej. Bor man i lägenhet måste man ta hänsyn till sina grannar, det är aldrig okej att störa. Men man måste också tåla ljud från sina grannar. Det går åt båda håll det där.

          Men barn är barn, de kan inte ”ta hänsyn” till någon. De kommer låta, skrika och gråta. Föräldrarna kanske kan dämpa lite men långt ifrån allt.

            Det bästa är väl om dom med barn bor i hus istället.

              Men de kanske inte vill? Och de kanske inte är lika ljud känsliga? Varför ska de flytta för att underlätta för andra? Mot sin vilja? ?

                De måste ta ansvar och underlätta för andra genom att göra vad de kan för att sänka ljudnivån på barnen i alla fall. Det går åt båda håll. Acceptera ljud – visa hänsyn.

                Då får dom också anpassa sig och försöka sitt bästa. Man låter inte ett barn springa runt, runt, runt i en timme. Visst om den springer från tvrummet till köket när det är dags för mat, men hela tiden? Nej.

                Och de som inte vill bo med galna ljud kanske heller inte vill flytta? Fan det är som att den mobbade ska byta klass/skola istället för att mobbaren ska sluta.

                  Hahahaha lägg av, konstig jämförelse ? Det är ju de som har problem? De är ju de som inte står ut? Då är det ju deras sak att lösa? Det ovetande nöjd och glad granne med 5 vilda barn ska ju inte flytta för en överkänslig grannes skull? Take it or leave it..

                    Låt mig gissa att du har fem barn…

                      Nej, har 3 ?

                      Jag hör mina grannar när de borrar och festar men jag är inte så känslig. Mina barn är vilda ibland och lugna ibland, jag är fin och tålmodig förälder och gör mitt yttersta för mina barn. Trots att jag är en ensamstående funkis-förälder.

                      Fin verkar du iofs inte vara.

                      Med fem olika pappor…

                      Det är jag visst, och det är det väldigt många som tycker i mitt liv ? Och som jag sa innan, jag har 3 barn. Alla med samma pappa som tyvärr omkommit. Men jag kämpar på och väljer möjligheterna och glädjen varje dag. Jag omfamnar positivitet till skillnad mot många bittra och konfliktsökande själar här inne ? Men som sagt, det är ert liv och ett val. ☀️

                    Ja då väsnas väl dem så mycket så du hör inte ett ljud från någon granne.

                      ⬆️svar till 20:14

                    Det är de som SKAPAR problem som ska ändra sig. Oavsett boende eller mobbning.

                      Ska lätt störda och överkänsliga östermalms tanter som vill ha tystnad 24/7 mitt i stan sätta agendan för vad som är ”problem”? ?

                      Du vet om att det finns lägenheter på andra ställen än Östermalm va?

                      Nähä? Trodde alla andra bodde i hyddor ?

                      Lol, det var bara ett exempel för många av er sort bor ensamma och bittra på just Östermalm. Det minns jag väl från när jag bodde i Sthlm som ung. Många överkänsliga och bittra tanter som inte tålde ett knyst. Men nu bor jag som tur i Värmland igen och trivs superbra ?

                      Er?

            Nej föräldrarna kan inte ta allt. Men de kan säga till barnen att inte springa och hoppa hela tiden, inte tjuta, tjoa, skrika och gapa. I viss mån är detta ljud man får tåla, men om ett barn tjuter och hoppar och kastar leksaker på golvet i tid och otid är det definitivt något som föräldrarna måste ta tag i.

            Springa runt inne och dunka mm kan man åtgärda.

              Inte alltid ? Inte med alla barn..

                Lata föräldrar helt enkelt.

                  Absolut inte, de kämpar med det som går. Men barn har olika personligheter, behov, energinivåer och ev. diagnoser och svårigheter. Det är inte så ”lätt”.

                    Som sagt, lata föräldrar.

                      Om du bara visste, men du är trångsynt och ignorant.

                      Säger personen som säger att man bara får acceptera och leva med allt ljud barn vill göra eller så får man flytta från sin lägenhet, för barn är barn och ska leva fritt ?

                      Hoppas du är barnlös då ?

                      Och vad jag hoppas är det nog bäst att hålla tyst om?

                      Låter bra du ??

                      Känns som att vissa lagar borde ändrats betydligt senare:)

                      Du har grova problem.

                      Då får du anpassa dig bara? Verkar som att dina barn och jag går hand i hand då ??‍♀️

                      Nu ska jag städa lite, ha en trevlig kväll! ?

                      Älskar mina barn med allt vad de är. Och jag gör mitt bästa för att ta hand om de. Och de får massa kärlek ? Älskar mitt liv med de ❤️❤️❤️

                      Dem

                    Det borde varit som förr, när hyresvärdarna vågade bråka folk.

                    I min anhörigsförra hus var det två barnfamiljer som sprang så det dundrade från 16-21 varje dag, hela dagarna på helgerns, olika våningar. Nu står hyresvärden med flera tomma lägenheter för att alla har flyttat pga dom två.

                      Vågade vräka

                      Vissa saker var verkligen bättre förr.

                      Väldigt roligt att flera lägenheter står tomma nu, mycket pengar som inte kommer in där.

                      Ja väldigt synd, och att ingen vill flytta dit heller, för att alla vet hur förjävligt det är att bo där. Flera år har folk flyttat in och ut, hyresvärdens rykte är totalt förstört.

                      Mitt eget syskon var en störande granne pga npf, psykisk sjukdom och missbruk. Till slut var det bara han som bodde i det hyreshuset. Vi stöttade hyresvärden, då vågade dom ta striden att vräka.

                      Föräldern som skriver i tråden borde ta sitt föräldraansvar nu, så hen slipper få ett likadant barn som mitt syskon. Man vet aldrig vad framtiden ger.

                    Även barn med diagnoser kan försöka med, ofta får man jobba hårdare. Inte bara acceptera och göra konstiga smileys.

            Man kan lära dem hänsyn och hjälpa till. Att en bebis gråter är en sak men man måste inte springa runt, banka och leka vilt inomhus. Funkat ändå fram till nu så går nog med dagens barn också.

              Beror helt på barnet, väldigt individuellt..

                Det gör det faktiskt inte. Man kan inte skylla dåligt föräldraskap på sina stackars barn!

                  Du är otroligt okunnig märker jag. Du vet inte ett smack om barn med npf antar jag?

                    Varför flyttar ni till hus? Barnen behöver kanske större boende och egen trädgård.

                      Därför att jag är en ensamstående undersköterska med 3 barn, varav en har grav autism och måste hållas koll på 24/7. + att jag trivs bra i min hyresrätt, den är perfekt för oss och jag kommer nog aldrig flytta härifrån ?

                      ”Men de kanske inte vill? Och de kanske inte är lika ljud känsliga? Varför ska de flytta för att underlätta för andra? Mot sin vilja?”

                      Så det var inte bara vilja, du har inte råd? Men skaffar tre barn? Hur kunde du skaffa tre barn utan en partner? Två löner.

                      Det går att hyra hus på landet väldigt billigt, för 4000-5000.

                      Din attityd är vedervärdig, det är det inte konstigt att du har ouppfostrade barn. Dina barns beteende är en direkt reflektion på din attityd. Du uppfostrar inte, du är lat.

                      21:28 – stackars dina grannar.

                      Varför skaffade du tre barn med så dåligt betalt?? Herregud.

                      Jag skaffade 3 barn med min partner, vi båda jobbade och hade ett toppen liv ihop. Men sedan omkom han och livet förändrades.

                      Jag är en funkis-förälder skrev jag. Inte mamma. För jag är man och en pappa åt mina barn.

                      Ni är alla otrolig okunniga i hur det är att ha ett gravt autistiskt barn som inte kan sitta still 1 sekund, och samtidigt ha 2 yngre syskon som också vill ha uppmärksamhet och bli sedda.

                      Men vem vet, någon dag kanske ni blir varse. ?

                      Arbetarklass får alltså inte skaffa barn längre alltså? Jag tror fan inte mina öron

                    Jag fascineras och förfasas över föräldrar (alltid mamman) som sätter titeln ”funkisförälder” eller ”npf-förälder” på sig själva. Varför? För att betona och understryka att en minsann inte är en vanlig förälder utan en kämpande sådan eftersom barnet har diagnos? Det är också intressant att det endast är npf-mammor som etiketterar sig med barnets diagnos, aldrig att jag sett ”diabetes-förälder”, anorexi-förälder”, ”cancer-förälder” florera…

                      Jag är en funkis-pappa ?

                      Säkert.

                    Jag vill inte flytta och kommer aldrig göra det heller. Jag älskar vår hyreslägenhet ? Så billigt hus är inte ett behov eller önskan.

            Det beror väl lite på vad vi talar om? En femåring kan och bör tränas dagligen i att visa hänsyn. Ett nyfött barn kommer givetvis skrika.

            Alla människor ska visa hänsyn efter förmåga, och också försöka ha överseende med sina medmänniskors behov. Kanske får man ta på sig hörselkåpor när grannen Agda kollar på rapport men då får man försöka unna Agda en tevestund där hon hör vad de säger.

            Blir så trött på ’barn är barn’. Självklart är vanliga barnljud som prat, skratt och fotsteg okej. Att ungar däremot tillåts spela boll (!) inomhus eller leka skrik-lekar är absurt. Jag bor i lägenhet med tre barn under 10 år. Den äldsta är fullkomligt besatt av bollsport och ser han en boll MÅSTE han dit och kasta/sparka. Finns ingen boll så tar han ngt annat runt, eller ett gosedjur. Så har han hållit på sen 5-års åldern. Får han spela boll inne? Nej. Försöker han varje dag? Ja. Stoppar vi honom varje dag? Ja.
            En dag fyllde jag en sopsäck med alla bollar och bolliknande föremål som han sparkade på under en dag. La ner i källaren och där fick de ligga två veckor. Varför? För att han inte får sparka boll inomhus och störa våra grannar. Det kallas föräldraskap. Att skapa vettiga och hänsynsfulla samhällsmedborgare kommer med ett pris, för oss föräldrar tex konflikter med barnen när de beter sig illa. Det ingår.

              Älskar dig alltså ❤️❤️behövs fler som du!

              Älskar att du är ärlig med det!

              Love you!

            Fast det kan de ju absolut. Med föräldrarnas hjälp givetvis. Ta bort Bollar, en förälder är närvarande när barnen är vakna, installera ett dagisöra (sån ljudsensor som lyser rött vid högt ljud), lägg ut med mattor osv.

            Vi bor i hus men min man har en hörselskada och fixar inte ljud som andra, det är alltid lugnt o tyst hos oss och vi har 3 barn. Tillåter inte att våra barn eller deras kompisar sitter med mobilerna med högt skränigt ljud, lämnar ytterdörren öppen så djuret kan rymma brottas skriker gällt osv hos oss.
            Finns inget barn jag behövt säga till mer än 1 gång (mina barn är grymma på att påminna sina kompisar om vad som gäller).

            Märker DIREKT vilka ungar som inte har regler hemma kan jag lova, vissa lämnar vårt hus utan att säga ”HEJ DÅ” tex, tar mobilen med sig till vårt matbord går utan att stänga dörren iver ner saker ställer dyngsura skor på trägolvet spolar inte i toaletten tvättar inte händerna drar ut min mans o mina mobiler från laddare för att de själva ska ladda, kastar mängder med mat osv. Behöver bara säga till 1 gång som sagt för att de ska fatta.

            Givetvis samma regler för vuxna som kommer hit.

            Klart barn kan ta hänsyn? Inte bebisar, men från några år och uppåt kan de absolut det.

        Fast man ska inte behöva stå ut med höga ljud kl 6, barn eller inte. Då har man ett ansvar som föräldrar att se till att barnet leker på ett lugnare sätt.

          Haha du har inte barn va? ? Vad vet du om dessa barn? De kanske är jätte vilda.. kanske har npf diagnoser? Det är inte så lätt att kontrollera ljudnivå och spring på barn över lag.

            Jag tror att det brister i ens egna föräldraskap om man har noll kontroll över sina barn. Sen går det ju alltid att gå ut med barnen i värsta fall.

            Och du har barn va?

              Ja, jag har 3 barn ?

                Det märks verkligen 🙂

                  Tack ?

                    Det var inte en komplimang.

                      Tack detsamma ?

            Har man barn som inte gå att kontrollera på det sättet du beskriver så är man nog inse att det är man själv + familjen som stör och inte andra som ska anpassa sig. Jag gissar att du inte tagit det bra om grannen knackat på och bett er dämpa er..

              Jag hade bara tyckt på axlarna och sagt ”sorry dude” jag gör mitt bästa men jag är ingen diktator eller fritzel-förälder.

                Det finns hjälp att få via socialtjänsten och psykiatrin.

            Då får föräldern pallra sig ut med sin unge kl 6.00. Helst till en avsides lekpark eller skogen. Har inte föräldern eller barnet lust att gå ut kl 6.00 får föräldern vara förälder och visa barnet på alternativa aktiviteter.

              ????

              Sånt är inte möjligt som ensamstående 3barns förälder ???

              Omg folk är så okunniga och korkade i detta kommentarsfält.

                Kommunen brukar regelbundet erbjuda ABC-kurs för föräldrar, gratis. Låter som något för dig.

                Är det du eller ungarna som bestämmer?

                  Intressant hur du antar att alla är likadana och tror att du har rätt I ditt antagande.

                    Till 10:28

                    Intressant att du känner dig träffad? ?

                      Det gör jag då verkligen inte.

                Oj oj oj, ni är så ensamma och barnlösa att ni blivit helt delusional. Ni har inte en aning. Men jag har 3 fina och väluppfostrade barn och lever ett lyckligt liv. Bara för att TS grannar stör hen betyder det inte att vi stör bara för att vi också är en barnfamilj? Men jag blir mörkrädd av allt ert förakt och okunskap om barn och barnfamiljer. Man förstår verkligen vilken typ som hänger här om kvällarna ? Ensamma, bittra, barnlösa, konfliktsökande singlar som inte har något bättre för sig ??

            Då får man planera in en joggingrunda eller nåt på morgonen.

              Gör det du ?

            Jag har iofs 4 barn utan diagnoser men de vet var det är ok att vara vild o inte. Inomhus NONO oavsett tid. Lata föräldrar skulle jag säga.

        Kan man inte sköta sig ska man inte bo i lägenhet.

          Är man så känslig ska man inte bo i lägenhet.

            Är man stökig och trashig kanske man inte ska det heller.

              Nej, bättre att alla som inte är som dig blir hemlösa ?

          Någonstans måste man väl få bo

        Nej, man måste inte acceptera det. Reglerna säger alltid att det aldrig är ok att väsnas och störa sina grannar oavsett tid på dygnet.

      Är det rätt sällan, som nu med tillfälligt besök, hos en granne som oftast inte väsnas hade jag bara bitit ihop faktiskt. Nästa gång kanske det är jag som har barn på besök, spontan förfest eller liknande så försöker ha överseende med mina grannar och prioritera relationen med dem. Skulle vara annorlunda om det var högljutt hela tiden.

        Håller verkligen med

      om det är 5e dagen så kan du säga till att det hörs väldigt mycket och dom kanske kan varva med film el pyssel el gå ut en stund.
      jag brukar säga ”ok men vi får gå halva vägen, jag får acceptera ljuden och ni kan va lite tystare och tänka på att det stör”
      jag sa till sist på ett snällt sätt att om det inte blir bättre så måste jag kontakta värden.

      Tycker du kan säga till på ett snällt sätt men pja, från 7 till 20-21 får man nog räkna med att grannar stökar runt om man bor i lgh. Men 6 är väl att ta i och efter 22.

      Jag har fått tillsägelse av min granne som bor under mig. Alla va nyinflyttade. Nyproduktion. Dottern va precis fyllda 1 år. Hennes sömn va inte den bästa. Vaknade oftast vid 05 på morgonen. De hände att hon kunde tappa flaskan i golvet eller någon leksak som ramlade ner från soffan. Grannen under mig plingade på och var helt galen. Han tyckte att jag skulle lägga heltäckningsmattor i hela lgh och låta mitt barn vara utan leksaker å allt. Och förklarade då att jag gjorde mitt bästa för att vi inte skulle störa men ibland är de svårt, även en själv kan ju råka tappa saker i golvet. Han skulle anmäla mig. Gick två år innan han vart arg igen. Men denna gång när jag skulle vårstäda balkongen och de hade samlats vatten i en pressning som jag hade dragit över möblerna. Och de råkade rinna ner lite vatten på hans balkong. Han blev helt galen och började hota mig. (Hans balkong är helt oinredd, han har inte en pryl där) så Aa. Allt beror väl på hur du lägger upp de ☺️

        Självklart kan alla tappa saker och en 1åring får man ha överseende med. Tappa något ibland är inga konstigheter. Men när barnet lär sig krypa tex så behöver man inte låta dom ha en träkloss i handen också, utan låta dom leka med lite mjukare saker på golvet tex. Sen kan såklart ett så litet barn slänga iväg något och sådär.

        Men en fråga, nyproducerad lägenhet? Är de lyhört i dom? Trodde det var helt tyst. Eller beror ju på vilket år detta var såklart ?

          Sjävklart jag håller med. Och de va inte så att hon låg å lekte på golvet. Utan vi höll oss i soffan eller i sängen och försökte göra saker därefter med tanke på tiden.
          Men de gick inte att resonera med honom. Vissa dagar va vi inte ens hemma som han påstått att vi hade stört honom. Och han skyllde även på att jag borrade konstant, så bjöd in honom för att kolla hur många hål jag hade i mina väggar, vilket va 0 hål. Så han klagade förmodligen bara för att klaga.

          Jo asså de är så tyst, hör sällan en granne. Enbart när någon borrar

            Det där är så stört. Då ville han nog bara klaga på just er eller var otroligt kass på att avgöra var ljud kom ifrån.
            Så pinsamt att beskylla en granne för att väsnas när den inte ens varit hemma.. ska man säga till får man ju vara säker på att det faktiskt är därifrån.

        Tips om du får fler barn, låt dem leka på golvet, låt dem ligga på ett tjockt täcke på golvet med flaskan så den inte tappas. Har barnet ett beteende att kasta flaskan från bordet för att få uppmärksamhet så sätt barnet på golvet när hen äter (ni kan alla sätta er på golvet om det känns ok). Krävs bara en gång så har barnet släppt beteendet att kasta saker från matbordet. Om möjligt om barnet vaknar hemskt tidigt försök vara i ett rum där du inte har ett annat sovrum under er osv. Givetvis ska alla ha samma respekt oavsett vuxna eller barn.
        Man kan ju välja mjuka leksaker på morgonen oxå.

      Fy vad vidrigt! Vad är det för jävla beteende?!

        Ja de undrar jag med… man är livrädd så fort man råkar tappa något och på balkongen nyttjar vi inte ens längre för att han är så grinig

          Jag menade ts historia..

            Sorry

      Samma problem här… den här familjen med två barn låter mer på en vecka än förra familjen med tre ungar gjorde under de tre år som de bodde här. Man blir ju tokig.

        Usch.

        Fy fan. Tar så mycket energi, jag blir så arg och trött inombords.

        I min förra lägenhet bodde jag på våning 2. Hörde barnfamiljen som var på våning 4..

        Låter som mina gamla grannar som flyttade för ett år sedan! Jag trivs sååå mkt bättre i min lägenhet nu. Nya grannarna är lugna. Du ska inte behöva stå ut med det där

      Relaterar..
      Har nyinflyttade grannar som använder inneskor med klackar, kvinnan skriker konstant, dom knuffat omkull möbler, blir tokig snart. Före dom bodde en barnfamilj där som hade fester onsdag-söndag varje vecka fram till 04:30 varje morgon. Jag vågade aldrig säga till för mannen var otroligt obehaglig.

        Sinnessjukt..

        Tycker seriöst att det borde bli indelat i lägenheter. På min gård finns det tre hus med lägenheter, sätt alla barnfamiljer i samma lägenhetshus, folk som festar i ett och ett för lugnt folk ?

          Underbar idé!

        Sätt en hårdrockslåt på repeat och åk hemifrån!

      Jag skulle aldrig bli arg för en vänlig tillsägelse, helt oavsett vad den gällde.

      Kanske lättast att få effekt om du försöker fundera ut vad det är som stör allra mest och fokusera på det, så det liksom blir konkret vad du vill att de ändrar på.

        Är alltid trevlig, är blyg och tycker sånt är jobbigt så skulle säga till vänligt. Eller mer fråga om dom kan dämpa sig och inte säga att dom ska.

        Det är springet som är jobbigast. Förstår inte hur det kan låta så mycket, och jag bor i lägenheten över dessutom.

        Skönt att höra att du inte skulle bli arg. Alla är olika såklart men vill inte göra någon arg eller ledsen.

          Ja men knacka på och säg det! 🙂 tror det är extremt få som skulle ta illa upp av det.

          Tror de gör jättebra att säga att det är framförallt springet som stör för det kan säkert vara lite svårt att veta vilka ljud som blir värst inne hos dig.

    I vilken ordning brukar ni städa hemma?
    Vilket rum känns mest logiskt att ta först?

    Vad lyssnar ni helst på, musik, podd eller ljudbok när ni storstädar?

    Trevlig söndag på er!?

      Jag har bara ett rum..? nä men brukar alltid börja med att plocka upp från golvet. Sen tar jag alla avlastningsytor och plockar bort det som står fel. Sen dammtorkar jag överallt.
      Därefter tar jag badrummet.
      Slänger sopor.
      Sen dammsuger jag överallt och sist moppar jag golvet.
      Sist bäddar jag rent, och då har jag tagit av de gamla sängkläderna i början och medan jag städar hänger jag ut täcket om vädret tillåter.

      Har antingen på musik eller tv:n.

        Lustigt, gör precis som du fast tvärtom- börjar uppifrån.

          Hmm, va? Det gör jag med. Men jag plockar ju upp från golv och avlastningsytor först. Sen dammtorkar jag och det börjar jag med uppifrån.

      Sovrum, hall, vardagsrum/kök och sist badrum.

      Längst upp, längst in. Så klädkammare, sovrum, ungdomens sovrum, badrum, hall, trapp, vardagsrum, ungdomens sovrum, hall, kök, källare.

      Tar ett par rundor igenom under genomgången, tar ur sängkläder och plockar ihop tvätt som sköts under dagen. Blommor bärs till badrum och duschas. Städas uppifrån och ner till golvet som avslutas med moppning

      Hela hemmet utom badrummen tar jag i ett svep såhär (men tar alltid köket sist):
      1. Plocka undan, slänga sopor
      2. Dammtorka
      3. Dammsuga
      4. Våttorka golv

      Sist tar jag hela badrummen. Är lite psycho så lyssnar bara på mitt eget städ-asmr

      Jag plockar ordning rum för rum först, brukar börja vardagsrum,kök, hall, alla sovrum sedan badrummen. Sedan dammtorkar, dammsuger och skurar. Efter det tvätt/tvättstugan.

      Småplockar varje dag så brukar gå rätt fort när jag städar allt.

      Det brukar nog inte bli i någon speciell ordning förutom att toaletterna städas sist. Är jag själv hemma lyssnar jag på podd.

        Tips på bra podd när man städar?

          Flashback forever.

      Storstädar på torsdagar, så lyssnar alltid på ursäkta podden!
      Börjar med hall, allrum, sovrum, dotterns sovrum, vardagsrum +matbord, sonens sovrum, kök, toa, hjälpkök och badrummet. Sedan samma ordning med moppen! ??? Hallmattorna (2 utgångar) ska varje gång ut och vädras och dammas ?

        Så skönt att storstäda varje torsdag! Alltså inte städandet men att ha fint inför helgen. Ge mig lite av din energi och disciplin tack ?

          Det är det bästa, fredag vill jag ha lugn och ro (så gott det går med två barn) så städdagen har jag konstaterat är bäst på torsdag, hålls sisådär rent hela helgen och man kan foka på god mat och umgänge istället på helgerna ❤️
          För att underlätta så gör jag oftast ännu mat för 2 dagar på onsdag så det finns tillräckligt energi på torsdag att städa om det är en stressig vecka ?

          Testa body doubling. Det ska finnas såna grupper o då tar man hjälp av varandra för att komma i gång. Läste om på DN (tror jag, ev SVD) bara några dagar sedan.

      Kök först, sen plock, sängbyte, sen dammsug, toa.

      Är det storstäd brukar jag börja med det jag gör mest sällan och ”framåt”. Typ rensa, damma, städa kyl, sängbyte…

      uppifrån o ner skulle jag säga, dvs damma uppifrån o ner o sist golven, samma ang våningsplan städar uppifrån o ner. Rätt petig ang städningen, täcken mattor osv ska ut o skakas osv. Men som sagt uppifrån o ner.

    Går det att få bort lukt av rök och grill på ett plånbokensskal? Hur i så fall?

    Supermysig dag i solen i stugan, gjorde upp en eld och satt där länge och sen grillade vi. Hade dumt nog mobilen liggandes precis bredvid och den luktar så äckligt nu ?
    Duschade och skrubbade hela kroppen när jag kom hem men tycker fortfarande att jag känner lukten.

      Går bort om ett tag

        Av sig själv bara?

          Ja men ge det lite tid.

      Ättika tar bort dålig lukt. Så du får kanske ställa ett litet glas/skål med ättika och lägga skalet bredvid och lägga en större skål eller plast över så det blir tätt ?

        Det får jag ta och testa ? la in den i frysen innan
        ? tänkte att frysen kan ta bort svettlukt i skor men funkar kanske inte med vilken lukt som helst haha

      Lätt ingen energi på det, det är borta av sig själv om max 1 v oavsett vad du gör.

    Sjukaste grejen hände i veckan. Jag fick reda på att en bekant åkte in till akuten pga magsmärtor. Visade sig att hon skulle föda, utan den minsta aning om att hon var gravid. Det är inte den största chocken, utan det är det faktum att hon är 62 år.
    Är så förvånad över att detta ens är möjligt

      Jahopp, så kan det gå.

      Den äldsta jag har förlöst var 57 år, fast då visste hon om det och det var inte ivf.

      Trodde inte så gamla hade sex.

        Åh. Ett nytt troll!

          Förmodligen samma. Men vi kan väl spela med och låtsas bli upprörda?

            ??

        Gamla och uppenbart fula människor ( no offence) men kan inte se dem ha sex

          Du behöver verkligen inte se dom ha sex.

          Nej sexualdrift är som alla vet förbehållet människor som är fysiskt attraktiva enligt AI beräknad norm samt under 40. Därefter, inget sex- det fattar ju vem som helst.

          Oskulden har talat!

            Finns säkert någon för dig också! ?

              Oroa dig du för dig själv. Mig går det ingen nöd på.

          Gammal kan man ju inte säga något om men fula? Finns massor av snygga äldre.

            Men vem ska avgöra om någon gammal är nog snygg för sex?

              Alla unga killar som gillar äldre kvinnor. Förslagsvis.

      Oj. Trodde inte man kunde få barn efter sextio. Är snart femtio. Tänkte det börjar bli dags sluta tänka på preventivmedel. Får skydda mej länge ännu tydligen. Vill absolut inte bli gravid i denhär åldern.

        Så länge du har mens, även i förklimakteriet så får du så klart skydda dig om du inte vill riskera att bli gravid.

        Så länge du har ägglossning och mens kan du bli gravid, det måste du ju veta om du snart är 50?

      Undrar bara – är det sant?

        57 kan nog vara möjligt. Över sextio knappast. Men människor har sex hela livet. Även om man inte tror som tjugo åring att äldre har sex.

          Klara Hammarströms mamma satt i tv häromveckan och visade upp sin 12:e bebis. Mamman är 58 (!)

            Hon har väl dock gjort fertilitetsbehandling av något slag.

              Yep.

            Så själviskt

        Så klart det inte är sant. Hur kan ni tro på allt som skrivs här?

        Ja det är sant, jag är bekant med personen. Svårt för mig att bevisa då det är en person som vill vara anonym inte har gått ut med detta, inte än i alla fall. Men jag hade nog fasen inte trott på det om jag läste det i ett sånt här forum heller om jag inte kände personen i fråga haha

          Om en 62-åring spontant blev gravid och födde barn lär det ha blivit en nyhet i tidningarna. Oavsett viljan att vara anonym går en sådan sak knappast att dölja och folk skulle prata om det.
          Så är det sant kommer det komma fram, hör vi inget så är du nog lurad…

            Jag är definitivt inte lurad, jag känner ju personen och detta är känt i hela vår krets nu. Jag tror att personen kommer hålla så låg profil som hon bara kan, och just nu är det mest en rätt chockartad situation

      Va är det sant???

      Alltså en 62-åring kan väl knappast bli gravid utan assisterad befruktning. Tror inte på detta…

        Hypotetiskt möjligt är det nog men verkligen inte vanligt. Världens äldsta naturliga graviditet ska dock ha skett vid 67 så det är ju ett par år kvar…

      Amanda? ?

        Heter inte Amanda, det är nog en del som vet om detta nu ?

          Hur ska du ha det? Hon ligger lågt och ingen vet om det. Nu vet nog en hel del om det.
          Du fattar väl att inte en enda människa tror dig. Ägna dig åt nåt annat. Gör någon glad eller nåt.

    Bästa tipsen för en lyckad skidsemester?

      Inte bryta något eller skada sig. Plus trevligt sällskap.

        Jag ska göra mitt bästa!

          Aldrig varit på skidsemester, varför blev jag sugen på det nu?

      Att inte bryta några ben

      Åk ej med barn?

      Glöm ej laddkabeln till din Tesla.

        Va

      Sällskapsspel är kul att ha med! Massor av gott att äta också, både hemma och i backen. ?

      Minikexchoklad att fylla på med i backen

      Skippa sista åket.

      Inte ”äta hemma o spara pengar” det är inte alls lika kul. Gå till badhus vid för dåligt väder istället för att vara i backen. Fickorna fulla med snickers eller det man gillar, sluta i tid. Ha airtags i fickorna på alla barn eller de utan mobil. Lapp i fickan med nummer till alla i sällskapet (mobilen stängs av vid för kall o man kan inga nummer utantill plus man kan vara i chock ensam rädd osv). En rygga med torra vantar powerbank tex. Ta med skotork det finns sällan på rummet/stugan så det räcker, om ni åker bil alltså. Ska ni hyra stuga så ta med madrassskydd egna kuddar osv, kan ha sovit ett par hundra olika i sängarna som lagt sig svettiga osv. Bor ni i stuga så ta med det ni kan hemifrån, handla är sinnesskut dyrt i sälen liksom. ÅK HEM om ngn skadar sig eller om det är för dåligt väder eller för blött.

    Vilka svenska serier rekommenderar ni?

    Började kolla på Slutet av sommaren igår men läste boken förra året så kändes lite segt.

      (utan inbördes ordning)
      Vår tid är nu
      Terese i kassan
      Pistvakt
      Svensson Svensson
      Mysteriet på Greveholm

        Mysteriet på Greveholm och Svensson Svensson❤️

          Älskar Svensson Svensson. Måste nog kolla Mysteriet på Greveholm. Tack för tips.

      Rent spontant tänker jag på dessa serier som helt klart är godkända;

      – Kärlek och anarki (drama komedi i kontorslandskap, Netflix)
      – Tore (lite mörkare hbtq-komedidrama med störig huvudperson, Netflix)
      – Störst av allt (rättegångsdrama, skyldig/icke oskyldig) Netflix)
      – Young Royals (hbtq-ungdomsdrama på internat, Netflix)
      – Lasermannen (dramaserie där man får följa både misstänkt gärningsman och polisarbete, från 2005, fulstream)
      – De halvt dolda (man får följa fyra familjer som på ett eller annat vis korsar varandra vägar under 20 år, verkar kunna hyras/köpas på SFanytime)

      Clark på Netflix kanske är något, har själv inte sett den än. Eller Upp till Kamp.

        Vad bra smak du har, håller med om alla!

          Skulle just svara samma!
          Skulle ännu tillägga Bron och Åremorden ??

            Bron är ett måste, glömde bort den!
            Och Vår tid är nu som någon skrev ovan är ju väldigt välgjord.

            Åremorden får bli lite längre fram, den är på min långa lista. Har hört lite blandad kritik men bäst är väl att få en uppfattning själv ?

            Bron glömde jag!

        Lasermannen lät spännande och De halvt dolda!

        Clark är riktigt bra, rekommenderar verkligen. Skarsgård gör rollen så fruktansvärt bra?

          Då får det bli Clark efter att jag sett klart Yellowstone ? Clark känns rapp i sitt berättarformat så jag hoppas den går hem för mig.

        Tack. Nu fick jag en lång härlig lista ?

      Tjockare än vatten som gick på svt för några år sen.

        Den var så fruktansvärt bra!

      Svenska hjärtan
      Hem till byn
      Skärgårdsdoktorn
      Tre kärlekar
      Bron
      Knutby
      Tunna blå linjen
      Snabba cash
      Älska mig
      Dips

        Åh, Svenska Hjärtan är min absoluta favoritserie genom tiderna. Lägger till Goda Grannar och Varuhuset. Ska absolut se Tre kärlekar, tack för tips!

      Heder

      Deg (SVT play)

      Torka aldrig tårar utan handskar
      Den vita stenen
      Kråkguldet

    Ditt husdjur eller grannens störiga unge?

      Grannens husdjur!

      Here we go again.

      Husdjur såklart ❤️❤️❤️❤️

      Bengt! ❤️

        ?

        Hej, jag heter Bengt, jag jobbar på en knappfabrik.
        Jag har fru men inga barn, men ändå frågar chefen mig: ”Bengt, är du ledig?” Nej!

      Är väl självklart, mitt husdjur. Men vi har haft den här diskussionen så många gånger nu, inget kommer vara annorlunda denna gång, ingen sida kommer ändra sig.
      Är du Camilla som försöker få fler kommentarer en söndag? ??

        Inte Camilla, hade varit kul om det var hon själv dock ?

        Behövde skratta och sist var den diskussionen så otroligt rolig. Men för nära inpå, får vänta tills november och testa igen?

          Rolig? Många var så kränkande mot oliktänkande, tycker det var hemskt.

      Min grannes unge är inte så störig faktiskt, ta i trä. Men väljer min älskade katt före den ändå såklart ❤️ Det är ju min bebis.

      Jag engagerade mig så mycket förra gången så hoppar denna 🙂 Men mina katter givetvis.

        Det var roligt förra gången ?
        Men är med dig, katten först❤️

      Min vandrande pinne är värt mer är allt ?

      Lewis. Måste ju gengälda tjänsten ?

    Någon som vet vad Johanna Bladh ska föreläsa om på Chalmers….? Jag kan inte förstå hur så många personer köper hennes plattityder och BS, än mindre hur en framstående teknisk högskola väljer att plocka in henne??

      Är det så svårt att lista ut?

        Ja faktiskt. Men du som är så listig kan väl förklara?

          Man behöver inte vara listig alls. Gå in på hennes insta och se vad hon lägger upp för content. Tror inte hon gjort en helomvändning och ska föreläsa om klimatet eller så.

      Retar mig på henne. När hon visade magen nyligen på röda mattan resten av kvällen hade hon tröjan neddragning, men när hon fotades putade hon ut mammamagen! Löjligt!

        Tyckte synd om de som säljer/gjort kläderna, nu skulle jag aldrig köpa, men gillade hur den såg ut då hon hade kjolen normalt

        Är hon gravid igen? Blev hon inte nyss singel?

          Vad fick du det ifrån? Får man bara visa magen om man är gravid eller va?

            Eller jaha du menade ordet ”mammamage”, det menas en mammas mage efter en graviditet.

      Följer inte henne men ibland är det ju inte själva högskolan utan någon av alla studentföreningar osv som tagit in föreläsare, och så kan det vara lite vad som helst och budgeten kan vara minimal.

    Har använt kräm mot ringorm i ca 2,5 veckor och nu är utslaget borta. Ska jag fortsätta med krämen ett litet tag till eller kan jag sluta? Det gick så fort när jag skulle hämta ut krämen på apoteket så jag minns tyvärr inte vad de sa då.

      Står det inte på förpackningen? Ring apoteket och fråga eller ring 1177. Det som gäller för någon annan kanske inte gäller för dig.

      De säger att två veckor räcker men vet av erfarenhet från förskolan att det ofta behöver smörjas i två till tre månader.

      kolla fass.se

      Om du fått vanligt svampmedel, som Terbinaffin ska du inte smörja längre än den tiden du smörjt. Men har du fått kombinerat svampmedel och kortison behöver kortisonet trappas ut.

      Ska man inte trappa ner? Annars kan det börja komma tillbaka?

    Känner mig på gränsen till utbränd och den tuffaste perioden på jobbet har inte ens börjat än. Hur gör jag? Tänker inte sjukskriva mig men kan heller inte köra på.

      Kan du ta några dagars ledighet för exempelvis en långhelg och fokusera på dig själv? Brukar t.ex själv unna mig en långhelg någon gång mellan januari-april och sen mellan september och december då jag oftast åker bort, tar in på hotell och får lite miljöombyte.

      Har några tips på telefonen för att tackla jobbiten iaf. Brukar kolla på dom när det blir överbelastning på jobbet. Nu utgår jag från att du måste jobba 100%.

      – organisera dina uppgifter, skriv listor för att få kontroll
      – sortera dina arbetsuppgifter, alla uppgifter är inte lika viktiga. Skriv en prioriteringslista. Mycket kan vänta en vecka minst.
      – säg nej till nya uppgifter eller att kollegor vill ha avlastning. Lös din skit först innan du hjälper någon annan

      Stanna upp och ta några djupa andetag, flera gånger per dag. Sätt en timer på telefonen tex.

      Känner samma, så funderar på att börja plugga känns som det skulle vara lugnare att plugga på distans men det kanske inte är så

      Vad gör du för arbetsuppgifter?

        Har väl absolut ingen betydelse öht…?

          Klart att arbetsuppgifterna har betydelse? Tex om vissa kan fördelas till andra eller prioriteras bort osv.
          Är man ensam mycket eller om man har massor av kollegor. Det spelar stor roll.

          Iom att den tuffaste perioden börjar nu så var jag bara lite nyfiken. Tycker verkligen att det har betydelse!

      Be din chef om hjälp att prioritera och säg som det är.

      Prata med din chef och gör upp en plan tillsammans. Be om täta avstämningar och hjälp att prioritera. Jag vet inte vad du jobbar med men när du är ledig, kolla inte mail etc som var med jobbet att göra. Prioritera sånt som ger dig energi samt se till att äta och sova.

      Prata med arbetshälsovården ❤️

      Kan du ta semester eller annan typ av ledighet? Ser att vissa föreslår långhelg men har man nått så långt som du tror jag inte att det räcker som återhämtning. Ledigt måste du ju ha så vägrar du sjukskrivning återstår väl din ledighet..

    Var är bästa mensskyddet om man blöder mycket?
    Gillar tygbindor men de suger inte upp så bra så plast är ändå bäst i det avseendet.
    Har faktiskt aldrig testat tampong och är inte så lockad av det eller menskopp.
    Trosor?

      Får man vara nyfiken och fråga varför du inte testat tampong eller menskopp?

      Har tyvärr inga tips att ge av egen erfarenhet men menstrosor kanske?

        Jag vet inte riktigt,har tyckt det verkar så obekvämt, både att föra in och ha det där.
        Sen känns det som att en tampong skulle man behöva byta var femte minut i alla fall, eller tömma en menskopp. Men kanske ska testa?

          Första gången minns jag att det var lite obekvämt och läskigt, så förstår din känsla. Men tycker det gav sån frihet, mer tryggthet och kändes skönare.

          Vet inte hur det är om man blöder väldigt mycket dock. Men tycker absolut att du ska testa, funkar kanske superbra 🙂
          Jag använder helst tampong för det är lättare än menskopp, men ska jag iväg hela dagen eller hälsa på någon så har jag alltid menskopp för vill inte behöva slänga något hos någon annan?

      Finns inget bättre än menskopp, jag har provat allt

      Jag skulle verkligen rekommendera menskopp, är super! Men då tycker jag själv att bindor är ungefär det vidrigaste som finns. Tampong använder jag endast i nödfall ifall jag blir överraskad.

      Fick reklam för nån ny menskoppsliknande grej också som inte skulle föras in lika djupt, men har ej testat själv.

        Ziggy cup heter dom visst.

      Jag önskar jag hade vågat använda tampong tidigare när jag var yngre. Det var så jobbigt att byta binda ofta och när jag inte hade möjlighet till att byta på länge så fick jag gå runt orolig att den skulle läcka, det var hemskt nu när jag ser tillbaka. Så min tips är att våga testa tampong/menskopp! Menskopp fanns inte då men har använt det nu och det var så mycket enklare än jag trodde.

        Tampong och menskopp kan också läcka.

          Jo såklart men inte lika lätt som en binda. Köper man den högst absorberade tampongen så håller den bra länge tycker jag med väldigt riklig mens. Med binda räcker det att man sätter sig lite snett så kan det läcka. Menskopp läcker väl bara om man sätter in den fel? Aldrig varit med om att den läckt.

            Jag blöder igenom största tampongen på 2 timmar och måste alltid ha menstrosa eller trosskydd hela mensperioden för hur jag än sätter in tampongen blöder jag förbi lite även de dagar jag bara har lite mens.
            Vet inte hur jag är skapt för snöret kan vara helt blodigt och så drar jag ut tampongen och den är bara lite blodig på en sida… skitjobbigt.

              Finns läkemedel för sånt. Måste ju leda till järnbrist??

              Haha men sätter du in den rätt? För så var det för mig innan jag hade lärt mig.

                TS här, jag har ju aldrig använt tampong men hur många sätt finns det? Hur fel kan det bli?

        Om man blöder mycket är det jobbigare med tampong, man blöder igenom och snöret blir som en ”ledare”.

        Använder tampong i många år, och det är så skönt nu att ha stora bindor. Inget som ska ledas in, tryckas upp. Nä stora bindor är guld??

          Jo jag använder Always största och längsta nattbinda jag kunnat hitta men behöver ju byta varannan timme när det är som värst ändå.

            Om du blöder så mkt så kan du få medicin mot det? Har en kompis som tog något naturläkemedel för just riklig mens. Kommer ej ihåg vad det hette.

              Jag har tänkt att testa Cyklo F, tog precis ut spiralen, men de är ganska dyra och resultatet kan variera sägs det.

          Det tycker absolut inte jag. Känns mer tryggt med något som sitter tätt så att säga. Intressant hur olika det kan vara då! De värsta dagarna har jag dock både och för säkerhets skull.

      Tampong har jag alltid använt.

      Jag har menstrosor från Lindex med olika absorbtionsförmåga för olika dagar under mensen, älskar dem! Har använt menskopp innan men nästan övergått helt till trosor nu ?

      Jag tycker faktiskt menstrosor är toppen! Är du obekväm med tanken kan du ju i början ha en binda i så kan trosorna mest vara back up ifall det blöder igenom ?

      Gillar vanliga bindor bäst, ibland i kombination med tampong. Men har inte mens längre pga hormonspiral, såå skönt!

        Jag älskade att slippa blödningarna med hormonspiralen men tyvärr mådde jag skit av den.

          Vad trist, jag mår verkligen bara bra, bästa som hänt mig inom preventivmedel. Finns dock andra preventivmedel med samma effekt och andra läkemedel. Även en operation där man tar bort delar av slemhinnorna så mensen blir betydligt mindre. Glömt namnet men går nog att googla.

            Operationen lät ju intressant, det är det ingen som nämnt när jag frågat.

      Jag använder alltid både tampong och always nattbinda den/de dagarna jag blöder mest.

    Börjar känna mig lite stressad över min ålder. Vill gärna ha barn. När fick ni ert första barn? Hade ni en tillsvidareanställning när ni blev gravida?

      30, ja.

      26, ja.
      Vid senaste barnet var jag 32 och hade eget företag, betydligt stressigare men allt löser sig

      27! Ja.

      Fick barn nr 1 vid 25 års ålder,studerade och var inne 5:e året. Luspank ,dumpad av ex make…ja listan kan göras lång.

      Övriga barnen hade jag fast anställning, god ekonomi etc.Vettig make. Var 30+

      Trots omständigheterna mådde jag bäst med barn nr 1,fick stöd av mina föräldrar och anhöriga. Knapert med bodde med ursprungsfamiljen och var lycklig.
      Med övriga barnen har jag lidit av psykisk ohälsa och fysiska besvär.

      23 år. Ja.

      Jag var 30 och hade en tillsvidareanställning när första barnet kom.

      37 år och fast anställning.

      Är gravid just nu med första barnet. 36 år och driver eget företag. Inga anställda, utan bara jag. Tjänar ganska lite. Bor i hyresrätt och vi har ganska nyss flyttat till ny stad ganska långt från alla släktingar och vänner. Inte toppentajming kanske, men så är ju livet ibland.

      Tillsvidare när första barnet kom men ett vikariat när jag blev gravid med andra. Allt löser sig .

        Långt ifrån alltid, farlig sak att säga. Hur många lever inte på gränsen på grund av vissa beslut?

          Nej allt löser sig om man tänker förnuftigt och jobbar för det. Har man barn har man ett ansvar. Jag jobbar just nu inte med det jag helst vill och det jag främst är utbildad som, pga svårt att få jobb inom det just nu och det funkar inte toppen med det yrket när man har småbarn.
          Så jag har aktivt sökt ett jobb med bra arbetstider och på promenadavstånd hemifrån. Ett jobb jag fick genom att helt sonika kontakta dem och säga att jag var intresserad av jobb (fanns ingen annons ute). Hade jag däremot suttit hemma och tjurat för att jag inte fick jobb inom exakt det jag vill samt väntat på att allt bara ska fixa sig hade det blivit tufft.

            Jobbar för det är ju inte – allt löser sig. Sen löser det sig faktiskt inte särskilt bra för väldigt många.

      36 år. pluggade men gick tillbaka till fast jobb.

      26. Visste att mitt kontakt skulle bli fast, var kommunanställd och inte orolig. Min partner däremot var student.

      Var 27 med första barnet och hade fast anställning. Andra vid 30.

      32 år, ja anställning tillsvidare

      Skulle fylla 36, fast anställning. Nu väntar jag nr 2 och kommer hinna bli 39.

      Är gravid nu och hinner fylla 28 innan hon föds. Är arbetslös med a-kassa. Min man arbetar och tjänar bra.

        Då får man hoppas ni håller ihop då… Kvinnofälla.

          Har arbetat länge innan och har bra sgi och utbildning, så får inte ut dålig föräldrapenning. Har inte varit arbetslös länge. Hade klarat mig även om jag blev ensam med barnet.

      Det borde man verkligen ha, särskilt i dessa tider… Om man inte har en förmögenhet redan.

      28, inte fast jobb men var inte orolig. Sökte jobb under föräldraledigheten och sa att jag kunde börja först när den var slut. Var på flera intervjuer och det var inga problem någonstans! Jobbar statligt.

        När var det och inom vilken bransch? För i dagens läge är det extremt svårt att få ett jobb.

          Hmm nu är det väl typ 2 år sedan. Är handläggare på myndighet!

        Oj vilken tur. Jag hade nog inte anställt.

          Det är inte ”tur”. Det är diskriminering om man väljer att inte anställa någon på grund av att den är gravid. Visst, ett privat bolag kan kanske dribbla bort det med att man inte var bäst lämpad, men det kan inte ett statligt verk göra.

      24. Hade just då en tillsvidareanställning som jag var studieledig ifrån eftersom jag läste på universitetet. Sa upp mig när jag var 26 och hade tagit examen, hade några kortare vikariat innan jag fick en tillsvidareanställning inom mitt nya yrke när jag redan var gravid med nr 2, började när jag var i vecka 27.

      30 år med provanställning. När jag väl berättade om graviditeten så hade jag fått tillsvidareanställning.

      35, 36 och 40

        Fick du ditt första barn tre gånger? ?

      29, fast anställd och kommit en bra bit karriären. Skulle rekommendera att fast anställning och framförallt trygg ekonomi innan barn. Som vissa skrivit så löser sig oftast allting men det är tufft att få barn som det är. Och kostar en del. Ekonomisk instabilitet/dålig ekonomi är inget jag personligen hade velat ha in i den ekvationen. Finns inget rätt eller fel men för mig var det väldigt skönt känna att allt sånt var tryggt och stabilt, var väldigt omtumlande för mig bli förälder rent psykiskt.

      Var 40 och hade fast anställning

      33, ja.

      35 och var provanställd. Nu är jag 37 och väntar vårt andra barn.

      26 år. Hade timanställning och läste lite kurser. Allt löser sig. Men fundera några varv på om du vill sätta barn till den här världen. ..
      Det ÄR inte så viktigt att ha barn. Lätt för mig att säga som har ett. Men ibland är världen så läskig och det går inte att skydda barnet från verkligheten. Menar media, nyheter, krig , sorg, död, arbetslöshet osv osv.

      22, nej. Men jag fick det direkt efter min föräldraledighet. Visste innan att det inte skulle vara några problem att få jobb dock.

      38. Nej! Har gått bra ändå 🙂

      38, fast anställning

      34 år, ja det hade jag.

      Jag var 33, nej. Har frilansat sen 15 år tillbaka. Fick mitt andra barn vid 38. Allting går. Spara privat.

      Hade precis fyllt 33. Ja

    Vilka har sett Född 2010 på SVT? Vad tycker ni?
    Underbar dokumentärserie enligt mig.

      såå bra. längtar till nästa gång om 3 år

      Ääääälskar! Tittade alla säsonger precis i samband med att jag själv fick min dotter. Starkt som satan!

      Så bra

      Tråkig, förstår inte poängen eller varför man ska se den.

        Mest tv4 för dig va?

      Så fin och bra och har själv ett barn fldd 2010.

      Älskar!! Så häftigt att få se barnen växa upp!

        Ja å se hur olika de präglats av sin omgivning och var de växer upp

    Behöver få tips på en riktigt bra hårborste som inte gör håret statiskt.

      Wetbrush är bra, men tycker de är svåra att hålla rena i längden, men kan man det så rekommenderar jag dem.

      Annars har jag en borste från Babyliss. Jag vet inte vad den heter mer, men den är jättebra. En rund ganska klumpig modell egentligen, ska vara bra på att reda ut tovor, om det är hintar nog för att hitta modellen.

        På vilket sätt tycker du att den är svår att hålla ren?? jag tycker att tex svinborst och liknande borstar samlar mycket mer damm. Jag tar en tandborste som jag dedikerat till att rengöra hårborsten och lite detoxschampo och borsten (wet brush) blir som ny då!

    Varför har inga influencer några ärvda möbler hemma? Jag tycker alla bara har nyköpt, oavsett om nyproducerat eller secondhand/auction?
    De flesta i min bekantskapskrets har en hel del ärvt, jag själv inkluderat, så min världsbild är att alla har det så. Men jag kanske är gammal och mossig.

      Vet inte många som har ärvda grejer.

      Nej, alla har det inte så. Jag är 27 och har några ärvda ljuslyktor och tavlor, men inga möbler. Kan såklart inte svara på varför influencers inte har det, men personligen har jag inte fått ärva möbler som jag tycker passar in i mitt hem. Jag vill trivas med min inredning och inte ha ärvda saker bara för att.

      De kan ju ha det utan att ha nämnt det, men är väl inte konstigt att inte ha det. Jag har själv inga ärvda möbler.

      Underbar aClara har massor. Har för mig att även Elsa Billgrej och Sandra Beijer har visat upp några grejer.

      Vilka följer du, alla influencers har ju massor av ärvda eller loppisgrejer…

      Jag har inget ”ärvt” från min familj, finns liksom inget att ärva. Eller nån person heller för den delen, morföräldrar lever och farföräldrarna dog för länge sen och hade många barn. Vi har ett teakbord dock från min mans morföräldrar och några äldre möbler vi köpt på auktion/blocket.

      De flesta jag känner vill inte ha ärvda möbler hemma, utan köper nytt eller ngt de gillar på Blocket.

      Ärvda möbler är väl inte så vanligt? Ens föräldrar kanske lever tills de är 80-90 och då är man ju själv i 50-årsåldern och har redan allt man behöver.

      Sen tycker jag att äldre generationen inte har särskilt roliga möbler, alltid stora tunga hyllor i vardagsrummet och pinnstolar typ. När mormor/morfar/farmor/farfar gick bort är det ju dessutom deras barn som ärver och ofta inte barnbarn.

      Ingen av våra vänner har ärvda möbler, våra föräldrar har någon enstaka men annars känner jag inte nån som har sådan ??‍♀️ köper själv från loppis om jag hittar det jag vill ha men våra vänner har bara nya

      Jag har ärvt lite från farmor men jag är 44 och hon dog förra året så jag hade ju hunnit samla på mig en hel del själv innan.

      Det ekar tomt i deras själar.

      Jag upplever att de som har ärvda möbler antingen kommer från lite finare kretsar och möblerna är värda en bra slant, ELLER så skiter de totalt i inredning och är bara glada att få en gratis möbel oavsett fulheten. 😉

    Din grannes barn eller rävversionen av Robin Hood?

      Robin Hood! Min första crush tänker jag inte låta brinna inne.

        Haha, same! Var (är) så kär i tecknade Robin Hood ?

        Samma här, och sen ninja turtles ( någon av dem?)

      Tänk om man kunde ha en räv som husdjur ?

        Och som svar på frågan, allt före grannens barn.

          Ibland alltså… ? När det varit en dag som idag.

            Hahah ja? hade jag inte haft katt och valet var idag hade jag fan räddat dammtussarna under sängen istället??

              ??

        Vill haaaaa?

      Att ni orkar…suck!

        Men ta ett skämt!

      Men det här känns som ett för overkligt scenario. Som om rävversionen av Robin hood skulle behöva min hjälp för att ta sig ur ett brinnande hus. Det är väl han som ska rädda mig, grannens barn och grannens mormor.

        Ja men verkligen! Vad ska man annars ha honom till? Då kan han lika gärna brinna inne om han inte kan ta sig ut själv

        Ja för fan! Och små kaniner.
        ”Det var den sista, åk nu!” skulle han ropa. Och sen släcka elden.

        ELLER HUR! Som om han skulle ligga där hjälplös och vänta på att bli räddad….

      Robin Hood! Var så kär i honom som barn ❤️

      Ooh, Robin.. ? Var så kul när jag för några år sen fick veta att det inte var ovanligt att haft en crush på honom. Jag var inte ens särskilt liten när jag hade det, var runt 12.

        Och frugan, hur kan man göra en räv så söt? ?

          Nämn inte den där jä*la Marion! ?

          Rävar är helt enkelt söta!?? när jag åkte till jobbet för något år sen på tidiga mornar brukade det gå några små rävungar intill vägkanten. Alltså jag ville typ stanna och ta med dem hem, himmel och pannkaka vad söta de var!!!!???
          Har flyttat sen dess, men det stryker omkring en räv här med, och den är nåt otroligt vacker. Vissa rävar kan se magra och skabbiga ut, den här har så fin päls och svansen är helt fantastiskt fin.

        Haha, själv var jag kär i Ville i ”Luftens hjältar” ?

          Å-e-åh, flygplaaaaan

    Och som svar på frågan, allt före grannens barn.

    Mitt bonusbarn på snart 15 ljuger om mig till sin mamma och det börjar driva mig till vansinne. Han säger att jag inte tvättar hans kläder – hans kläder ligger aldrig i tvättkorgen, både hon, pappan och jag har förklarat att kläder måste ligga i tvättkorgen för att bli tvättade. Han totalvägrar att ha nyckel hit och påstår att jag inte släpper in honom – jag har då inte varit hemma eller sovit middag med mitt eget barn. Får inte mat när jag lagar mat – vet ej varför han säger så. Han får inte leka med bebisen – hans lekar är mer lämpliga för 2-3 år än 10 månader, bebisen ska äta eller sova. Jag är generellt elak – har fått tillsägelse om disk, tvätten, samt vad som lämpligt beteende med bebisen. Jag vet att hans mamma generellt inte tror på vad han säger, och när jag är med brukar jag säga ”okej, det var inte min upplevelse utan jag upplevde det såhär”, men ärligt talat börjar jag tröttna på det här beteendet. Jag och pappan har levt tillsammans i tre år nu. Det kanske är en sen reaktion på bebisens ankomst och att bebisen tar mycket tid för pappan Som nu är föräldraledig. Men ja, jag börjar tröttna.

      Han känner sig såklart ratad och bortvald, i en känslig ålder dessutom, 12-15 händer ju så otroligt mycket i ens liv. Såklart tråkigt att bli utpekad som elaka styvmodern, men kanske dags att visa 15-åringen hur man startar tvättmaskinen, gör enkel mat etc. Mina barn är fortfarande under 10 men vet hur man viker tvätt och lägger undan, att smutstvätt ska i tvättkorg etc.

      Kanske bäst att sitta ner och diskutera tillsammans och förklara vad man har för förväntningar på en 15-åring. Snart ska han bo själv, bra om han lär sig sköta hushåll innan dess.

      Tonåring, skilsmässobarn och har fått ett halvsyskon. Låter ändå som en ganska mild till ch rimlig reaktion. Förstår att du blir trött på det, men skönt att mamman inte verkar tro på det.

      Vad vill du ska hända? Fattar att man tröttnar oavsett om det är biologiskt barn eller inte men skulle du känna samma sak om det var ditt biobarn. Du har valt en man med barn då får man bita i det sura äpplet,bäst är väl att pappan pratar med sin son och försöker lösa det. Även om pappan är FL så kanske du kan ta bebisen någon dag så han kan få egentid med sin pappa.

      Kommer du dumpa pappan eller vill du att pappan ska ”dumpa” sin son för att du börjat tröttna?

      Detta är anledningen till att jag aldrig skulle vara tillsammans med en man sommar barn sedan tidigare,bonus blir bara belastning om man är kvinna. Detta trots att jag hade ett barn sedan tidigare när jag träffade min make. Skillnaden mellan män och kvinnor generellt sett är att mammorna tar han om sina tidigare barn medan papporna ofta letar efter någon nu som kan avlast dom i deras föräldraskap.

      Mitt barn kommer hem och säger liknande om pappas nya men jag kan fatta att hon behöver säga till när pappan lämpat över barnet på henne(de ha ringa gemensamma). Men jag brukar säga till barnet att det är ju bra med regler, flera vuxna som bryr sig och respektera det hon säger istället eftersom du är en ”snäll grabb” eller liknande och der har blivit bättre.

        Såklart inte alla bonusfamiljer som är på detta sett men jag har ofta klagomål från närstående och läser ommöiknande på diverse forum

          *hör

        Åh vad fräscht, skuldbelägga mamman i familjen för att hon valt sin situation själv. Den har vi inte hört förut va? Såklart måste hon kunna förutse vad som ska hända tre år fram i tiden, och såklart så får hon inte be om råd eller beklaga sig för att hon har varit så dum att hon valt en man med barn sen innan! Så nyskapande, verkligen. Hoppas verkligen att du inte jobbar med människor med din dömande attityd.

          Wow lyckades trampa på en öm tä..japp jag jobbar med människor och det funkar exemplariskt..på BUP så jag träffar massa barn i dessa konstellationer som.de inte valt själva

            Skrämmande. Tänk hur många bonusmammor som du träffar och dömer. Det gynnar ingen familj, varken barnen eller föräldrarna. Att skuldbelägga en bonusförälder som kämpar och söker stöd är direkt skadligt för både bonusbarn och vuxna. Jag hoppas att du tar till dig av det jag skriver och ändrar din attityd!

      Jag skulle ta ett lugnt och sansat samtal med hans mamma. Utan anklagelser och som motståndare. Förklara att du vill ha en bra relation med dom och att ni ska vara en tillgång för varandra. Det ligger inte i hennes intresse heller att hennes barn ska lida när han är i ditt hem.
      Oavsett vad du tycker om sonen och henne så är bägge i ditt liv för att stanna. Bättre att vara på god fot än att ständigt motarbetas.
      Nu har vi förstås inte alla detaljer kring ert liv men jag sympatiserar med dig. ”Bonusfamiljer” är min personliga mardröm och jag har avslutat två relationer där ett ex och hennes barn gjorde livet surt för mig. Men jag hade förstås inte barn med karln.

      Förstår att det är jobbigt. Men en sak man lätt glömmer är att tonåringarna fortfarande är barn liksom. Han känner sig antagligen som flera sagt lite åtsidosatt och vräker ur sig hos mamman. Hon verkar ju fatta att han överdriver, så försök släppa det. Hans pappa borde ta den bollen, kanske göra lite grejer ensam med sonen etc.

      Drygt men det går över…

      Förstår att det är jobbigt. Försök tänka att det nog inte handlar om dig utan att det är någonstans ett barn som nog försöker få reaktioner på grund av något helt annat. Hur är hans relation med sin pappa? Tänker om han utagerar för att han känner sig utanför eller liknande. Tyvärr kanske du som får smällen för det tänker jag. Jag tyckte det var otroligt jobbigt när mina föräldrar skilde sig och träffade nya samt startade en ny familj som jag skulle vara en del av. Borde inte din partner och hans ex i första hand försöker reda ut det här? Prata med sin son om det. Jättebra förstås om du har en fin relation med mamman men någonstans verkar det ju som han vill ha uppmärksamhet och där är det ju bra om mamma och pappa visar enad front för att försöka möta honom. Tänker lite högt nu.. lycka till! Förstår det är knepigt hur man ska göra.

      Du har fått många bra svar men kanske pappan skulle kunna ta ett samtal med 15 åringen om hur allt känns. Pappan och 15 åringen kan om möjligt ha en stund varje vecka där de gör något bara de två så han får känna sig extra uppskattad och de får chans att prata.

      Jobbigt, jag tänker dock spontant att det snarare handlar om hans relation till sin mamma och hennes uppmärksamhet han vill ha och inte pappan/er som många skriver här.

      Tack för era kloka ord! ❤️

        Mitt råd som bonusmamma till tonårig kille är att ”ta inget personligt”. Fokusera på annat, ditt liv, dina intressen, din partner, dina barn. Rikta medvetet ditt fokus till sånt som du kan kontrollera. Försök att acceptera det du inte kan kontrollera. Och när det gäller bonusbarnet så fokusera på det positiva i er relation, om ni tex gillar en viss tv-serie båda två prata om den, eller nåt annat intresse ni delar. Har ni mysiga måltider ihop ibland, försök att minnas det. Plocka helt enkelt fram det positiva och försök att inte ta det negativa personligt. Svårt, men nödvändigt som bonusmamma. Man blir lätt en projektionsyta för missnöje. Mitt sista tips är att sätta gränser och vara din egen advokat. För ingen annan kommer att sätta gränser åt dig. Dvs om din bonusson retar dig med nåt beteende, säg ifrån. Om han pratar skit om dig, säg ifrån. Ingen annan kommer att försvara dig i bonusfamiljen. Ingen kan läsa dina tankar eller förstå din roll (utom andra bonusmammor). Du kan såklart ta upp det med din man men du kan också styra mycket själv. Det är en tuff men utvecklande roll och man lär sig en massa! Till skillnad från andra här så tycker jag att det är värt det att leva i bonusfamilj. Jag har lärt mig superviktiga egenskaper av det – acceptans, att sätta gränser, att kunna se fler perspektiv än mitt, att jag bara kan kontrollera mig själv men inte min omgivning. M.m. Lycka till! Och NJUT av ditt egna barn, glöm inte bort det!

    Nån som kollar på Love Is Blind USA iår? Tråkigaste säsongen jag varit med om, 6 avsnitt in och de är fortfarande inne i poddarna..

      Ja verkligen sååååå tråkig och långsam. Längtar till den svenska som kommer i mars!

        Såååå himla långsam, jag har knappt kollat på tvn men de har liksom valt ut typ 4 par och visat HELA konversationer, så man har ju ändå inte fått se alla på dessa 6 långa avsnitt. Snark. Längtar verkligen till den svenska!

          Vet ni datum när den svenska släpps ?

            13 mars

            13 Mars

      Kollade 3 avsnitt och sedan slutade jag. Långsamt och för många som är där för att bli influencers ?

    En gubbe skriver ”Fetto” till Johanna Nordström och hon lägger ut det på story, med namn och allt. Tycker ni det är rätt eller fel? Diskutera i smågrupper.

      Självklart bör han inte skriva det. Men jag tycker ändå det är fel att hänga ut sådär. Plus lite töntigt också.

      Men han gjorde såklart fel från början. Men finns även i influencers som hänger ut saker folk skriver i pm som inte är något elakt, utan bara att man inte strök medhårs och då var det hat enligt den.

      I podden har Johanna berättat att när folk kallar henne för tjock och dylik säger/tänker hon ofta ”säg något jag inte vet”. Vet inte vad jag vill ha sagt med det riktigt men varför skulle hon inte kunna hänga ut? Folk får fan börja ta lite ansvar även på internet. Skulle han säga det till hennes ansikte på stan är min fråga vidare i gruppen.

      Kan tänka mig att hon har fått tusentals såna kommentarer genom åren, och kände väl att bägaren rann över

      Rätt. Man får stå för vad man säger. Kan han skriva det kan han visas upp med det.

      Rätt såklart. Han skrev under eget namn och då får man stå för det såklart. Varför dadda med idioter?

      Rätt

    Varför blir jag så trött efter att ha varit ute i 4-5 timmar?
    Trodde luften, solen och naturen skulle ge energi och göra mig pigg.

      Att du bara sitter ute eller att du går runt? Fysisk ansträngning tar ju energi oavsett om du är ute eller inne.

        Satt och stod mest upp, gick runt lite på tomten men inte ute på någon promenad eller så.
        Tänkte jag skulle få energi och inte känna mig helt däckad ?

          Inte helt ovanligt att bli trött av frisk luft. Det blir jag också samma dag jag varit ute, men mer energifylld i längden.

          Blir ofta så för mig med. Som att kroppen fått en chock och måste hantera vad den varit med om. Jag tar för givet att jag ändå får någon långsiktig energi.

      Astma? Allergi?

    Hej allihopa!
    Jag vill gärna höra vad ni tänker på när ni hör ordet autism? Hur tror ni att en autistisk person är? Hur beter de sig? Etc.
    Väldigt tacksam för svar!

      Det är ju lika olika som personer med brunt hår, exempelvis.

      Beror väl på nivån. Men jag var vikarie åt en kille med autism (6 år) och han var oberäknelig, sprang iväg, kommunicerade dåligt, skrek och slog när han inte fick som han ville.. så det är min bild.

      Det är ett spektrum men generellt har de svårt med relationer och att tolka signaler och känslor. Även svårt att själva uttrycka känslor och fungera på ett sätt som anses ”normalt” i sociala sammanhang.

        Vissa har det problemet, oftast män.

      Har specialbeteenden och problem med normal samvaro med andra personer (därav fått en diagnos). Dåliga på att kompromissa, snöar in på saker och vill endast göra saker som dom anser roliga. Svårt att hitta motivation till att göra tråkiga saker. Uppfattar ironi och skämt trögt. Kan stänga ute mycket av aktuella nyheter och typisk allmänkunskap/-information, för att dom ägnar mycket tid åt sina intressen, så det finns ingenting riktigt att diskutera med dom. Svåra människor att leva med. Skulle inte vilja testa.

      Att de inte kan läsa sociala koder och har svårt med ögonkontakt. Specialintressen.

      Undviker ögonkontakt, anpassar sig inte utan kräver att andra anpassar sig, har speciella intressen, blir lätt stressad är mina fördomar

      Har jobbat med barn mest men de finns många gemensama nämnare men också helt olika nivåer av det. Så de är väldigt olika från person till person enligt mig.

      Fett jobbig person typ

      Utmaningar som andra nämnt: svårt med ögonkontakt, läsa av sociala koder, ironi, behöver mycket rutiner.

      Om jag ska berätta lite mer positiva associationer, så var jag kompis med en autistisk kille när jag var liten och han hade en otroligt rik fantasi och inlevelseförmåga. Så kul kompis!

      Har också en kollega nu med högfungerande autism som är uppfriskande att jobba med pga otroligt rak och tydlig.

      Tänker på min brors tonårsdotter som är dålig på sociala koder, inte ser en i ögonen, inte alltid svarar på frågor, är hemmasittare, hade utbrott när hon var yngre, har specialintressen, selektiv med mat, har svårt för ”vanliga” saker som att åka kollektivt, prova kläder i butik etc

      Som sagt, det kallas autismspektrum av en anledning. Ser att flera använder sig av begrepp som problem, svårigheter och undvikande. Beror helt på vems glasögon man sätter på sig.

      Tänker såhär, förutsägbart, tydligt och rakt utan undertext är en bra början om man vill kommunicera med någon som har autism. En vanlig missuppfattning är att man saknar empati eller inlevelseförmåga. I själva verket är det precis tvärtom, att man känner för mycket och för intensivt, men saknar förmågan att uttrycka det. Samma sak med ögonkontakt, det kan kännas rent av obehagligt och därför undviker man det.

      En copingstrategi är masking, vanligt bland kvinnor med autism eller adhd. Enkelt för stunden, men förödande för den långsiktiga psykiska hälsan. Extrem utmattning är också vanligt pga känslighet för intryck, energireglering och miljö. I nio fall av 10 krävs anpassning till neurotypiska, annars kallas man för jobbig.

    Ska på dop om en månad ungefär, vad ska jag ha på mig?? Jag är överviktig och avskyr att klä upp mig, allt ser hemskt ut. Jag vill inte ha klänning eller kjol. Har stl XL/48

      Finare byxor och en blus kanske?

      Kostymbyxor och en knytblus?

      Cidercurve har en massa fint som jag precis kollat igenom. Måste ha nått snyggt till studenten. Jag vet dock inte om Cider är som Shein och temu eller om det är okej att handla därifrån

      Kan relatera. Det är en utmaning att hitta en snyggare outfit, som man ändå känner sig bekväm i. Nu har jag ingen aning om vad du har för stil, eller din ålder, men om du inte vill ha klänning eller kjol skulle jag föreslå ett par svarta kostymbyxor.
      Om du har smalare byxor, till exempel som dessa https://www.kappahl.com/sv-se/xlnt/byxor/361865
      kan det vara snyggt med en oversize stickad top till: https://www.kappahl.com/sv-se/xlnt/trojor–cardigans/stickade-trojor/349993
      Om du väljer vidare byxor, välj en mer åtsittande överdel som t ex denna: https://www.lindex.com/se/p/3002246-4114-bla-cardigan?hl=sv

      Lägg lite tid på att tänka på accessoarer, skor, väska, smycken, de kan lyfta (eller sänka) en hel outfit.

      Lycka till!

      Plisserad kjol och kavaj!

        ”Jag vill inte ha klänning eller kjol.”

      Hm har ett par byxor som heter ”dressad byxa med hög midja” tycker de sitter så snyggt på mig. Jag har i vanliga fall 46 men kan ha L i dessa. Så en snygg stickad tröja eller blus till?

    Angående mello. En del som upprörs över snuskiga skämt och att de är oroliga för sina barn. Går inte de flesta barn och lägger sig innan det börjar? Småbarn är ju vanligtvis inte uppe efter 20 och era 120-månaders barn borde väl också lägga sig runt tiden mello börjar? Sen behöver man ju inte förklara skämten om de frågar utan bara säga att ni själva inte fattade riktigt och sen gå vidare. Superenkelt!

      Vem blir upprörd? Haha så fånigt, vad tror de deras ungar får höra på förskola eller skola?

      Jobbar med yngre elever (6-9 år) och skulle säga att typ 90% av alla kollar på mello. De flesta i den åldern får nog stanna uppe och kolla, men med mina egna barn som är i förskoleåldern kollar vi dagen efter.

        Exakt, alla kollar ju. Tycker inte heller att de ska ha sexskämt och sånt. Är dessutom inte så kul..

        Vi kollade inte förut men när de hade satt upp skyltar med mello över hela fritids och gjort små diagram över deltävlingarna tänkte jag att det var schysst mot barnen att kolla så de hänger med.

      mello är inget barnprogram sa Edward af silen….

        Haha vad tror han? Människor översätter 25 utan barn som tycker Mello är kul hoppas jag är i minoritet ?

          *över

          Nä det tror jag då inte.

        Lite konstigt att det inte skulle vara program för barn, när yngsta Tittargruppen som kan rösta är 3 – 9 år

      Hade varit intressant att höra reaktionerna om den ena programledaren hade varit en vit straight man som sa att han hade sprutat ner Klara H. Tror inte folk hade tyckt att det var ett så himla härligt skämt…

        Har svårt att se att barn förstår det skämtet.

          Barn förstår definitivt det skämtet. Välkommen ut till valfri F-3 skola så märker du snart att barn själv säger betydligt värre saker än sånt utan att skämmas

        Skämt?

        Jag håller med! (Och det har inget med förekomsten av barn att göra…)

        Jag tänkte samma. Märkligt att det går att komma undan med det skämtet när en homosexuell man säger det om en annan man. Hade scenariot varit som du beskriver det, hade programledaren aldrig fått visa sig i rutan igen.

          Hade en kvinna sagt något liknande om en man Hade det också varit accepterat.

      Mello ligger på SVT play så det går utmärkt att titta dagen efter med min 72 månaders, tackar som frågar (men en 120 månaders brukar väl kunna klara att vara uppe efter kl 20 en lördag?)

      Ang skämtet tycker jag det är osmakligt på samma vis som om det hade varit en hetero man som sa så om en tjej. Men det har inget med barnen att göra, Melodifestivalen är inte ht barnprogram.

        Haha klart det är ett barnprogram? Numera

      Jag tycker sprutskämtet kändes väldigt malplacerat när programmet i övrigt verkar gjort för femåringar.

    Fattar att det är jobbigt men är det inte bara puberteten + syskon som. Har själv en son som snart blir 12 (ingen NPF eller liknande) men han har också fram tills för ngt år sedan påstått att han inte får middag hemma,vi har inga vantar och han ”får väl ta samma kläder” trots att han har mängder. Har fått telefonsamtal från lärare som sagt att han påstår att han inte får middag hemma och liknande (givetvis finns det mat och jag har lagat mat men inte kallat det för middag)..var i anslutning till att han fick syskon..men nu så har det lugnat ner sig.(vi är också skilda)
    Vill barnet vara mer med sin mamma? Umgås mer med pappa? Ta reda på var det ”skaver” och utgå därifrån

      Svar till ovan

    Det är intressant att det gång på gång kommer ut hur lite det forskas på kvinnokroppen och kvinnors sjukdomar. Men skönhetsprodukter riktade till kvinnor finns det hur mycket som helst. Speciellt produkter mot kvinnors åldrande och för att bli smalare. Där forskas(?) det hur mycket som helst. Kvinnor ska inte vara friska, utan bara se bra ut. Det är lite så det känns..

      Det forskas där pengar finns att tjäna.

        Ja, synd att det är så. Önskar fler kvinnor såg igenom det.

        Men borde det inte finnas pengar i kvinnosjukdomar? Det är ju ändå halva befolkningen. Tänk om det skulle uppfinnas ett läkemedel som funkar 50% bättre på kvinnor än det läkemedel som används idag. Borde man inte kunna tjäna svinmycket pengar på det?

          De forskar på sjukdomar utifrån ett manligt perspektiv för forskarna ofta, har varit män till majoriteten. Det är först på senare år de börjat förstå att kvinnors hormoner gör attde inte reagerar på samma sätt av läkrmedel/behandlingar som män.

            Anledningen gissar jag är att läkare jobbar inom olika specialiteter. Hjärtläkare, cancerläkare etc tittar på just det, inte på hormoner. Det finns det andra läkare till. Ännu värre är det med uppdelningen mellan läkarvård och tandläkarvård. Väldigt många sjukdomar har sitt ursprung i gommen, men det händer väl aldrig att en allmänläkare hänvisar till specialister inom tandvården. Hela vårdsystemet måste byggas om för att passa kvinnokroppen och jag undrar om det någonsin kommer ske.

    Magdalena Graaf borde verkligen ta en paus från sociala medier. Om hon nu mår så dåligt varför lägga ut allt offentligt. Ta tag i ditt liv Magdalena Graaf. Finns annat än verka lyckad på sociala medier.

      Hon förstår inte heller att den gemensamma nämnare i allt kaos i alla år är Magdalena själv.

        Precis! Att gråta ut och tigga du är bäst kommentarer på nätet löser inte Magdalena Graags problem. Hon har själv gjort en massa dåliga beslut som gör att hon mår dåligt. Enligt henne själv är allt alltid andras fel. Man har ansvar för sitt liv.

      Undrar vem som kommer köpa produkter från by Graaf…

        Är det ännu mera vitaminer hudvård hårvård? Finns hur mycket somhelst sådana produkter redan.

      tror inte man kan förstå hur det är att överleva när ett barn dött. men ja hon skulle behöva hjälp och mindre some. men det är ju samtidigt hennes jobb…
      känner så för henne hur ledsen hon är hela tiden och att hon bär på sån tung sorg ❤️

      Bipolär?

      Det är uppåt och så neråt. Deluxe

    Nån som sett Jocke Lundells senaste dokumentär? Vad tyckte du om den?

      Ser hellre på färg som torkar.

      ska se den ❤️

      Diskuterades tidigare i veckan. Tyckte den var lite meningslös för mig som tittare som följt honom ett tag. Inget ”nytt eller spännande”. Trodde faktiskt fler från familjen skulle vara med så man fick fler versioner av allt som hänt. Pappan fick inte mycket luft, men tog inte riktigt den han fick heller.

        Tycker terapeuten va bra men J inte så mottaglig för vad han sa

    Är det någon som kommer ha medarbetarsamtal nu de närmsta veckorna?
    Hur brukar det gå för er på dessa?

      Samma trötta frågor ställs efter en mall från huvudkontoret.
      Samma trötta svar ges.
      Chefen kan bocka av det på sin att-göra-lista.
      Pappret sätts in i en pärm.
      Sen är vi båda glada att det är över för denna gången.

        Haha exakt!

      Lite tråkigt när vissa frågor är allmängiltiga och inte relaterar till utveckling/målsättning. Det är inte som att mitt svar på frågan ”hur vet du när du har gjort ett bra jobb” ändrar sig från år till år.
      Men annars gillar jag generellt medarbetarsamtal, älskar att tänka på och prata om möjlig utveckling för mig och organisationen.

      Hade i höstas. Samma skit som vanligt. Pratar efter en mall, inget man säger kommer spela nån roll ändå så försöker hålla låg profil, chefen tycker också det är tråkigt men tycker allt går bra.

      Ser fram emot mitt samtal. Tanken är att skriva om min rollbeskrivning och diskutera utvecklingssteg för året. Glad att min roll hela tiden utvecklas och att min chef stöttar min utveckling genom sitt engagemang. Gillar också att prata om mig själv och min utveckling lite orimligt mycket.

    Du som är singel, eller för all del har varit singel (gärna under åren tinder har funnits haha), hur ofta träffar du nån för att, ja, bara ligga?

    Jag heter absolut inte Lennart och är 60+. Men jag är en 31årig singeltjej som varit från marknaden under nästan två år och nu funderar på om jag ska nappa på killen som vill ligga, eller fortsätta leva i celibat. Det där med mänsklig (manlig) kontakt börjar liksom komma ikapp mig och jag saknar det, om så bara för stunden? – Jag är bara människa!???

    Så jag är bara nyfiken på hur andra gör/har gjort! För mina kompisar har varit i relationer länge, eller så dejtar de inte alls. Kommer bara på min fd kompis som låg med allt som rörde sig.

      Inte över huvud taget. Har till största delen varit singel hela livet (förutom en relation på 2.5 år) men har aldrig legat. Kommer aldrig ligga med någon jag inte har några romantiska känslor för så ja – det fanns inga känslor för den idioten jag var ihop med.

        Nä man måste ju inte. Jag måste väl inte heller, skulle ju överleva liksom haha. Men jag är inte där än att jag orkar dejta någon (jo, men bara en viss person och jag vet fasen inte hur jag ska höra av mig till honom??), utan börjar bara längta efter att vara nära en man igen, kanske har glömt hur man gör hahah?

          Har jag aldrig längtat efter ? föredrar om ingen rör mig alls haha

            Nej det är ju inget måste hehe. Det är ju inte alla som får röra mig heller bara för att jag längtar? fan, hade en på jobbet som inte dolde att han var attraherad av mig eller hur mycket han ville ligga med mig. Han flirtade bland annat genom kroppskontakt och jag vill typ sanera hela kroppen bara jag tänker på att han har nuddat mig??? så den jag ligger med måste jag ändå vara attraherad av, annars kommer han inte i närheten av min kropp?

      Jag är i förtioårsåldern nu och har ingen att ligga med. Innan mitt senaste förhållande var det torrt i 4 år typ. Men när jag var i din ålder gick det sällan mer än 3-4 månader. Ofta hade jag någon jag dejtade ett tag eller hade en sån där fwt-relation eller vad det kallas nuförtiden.

        Ja just det, friends with benefits, eller kk! Ett perfekt koncept tycker jag, haha??
        Har du accepterat att du inte har någon att ligga med eller vill du träffa någon, kanske t.o.m överväger apparna??

      Har inte legat på 2,5 år. Och to be honest? Saknar det inte ens. Var mer kanske första året som jag saknade intimitet. Nu har jag istället typ blivit asexuell. Blir mer och mer avskrämd och nästan äcklad över ens tanken på att ha någon annan i livet än mig och min hund. Antar att det blir så när man blivit bränd så många gånger haha. Hyper Independence ftw!

        Har ingen att ligga med. Bor i en liten stad så utbudet är inte så stort. Ryktena sprids lätt. På de få uteställen de finns rör sej bara bekanta halvbekanta. Så är det i småstäder. Har testat nätet med dåligt resultat.

          Haha nejmen? Tyckte det var jättebra när jag flyttade till en stad utan att känna någon infödd. Älskade att vara en nobody? skillnad förstås om man inte är inflyttad. Har du ingen närliggande stad??

        precis känner äckel känslor ju efter 2 år.. tycker alla män känns äckliga.. överviktiga, ofräscha osv.. obs dom är i min ålder dvs mellan 45-50…

          Nejdå! Det klart att det måste finnas män som tar hand om sig själva även i den åldern! Tycker mig se såna överallt?

          Jag är 42, de föesta i min ålder är
          Vältränade på mitt gym.
          Vad rör du dig i för kretsar, kanske ska börja kolla på det först?

        Ja men det kan jag ju förstå! Det är ju även en anledning till varför jag inte legat med någon på två år, att ha blivit ”bränd”. Men vill ha ändring på det? hundar är underbara sällskap så jag förstår dig ändå?

      Är 50. Har inte haft en relation sen 2017. Saknar närhet, kramar, samtal, förståelse. Skulle aldrig någonsin ligga för att ligga, det skulle kännas äckligt. Lägger ingen moralisk aspekt i det hela för jag var mer frisinnad när jag var yngre men nu tycker jag att det måste finnas känslor och verklig intimitet annars får det vara.

        Är 47. Tänker precis som du. Kunde skrivit det själv. Saknar kramar kyssar närhet. Även komplimanger. Att någon ser mej. Har inte haft sex på så länge nu så det känns omöjligt att hitta någon. Vill inte nätdejta bara såna som frågar direkt om sex. Bara nej tack. Är det verkligen kört att hitta någon seriös. Någon som man får känslor för och inte bara vill ligga.

          Förstår känslan, men vägrar tro att det är kört. Folk säger ju också att det kan dyka upp precis var och när som helst! Kan visserligen inte relatera till det själv, men jag har sett det många gånger?

        Haha äckligt…varför då??
        Det klart att sex är bäst när det finns något mer men jag vet inte om jag ser något äckligt med det?

      singel och sista ”tinder – strulet” var 2 år sen. inget sex sen dess.
      saknar det inte ens…
      har precis kommit in i klimakteriet och tror att det är därför jag inte saknar det, och lever själv med barn och har en rätt stressig vardag och ständigt känsla av att va otillräcklig så upplever inte saknad ännu.

        Vad skönt ändå, och så är det ju, kände inte heller den saknaden när annat tog upp tiden så jag förstår dig ju verkligen. Och man kan ju inte skynda fram något heller?

      När jag var runt 25 och singel – några gånger i månaden i alla fall.

      Härligt ju så hoppas du hittar någon du klickar bra med åtminstone på den punkten 🙂

        För mej är det mitt sjukt dåliga självförtroende som är problemet. Lättare ha sex som yngre. Skäms för min kropp. Har hårväxt även på mage brösten hela kroppen. Kan inte tänka mej ligga visa mej naken.

          Jag, ts, har inte heller någon perfekt kropp. Men ärligt talat har alla tankar på att det är obekvämt att vara naken med någon annan försvunnit när man väl kommit dit att kläderna ryker. Jag tröstar mig med att killar också har sina osäkerheter. Förstår verkligen _att_ man har sina osäkerheter, men jag tycker det är tråkigt att något sådant ska hålla en tillbaka, i alla fall om det är något man vill?

        Så det var såpass ändå, några gånger i månaden! Jag har alltid undrat hur folk lyckats haha. Jag har dejtat många, men inte ens varit i närheten av sex med alla. Men jag är också väldigt feg så jag vågar inte visa något själv tyvärr, livrädd för att bli nobbad om jag visar intresse först.

          + ja jag har en på tinderkroken som vill ligga. Han ville ses i fredags, men det kändes tragiskt, två ensamma själar som sågs för att ha sex på alla hjärtans dag..? så jag får se, tänker inte driva på något själv utan det får han göra, och då blir det nog i veckan i så fall??

      Jag är i 35-40-årsåldern och har barn på halvtid så har ju andra förutsättningar än dig, men jag tycker helt ärligt att det är superskönt att vara själv. Har inte legat på typ ett år nu, ännu längre sedan jag var på en dejt. När jag har ägglossning går jag in på Hinge ibland ?, men alltså tycker allt som har med app-dejtande att göra verkar så oerhört trist och krystat. Längtar inte tillräckligt efter en partner för att orka engagera mig där. Kan ibland små-längta efter typ någon att hångla med, samtidigt som det känns som att det krävs så oerhört mkt arbete för att hamna på en bra plats i relation och att killar ofta är dumma i huvudet så ja, saknar verkligen motivationen att söka aktivt.

        Trivs rätt bra ensam. Men längtar efter närhet och ja s x. Men hur hittar man någon. Känns bara skumt dejta okända. Svårt lita på någon ì dagens samhälle. Vill inte ha nån direkt från krogen.
        Men att hoppas på en intressant singel man ska dyka upp på jobbet. Eller en ny snygg granne och så händer det. Nja det händer ju inte. Nätet känns som bara riktigt skumma rör sej där. Ja så hur ska man träffa någon?!

          Haha nej men kan lova att det inte bara är skummisar på nätet! Det är ju faktiskt jättemånga som träffar sin kärlek genom apparna. Och det där med att lita på folk tar ju tid, men förhoppningsvis talar magkänslan om för en när man ska springa.

          Sök upp någon från förr på sociala media, finns säkert många singlar bland gamla skolkamrater.

        Det är dock väldigt sant det du säger, håller med om typ allt. Appdejtande känns mer ”trist och krystat” nu dessutom, min bild av det nu för tiden är att alla är ganska less på det, men att det i princip är enda chansen att ens träffa nån. Alla känns rätt oengagerade, det gör även jag. Men det är ju så att vissa saker är lätta att sakna efter lång tid utan och då kanske man, om man verkligen vill såklart, ändå får ge apparna en chans. Många gånger tycker jag att det är när man varit oengagerad och otaggad som det varit som allra enklast att träffa någon? eller förlita sig på ödet i den verkliga världen?

          Ja, när jag avslutade min senaste relation så var det första gången jag app dejtade och det var verkligen min första känsla – att all spänning försvinner tillsammans med den typen av dejtande. Allting blir så avsiktligt och explicit helt plötsligt. Har träffat alla mina tidigare partners genom gemensamma vänner, inte dejtat på det här anglosaxiska sättet alls, och tycker att då har det ju funnits det här spännande, pirret i magen, ”ska vi/ska vi inte”. Men tänker precis som du, att kanske växer motivationen fram så småningom och att då kanske appdejtandet känns lite mer spännande.

      Jag är 28 och varit singel länge. Hur ofta det blir varierar jättemycket. Under en period hade jag en KK, så då vart det mer frekvent. Nu för tiden blir det mest one night stands och då blir det om man lyckas hitta någon vettig när man väl är ute på bar/krogen. Appar är inte riktigt min grej, men funderar på att ge det en chans..

        Oj, krogen? Hur gör du, vad är hemligheten haha?

          Haha önskar jag kunde dela med mig av någon hemlighet. Just krogen sker nästan aldrig. Barer är lättare, då kan man ju prata på ett annat sätt. Jag är inte så duktig på att ragga eller sociala sammanhang generellt, men brukar typ se om det är någon som verkar se ut att ha ett intresse för mig som också jag tycker verkar vara intressant, sedan får man på något sätt spinna vidare från det haha.. Ja du ser, jag är inte den som kan ge råd kring detta.

            Hur ser man det dåå??? jag har blivit raggad på ute men bara av killar jag tycker är oattraktiva så det räknas typ inte i mina ögon? så jag håller mig till apparna och numera, ute på krogen (bar, krog…uteställen helt enkelt), har jag nog inte ens min radar på så jag varken ser attraktiva killar själv eller ser någon som skulle kunna verka intresserad…hur ser man det ens? Har aldrig vågat lita på min magkänsla samt att jag heller aldrig vågat titta på någon tillbaka…(har en kille i min närhet som i 9(!!!) år sänt ut flirtvibbar men backar så fort jag svarar på samma sätt så jag har dels slutat svara på det viset nu, men också totalt tappat hur man märker att någon är intresserad…)

      Jag har en slags relation på distans (olika länder) där vi snackar och messar och har sex, är på något sätt perfekt för mig som ganska nybliven singel att bli igångsnackad några gånger i veckan men få ta hand om själva pullandet själv. Klart jag saknar att somna och vakna bredvid varann men med katterna intill mig i sängen känns det ok ändå. Trodde inte jag skulle gilla dickpcks men från honom gör jag det! Sen vet jag inte hur det här kommer hålla i längden, men väldigt kul så länge det varar. Och så slipper jag ha något hemma i lägenheten att störa mig på, haha. Men hans matlagning skulle jag gärna ha..

        Hahaha förstår ändå precis vad du menar, hade en sån person under pandemin (jättekonstigt egentligen för vi bodde i grannkommunerna och hade kunnat ses och permission och grejer så ingen träffade människor ändå?) och sen fortsatte det till och från efter det. Senast var i höstas men då hade vi inte hörts på 2 år och även om både han och jag ändrats nåt enormt mycket på den tiden så kände jag att nä, ”vi” har haft vårt. Och nu skulle jag nog ha lite svårt med en sån typ av ”relation” igen, i alla fall om det BARA skulle vara så, då hade jag behövt träffa honom regelbundet. Behöver ”riktig vara” nu??? men jag tycker det är kul att folk får det att hålla! En kompis berättade att han har flickvän nu, och att de bor i olika länder, och det är väl toppen att man kan hålla relationer vid liv på avstånd med fantasi och bilder?

          Jag blev faktiskt inspirerad av min son som har ett distansförhållande, i varje fall 3,5 år framåt kommer de plugga i olika länder med knepiga flygförbindelser. Men det har funkat hittills och jag hoppas verkligen att det gör det framåt också. Facetime och ett mer avslappat förhållande till andra har säkert gjort det mer hanterbart. Jag har inte varit singel sen jag var 18 så jag är gärna det ett tag. Men med benefits. Men hoppas ändå på att det vi har håller och kan utvecklas. Jag tror ändå på detta för det verkar vara så många som gärna bor ensamma och sköta sig själva men ändå vill ha sex och någon slags relation ändå.

      När jag var singel för sju år sen låg jag runt med allt och alla. Varför inte liksom. Behövde lite spänning i vardagen.

        Hahaha spänning i vardagen? men sant, ändå! Är man singel är det ju fritt fram? tänker iofs inte _ligga runt_ och inte med ”allt och alla”, men kanske försöka lite oftare än vad jag gjort hittills i mitt liv?

    Någon som vet vilken klinik detta gäller?
    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wgk5A1/kvinnornas-anmalningar-mot-gynekologen-i-stockholm-fornedrande
    Hade en dålig erfarenhet, undrar om det kan gälla den här personen..

      Nej, det har ju skrivits mycket om en annan klinik i expressen men där skrev de ut namnet på kliniken, här vet man ju inte.

        vad heter kliniken de skrev om i expressen?

          Googla, kommer inte ihåg namnet- men skrivits mycket så borde vara lätt hitta.

      Hornstulls gynmott om man kollar deras recensioner på google

    Fler än jag som börjar tröttna på att alla är ”narcissister” och alla coacher och liknande som härjar på SoMe.
    En del är bara svin,alla är inte personlighetsstörda..

    Ska på 60-års fest nästa helg men har inget att ha på mig. Känner inte mig fin i någon av mina finare klänningar längre?

      Sy om/pimpa klänningen eller dig själv om du inte vill köpa nytt.

      Kostymbyxor med snygg blus (h&m har en festlig med hög krage och leopardmönster) eller blus/linne och kavaj.

      Kjol i skinn(imitation?) och knytblus

      Hur festligt är 60årsfest? En svart glittrig klänning eller paljettklänning??

      En svart klänning funkar alltid.

      Spetsskjorta

      Bubbleroom har (hade iaf i januari) en kavaj/cardigan som är svart och helglittrig. Passar över linne till snygga byxor eller klänning.

    Så orolig över att jag inte kommer att tycka om min unge, när han kommer om några månader.

      Varför skulle du inte göra det?

        Jag vet inte. Känns bara som att ”alla andra” längtar ihjäl sig och tycker att det är ett magiskt mirakel att vara gravida. Jag tycker nog mest att det är jobbigt.

          Hatade att va gravid. Och kände inte alls den där himlastormande kärleken så fort barnet kom ut som många pratar om, så var beredd på att det kanske inte känns fantastiskt direkt. Men med tiden kommer du älska de där lilla barnet över allt annat ❤️

            Tack!

              Amning och titta i ögonen gör hela grejen! Och de små händerna på ditt bröst, och när bebisen vilar huvudet mot dig och somnar. Vilken tid det var…

          Jag kände inte heller nåt speciellt med att vara gravid och när barnet väl var ute kände jag lite jaha skönt att det gick bra typ. Det är jättevanligt att man inte känner ett lyckorus när man får barnet i famnen (men det är de berättelserna man hör och läser) utan det växer fram ?

            Tack snälla 🙂

          Haha, längtade inte ett dugg utan oroade mig mest för förlossningen. Tog säkert en vecka innan jag fattade barnet var mitt 🙂 Det är en process- man måste verkligen inte känna grejer från en dag till en annan.

            Känner samma. Ska föda om 1,5 månad ungefär och bryter ihop ibland för att jag tror att jag inte kommer tycka om mitt barn. Har gått på anknytningssamtal och hon sa att för många så tar det tid pga att man måste lära känna barnet. Ibland är det svårt att föreställa sig innan.

              Tack för svar båda två!

      Det var lika med mig. Sen när jag blev gravid med ett syskon så oroade jag mig över att jag omöjligt skulle kunna älska syskonet lika mycket som den förstfödda. Men det kan man och det gör man!

      Om du inte känner så mycket för ditt barn när han är nyfödd är det ingen katastrof heller. Det brukar nästan alltid komma efter en tid, av sig själv.

      Jag har sjukt svårt att relatera till folk som kände kärlek redan från när de fick ett plus på en sticka, så skumt i min värld.

    Jag och min man bor i villa, men jag har insett under tidens gång att jag hellre skulle vilja flytta tillbaka till lägenhet. Men han trivs som fisken i vattnet med villa. Känner att jag borde ge det här en ärlig chans, men vet inte riktigt hur? Jag kommer bara tillbaka till att livet kändes enklare i lägenhet. Även om jag hatar sommar i lägenhet. Det fanns liksom mer tid till ingenting. Nu är det alltid något som ska göras, och jag tror att min man gillar just det. Att få fixa och dona. Och jag känner mest press, och att det var nice att ha exakt allt utanför dörren. Man kan aldrig bo lika centralt med hus, men vi bor så centret man typ kan så det är inte heller ett alternativ. Men bara det här att man måste ha bil? Jag gillar känslan av att gå överallt eller ta tunnelbanan. Jag gillar att bo i hus, men inte hur mycket tid det och allt annat tar.

      Jag är precis likadan, har tyvärr inget bra råd att ge dig. Om ni är rika, ta hjälp 🙂 Annars flytta till lägenhet…

      Varför måste du ha bil? Du kan väl ta pendel eller buss in till stan?

        Med ett hus behöver man typ bil. Så många vändor till bara tippen med ris och allt trädgårdsfix ?

      Kanske kontroversiellt tips men eftersom det är min man som absolut vill bo i hus och jag egentligen inte så är det helt enkelt han som gör det extra jobbet. Och det trivs han ju med också, han gillar som din man att pilla med grejer medan jag hellre läser en bok.

      Kan ett alternativ vara att flyta till ett enklare hus? Tex ett nybyggt med liten trädgård.Då kan mannen greja med sitt, men det är inte så mycket grovfix..

    Bästa tips mot hemorrojder? Lyckats samla på mig ett par härliga bär efter förlossning ?

      Håll igång magen, se till så du inte blir hård i magen! Om du skulle känna av dem så börja smörja direkt med salva.

      – Undvik att bli hård i magen. Ät dadlar, katrinplommon eller liknande. Och någon liten promenad eller fysisk aktivitet hjälper med.
      -Ta dig tid att göra nummer två. Gör du det hemma så duscha efter och tvätta med babyolja. Viktigt att man håller rent sa min doktor. Då försvinner de snabbare.
      -Köp bedövningskräm om det gör ont.

      Till slut försvinner dom. Hade också efter förlossningen och nu är de äntligen borta. Så känner med dig ?

      Bajspall

      Är 1-2 kiwi om dagen. De innehåller ett ämne som motar förstoppning.
      Skaffa toapall. När man sitter på toa ska benen upp en bit.
      Sitt max 10 minuter när du ska göra nummer två. Långa sittningar kommer inte att hjälpa.
      Undvik att krysta för mycket.
      Drick vatten under dagen.
      Lyssnade på en podd häromdagen: en läkare som jobbar med detta. Även skrivit en bok i ämnet.
      Just det: rörelse är bra för tarmsystemet så ut och promenera!

      Du kommer säkert inte se mitt svar men jag ville bara tillägga två saker som inte alla vet.
      För det första, du kan trycka in hemorrojder igen om de ploppar ut. För det andra om de inte går att ploppa in yttre hemorrojderna o de är permanenta yttre så kan man ta ett papper o lägga mot hemorrojderna om de är stora o svullna. Då krymper de. Perfekt när de är stora o gör ont. Då går de tillbaka till att vara hudflikar igen.

    PREVENTIVMEDEL | är snart 40 och har aldrig använt mig av annat än kondom. Känner nu när jag är singel igen att det är dags.. vad rekommenderas? Har ingen kännedom bakåt kring sjukdomar (blodpropp osv), har absolut inget emot minskad mens men hade tyckt det var jobbigt med mer! Vad kör ni? Tips tas tacksamt emot.

      Är själv 36 och satte nyligen in en hormonspiral efter min sista graviditet, innan dess har jag/vi bara använt kondom.

      Var livrädd för hormonspiral och insätt ingen,övervägde att be om att göra det i narkos och hade med mig starka smärtstillande läkemedel.Är omföderskaxflera, min BM smålog och skrattade på ett gulligt sätt, hon gav mig mitt barn i famnen och jag ammade henne och sen så trodde jag att hon skulle börja..då var den redan på plats. Hon sa att hon inte använde sig av tången och att det är den som kan orsaka smärta.

      Har läst att andra haft överjävligt ont och har därför varit fullständigt livrädd men jag kände på riktigt verkligen ingenting..och då är jag ändå ganska smärtkänslig och vill helst Emma inför blodprovstagning och liknande..verkar vara väldigt olika

        *emla

        Man kan få smärtstillande sprutor också. Jag kände ingenting, har aldrig fött barn.

        Tack för du delar med dig! Också rädd för att det ska göra ont. Lite lugnare nu för hormonspiral är det jag överväger.

      Spiral! Jag har hormonspiral, önskar jag skaffat det tidigare

      Hormonspiral. Ingen mens och därmed ingen mensvärk, har inte fått några biverkningar.
      Dock så om du är singel och ska ligga med folk så behöver du ju använda kondom för skydd mot könssjukdomar ändå?

      Jag har varit nöjd med både p-piller och p-stav. P-stav är ju smidigare eftersom du inte behöver komma ihåg att ta piller. Provade hormonspiral men det var inget för mig. Gjorde ont att sätta in den och så blödde jag konstant i fyra månader innan jag ledsnade och tog ut den.

        Åh nej i fyra månader konstant! Fattar, hade med velat ta ur den.

    altid gillat Krille och Pernilla och följer whalgrens värld på tv och altid älskat dem. Men destu mer jag ser destu säkrare är jag de kommer skilja sig inom bara några år….

      Pernilla ville verkligen ha ett förhållande en man. Jessica Wahlgren Sofia Wistman väninnan Susanne kommer inte ihåg efternamnet har alla förhållanden. Tror Pernilla kände sej utanför. Bauer vill bara bli känd en del av familjen Wahlgren.
      Tror tyvärr det inte kommer sluta bra. Pernilla blir lurad bränd. Igen. Har inte tur med kärleken.

        fast han verkar ju se upp till henne och beundra henne och låter sig hunsas… och verkar extremt mkt mer kär än hon är… svårt att tror att han lämnar…

          Fast är inte det lite obehagligt hur han är så trånande och besatt av henne? Tror det är för att hon är känd. Sen är hon säkert jättehärlig att hänga med och allt sånt, men kändisskapet var det som intresserade honom.

          nej här tänker jag att krille lämnar henne… Får känslan hon inte uppskattar honom och tar honom för givet… men vad vet man, vi ser en bråkdel av deras liv så.

    Kollar på säsong 3 av One Tree Hill. Har ej sett denna serien tidigare. Herregud vad jag stör mig på Peyton. Så sjukt osäker tjej, kan inte ens hålla ordentligt ögonkontakt med folk utan flackar med blicken och kollar ner och flinar stelt. Dålig hållning. Fult hår. Är konstant ledsen och sorgsen, och tänker jämt på det förflutna, kan liksom inte ens gå vidare i sitt liv och njuta av det.

      Haha, serien sändes för 20 år sedan.

        Ja jag vet haha. Men har inte hittat en annan serie jag ville kolla på, så tänkte jag tar en gammal klassiker liksom.

          Tror det är svårt att se den första gången nu om du inte såg den när den gick.

            Varför då?

              För att den är dated, handlar om tonåringar som växer upp. Det är svårt att få kontakt med huvudkaraktärerna som vuxen, tror jag.

          Desperate housewives är från samma tid tror jag…älskade den serien

      Älskar henne! Började se den för första gången 2007, så tonåring då så kanske skillnad.
      Plus att jag själv hade förlorat någon, hade mycket sorg och skit ?

      Hur gammal är du nu? Funderar om man ser på det så annorlunda beroende på ålder eller om man ser den för första gången nu sim tex 15 åring så hade man känt samma eftersom den är så gammal.

        Sjukt avis på dig som ser den för första gången nu! Så mycket bra musik, bra såna citat/berättarröst grejer i början och så.

        Och tiden innan smartphones, fan vad trevlig?

        Jag tycker hon har alldeles för mycket issues och är sjukt deprimerande som drar ner alla andra haha. Jag är 31 år.

        Jag ser om serien för typ 150:e gången men jag älskar Peyton lika mycket nu som då ?

          Hur kan man älska Peyton när hon kysser Lucas medan Lucas är tillsammans med Brooke? Två gånger liksom

            Den andra gången slängde de ju in för att Chad Michael Murray och Sophia Bush gjorde slut irl och inte kunde/ville vara ett par i serien. Så det brukar jag tänka inte är Peytons fel.

      Hon har väl inte fult hår??

        Jag tycker hon har fulast hår av alla tjejerna i serien hittills. Ser inte klokt ut med krullet och sen att de senare i serien plattar det men det är kort och konstigt klippt.

          Krullet? Det är lockigt hår… Tycker det var fint.

    Varför är det så många filmer och serier där karaktärerna ligger och till och med blir tillsammans med sina bästa vänners/vänners partners och sina syskons partners? Så sjukt äckligt och stört, spyr.

      Kanske för att det är just film och inte verklighet. Inget att hetsa upp sig över.

        Folk får ju inspiration från film och serier. Samma med böcker, tidningar och allt annat man matas med.

    är det ’vanligt’ att ha autism och hypokondri?
    Eller kan det så att om man är väldigt intresserad av att vara sjuk så kan det vara en del av ens autism? Och att man inte också har hypokondri?
    Förlåt om frågan är klumpigt ställd. Vår som ska påbörja utredning. Både skolan och vi misstänker autism men jag och min man har tidigare funderat på om han har hypokondri men funderar nu på om det kanske inte är det utan om det skulle kunna vara en del av hans ev autism.

      Min erfarenhet är att vissa autister tycker att sjukdom är väldigt jobbigt för att det är så oförutsägbart. De blir rätt fixerade vid vad olika symptom kan bero på och exakt hur länge det kommer dröja tills de är friska (vilket ju är omöjligt att svara på vilket skapar mycket oro för autisten). Har en autist i familjen och en med autistiska drag. Båda blir rätt jobbiga att ha att glra med när de blir sjuka eller misstänker att de kan vara sjuka. En tror tex att precis minsta lilla sak som känns onormalt kan betyda att man har cancer och har svårt att släppa det.

      Autism och OCD (som hypokondri är en typ av) har viss samsjuklighet. Läs på om OCD och se om ni tycker att de symptomen stämmer på er son. https://ocdstockholm.se/om-ocd/diagnoser/halsoangest/ Men framförallt lägg fram era tankar inför de som gör utredningen så kan de bedöma detta.

      Jobbar med personer som har autism och har även familjemedlemmar med autism. På jobbet vårdar vi många med autism och det är ofta ospecifika symtom och de släpper det inte trots diverse undersökningar..en anhörig med autistiska drag håller på med en massa ”konstigheter” inhalera ånga med tillsatser för en enkel förkylning ,vaccinerar sig mot allt och gör massa hälsokontroller trots ung och frisk i botten. Är väldigt om sig och till sig och det kan vara jobbigt att lyssna på,jämförde ett litet laparoskopuskt snitt på max 1 cm med vårat syskon som gjorde ett urakut snitt och har ett stort fult ärr över hela buken men överlevde tackochlov..

      Så det finns symtom som är överlappande absolut

      Tack för alla bra svar. Ny värld för oss och vi kommer ju inte veta förrän han fått göra sin utredning men försökt läsa på lite för att stötta på bästa sätt.

    Ni som håller på att bli utrända. Funkar det att jobba mindre kanske ha en ledig dag i veckan? Fattar att det inte funkar med familj eventuella lån och annat praktiskt. Är ensam och lever sparsamt. För mej fungerade det att jobba halvtid att bo själv gjorde att det funkade ekonomiskt.
    Mådde mycket bättre psykiskt och orkade göra saker på fritiden annat än att sova för att orka jobba.

      Skulle gärna jobba mindre för att undvika sånt och få ut mer av livet men får inte. De enda i min ”bransch” som får det är föräldrar eller om man pluggar.

        Men kan inte du plugga eller jag förstod inte riktigt? Vad är det för bransch?

      Förlåt men om det funkade för dig vad spelar det för roll om det funkar för andra? Menar det inte så otrevligt som det låter, undrar faktiskt.

    Jag tycker att jag gör mina medmänniskor en tjänst när jag parkerar min lilla bil lika långt ut i rutan som en normalstor bil.
    Blir själv irriterad när man tror att det finns en ledig ruta, och så kommer man dit och nån har parkerat en minibil långt in.

    Vad gör ni för osjälvisk handling dom underlättar för människor omkring er?

      Jag fattade inte vad du gör, förlåt…

        Folk med små bilar brukar parkera så långt in i rutan man kan, vilket gör att när du ska parkera hinner du nästan börja svänga in innan du ser att nån redan står där.
        Jag ställer mig mer mitt i rutan, bilen slutar ungefär där en stor bil slutar, så man ser tidigt att rutan inte är ledig.

          Det var omtänksamt faktiskt!

          Vem är influencern med skelettbilden och fillers? Som Gabbi och Q pratat om i senaste poddavsnittet

      Har alltid haft stor bil men kör en liten nu sedan fyra år tillbaka. Jag har fortfarande inte vant mig vid att jag har en liten bil utan parkerar som om jag hade en stor. Ränderna går visst aldrig ur…det är inte så att jag inte kör bil heller utan jag kör mycket bil så jag borde ju ha vant mig..

      Håller upp dörrar är nog det jag oftast gör.

    Sedan vi fick barn så bråkar jag och min man om allt. Vem som är tröttast, vem som är sjukast, vem som får minst egentid, hur vi lägger upp vardagen. Jag känner mig så arg, ledsen, sur, kritiserad och besviken. Vi pratar och pratar om situationen men det blir inte bättre. Hur tar man sig igenom detta? (Barnet är 1 år). Har någon tagit sig ut på andra sidan?

      Ja, det har många gjort. Ni behöver sluta anklaga varandra och istället diskutera sakfrågorna.

      Hur kan vi göra för att vi båda ska kunna få sova ordentligt åtminstone ibland?
      Hur kan vi göra så att vi båda får en paus ibland, vad är en rimlig fördelning mellan familjetid, min egentid och din egentid?

      Osv…. Och var inte rädda för att ta hjälp av en familjeterapeut, allra helst en utbildad i Emotionally Focused Therapy.

        Det jag menar är att ni måste se sakfrågorna som problem ni har gemensamt ansvar för att lösa. Lägg problemen utanför er själva, det är inte du mot din man, det är ni mot det gemensamma problemet.

      Låter exakt som mig och min sambo. Var svinjobbigt. Vi gick i parterapi och det hjälpte en del. Försökte se oss som ett team istället för två Personer som var mot varandra. Blev bättre efter barnet blev två år och nu när han är 4 är det hur bra som helst! Så nu ska vi göra om alltihop igen ?

    Vad tkr ni om Christian Bauer? Hiss / diss? Kommer det hålla?

      Känns too much och nej jag tror inte det håller faktiskt.

      Tycker han verkar obehaglig, känns väldigt fejk och är det så hoppas jag för Pernilla att det har slut. Förhoppningsvis har jag fel, och dom lever lyckliga i alla sina dagar!

    Man ska aldrig somna osams – följer ni detta? Ja/nej, varför?

      Absolut inte! Tvärtom kan det vara att sova det man behöver för att kunna vakna pigg nästa dag och lösa konflikten.

        Håller med ovan! Tycker många konflikter löser sig bättre efter man fått sova. Ger distans och lugn så man blir med rationell och saklig i vad som egentligen skaver. Ibland blir man ju osams just för man kanske helt enkelt är trött haha och något landar fel.

        Håller med, känns ibland som bråker blir dubbelt värre och spårar ur om man försöker lösa det direkt istället för att sova. Brukar ofta få mer klarhet på morgonen och kan tala med varandra mer sansat?

        Hur är ni med er partner om ni somnar mitt i ett bråk?
        Min uppväxt har gjort att jag inte vill släppa och gå vidare utan att reda ut problemet. Det gör att jag har svårt att bete mig som vanligt när vi är osams. Alltså jag tänker när man lägger sig och går upp.

          Vi går och lägger, vänder ryggarna mot varandra och somnar bara. På morgonen är vi oftast glada igen.

          Jag är likadan som du. Vill gärna inte somna osams o vill reda ut saker o ting innan.

      Nej, sover ändå haha. Ibland orkar man bara inte diskutera saker när man är arg/irriterad. Vi pratar oftast inte ens ut efter ett bråk utan vi börjar prata om vanliga saker typ, ”vad ska vi äta”. Kanske konstigt men så gör vi.

        Alla gör det som är bäst för dom, tänker jag. Jag är uppvuxen på det sättet och har/har haft så mycket outtalat med min ena förälder och jag vill inte ha en sån relation med min partner. Därför vill jag att vi iaf pratar om det. Kanske inte kan komma överens, men jag vill inte bara låtsas som det regnar och gå vidare. Men återigen, man gör det som passar relationen/personerna bäst!

          Jag tror att för en del betyder inte det att saker är outredda utan att bråket var en tillfällig irritation och man vet var man har varandra och känner sig trygg i relationen utan att prata vidare om det. Gäller förstås inte om det är en stor sak man bråkat om men om man blivit osams om vem som diskar mest tex behöver man kanske inte tala ut om det när man sovit och irritationen dött undan?

            Ja i vårt fall är det mest bråk om sysslor, haha fyfan vad trist men så är det. Ibland pratar man ut om det och ibland somnar man förbannad så släpper det sen. Skulle det vara bråk om allvarliga saker vilket det sällan är så löser vi det inte genom att fråga vad det blir till middag haha.

      Det går ju inte 100% Då får ju ena parten låtsas den inte är arg, sur eller ledsen och det är knappast sunt. Sen rent generellt kan man ju ha som målsättning att lösa problem men att det ska vara just före 23.00 låter forcerat.

        Men om man är osams kanske man inte kan somna prick 23 som man brukar? Lite mer så jag tänker kanske, om man håller sig vaken för att avsluta eller om det är ”okej” att pausa och ta vid nästa dag.

      Väääääldigt red flag att ha den sortens bråk i vuxen ålder…

        Är det? Vilken sorts bråk tänker du på? För att man kan ruttna och skrika på varandra är liksom normalt i de flesta åldrar. Det intressanta är ju hur man löser sina konflikter. Att komma överens om att få och lägga sig och prata vidare nästa dag fast man fortfarande är arg är motsatsen till en red flag i mina ögon.

          Skrika på varandra är verkligen inte normalt.

            Det tycker jag. Inte att skrika elaka saker men att skrika? Absolut normalt.

              Normalisera inte ett galet beteende! Känsloreglering är vad du skulle behöva.

                Jag är inte på något sätt en galen eller obehärskad person bara för att jag blir förbannad ibland. Har total kontroll över vad jag säger och gör även då.

              Haha va? Det är inte normalt att skrika på någon. Om ni nu inte står 50 meter ifrån varandra, men då är det normala att gå närmare tror jag. Som vuxen har man diskussioner i en normal ton.

                Så om du trampar på en legobit eller slår huvudet i en skåpdörr som din partner lämnat öppen för 750:e gången, då skriker inte du till av smärta eller irritation? Eller för att ta ett mycket värre icke-vardagsproblem: om du får reda på att din partner varit otrogen mot dig i en hemlig relation i tre år, då skriker inte du utan diskuterar i normal ton?

                Att diskutera i normal ton gör vi när vi löser problem, men när vi blir irriterade på varandra kan det mycket väl hända att vi skriker på varandra. Jag har t.o.m. skrikit på min chef en gång (fast det tycker jag själv är onormalt, men vi jobbar väldigt nära varandra och är personliga med varandra på ett sätt som inte är helt vanligt).

                Kanske har vi helt olika definitioner av vad skrika på varandra betyder men det jag menar tycker jag inte är onormalt utan en helt vanlig reaktion. Har man inte lugnat ner sig på fem-tio minuter går man åt varsitt håll och pausar bråket tills adrenalinet går ur kroppen, sedan reder man ut det i normal ton efteråt. Inget märkligt eller onormalt med det.

                  Haha va? Det handlade ju om att skrika på en annan person inte skrika av smärta.

                  Hade min partner varit mindre otrogen om jag skrek på honom eller vad menar du? Tycker bara det är onödigt och ett dåligt beteende att skrika på någon. Lovar att det ger bättre effekt att prata i normal ton oavsett vad det gäller.

                  Det är faktiskt oroväckande att du tycker att det är normalt. Kanske ni båda ska gå i terapi och se om ni kan lösa ert beteende både enskilt och i par? Speciellt om ni vill ha barn i framtiden kan det vara bra att lära sig att hålla sig lugn i alla situationer.

                    Men alltså, vi har vuxna barn och varit lyckligt gifta i snart 30 år, så jag tror att vårt sätt fungerar alldeles utmärkt faktiskt.

                      Ja ni verkar väldigt lyckliga som skriker på varandra. Hoppas era barn inte tagit efter.

                    Och om du eventuellt trodde det så var otrohetsproblemet fiktivt och inte självupplevt, men jag vidhåller nog att det är en situation där många skulle börja skrika på sin partner.

            Jag kan skrika högt för mig själv t.om. när jag blir riktigt irriterad på något.

        Vad menas med ”den sortens bråk”? Har inte skrivit nåt om att skrika i min fråga. Man kanske bara inte kan förstå varandra, eller komma överens. Man måste inte skrika bara för att man bråkar. Kan ju bli en seg diskussion oavsett man är 20 eller 80, oavsett man varit tillsammans 3 år eller 50 år.

      Min tioåriga relation blev mycket bättre efter att vi satte upp dessa regler: vi får inte börja diskutera saker direkt på morgonen (först behövs frukost och kaffe). Vi får inte börja diskutera saker sent på kvällen (då eskalerar det nästan alltid till ett gräl eftersom vi är trötta och sen sover man dåligt). Diskussioner tas bäst när man är pigg, mätt och har tid!

    Någon som jobbar som jurist eller med juridik som arbetar helt och hållet eller mestadels hemifrån? Vad för rättsområde arbetar ni med? Jobbar ni på ett stort/litet bolag etc?

      Kronofogden

      Jobbar som förvaltningsjurist på kommun. Har möjlighet att arbeta 4 av 5 dagar hemma.

    Jag har en arbetsintervju på torsdag för en tjänst som barnskötare.
    Var väldigt länge sedan jag sist gick på en intervju då jag jobbat många år inom yrket så jag funderar lite på frågorna. Någon som har haft en eller gått på en intervju (som barnskötare) nyligen och kan tipsa dem m frågor som kan dyka upp 🙂

      Att du är lyhörd och ”ser” barnen

      Din hund eller grannens barn?

      Är det en förälder som intervjuar så kommer nog frågan ”Hatar du barn?”

    Kan väl inte vara den enda som tycker det är typ sorgligt att hela Filippa Toremos identitet går ut på att må p? Missförstå mig rätt…

      Men är det så konstigt att hon mådde dåligt när hon fick reda på sin graviditet så sent? Det blev ju ett trauma som sedan triggade igång hennes bipolaritet. Är väl bra att hon vågar prata om de sakerna.

      Kan typ hålla med lite och innan det så gick personligheten ut på att hon var gravid utan att veta..

      Tror hon behöver mer hjälp att bearbeta sin diagnos. Allt hon säger är ”…pga min bipolära sjukdom…” Antingen innan eller efter det hon vill ha sagt. Förstår att det är en omställning, men man kan inte identifiera sig som sin sjukdom.
      En vän som har bipolär sjukdom pratar aldrig om att hen är bipolär eller sin bipoläritet tex, utan hen HAR bipolär sjukdom. Som med det mesta kring psykisk ohälsa, skulle man översätta det till fysiska sjukdomar skulle det bli helt fel. ”Har svårt att gå pga jag är brutet ben” tex.

        Ja, kanske nytt för henne alltihop. Förstår att det är trauma, har själv lidit ett tag och varit inlagd erc men jag, precis som hon, är ju så mycket mer än det
        Bara sorgligt att se att det blir allt hon pratar om och är, nästan ”uttjatat” på ett vis
        Men alla ser vi det olika!

        Fast det är jättevanligt att människor med kroniska fysiska sjukdomar blir sin sjukdom också. Jag har två kroniska sjukdomar som har påverkat mitt liv enormt. Ditt exempel med brutet ben fungerar ju inte riktigt för oftast går det över inom ett par vecka/månader. Jag har hela mitt liv i princip försökt se till att jag inte blir min sjukdom, då jag sett för många exempel av detta när jag varit inlagd på sjukhuset och träffat medpatienten eller tex i FB-grupper

    Någon som har fått hjälp med tinnitus? Har en vidrigt hög signal i örat som gör mig knäpp.?

      Har du haft det länge och vet du varför tinnitusen uppkommit?

    Sen jag fick barn har en av mina närmsta vänner sen 20 år tillbaka betett sig så märkligt. På min babyshower kom hon tomhänt och stannade kanske i en halvtimme innan hon skulle på middag med en kollega. Efter att jag fött min son hörde jag inte ifrån henne på över ett halvår och hennes ursäkt sen när vi väl hördes var att hon ”inte ville vara i vägen”. Hon har kanske träffat min son 3-4 gånger på två år men ändå kallar hon sig för hans moster och låtsas bli tårögd när hon tänker på att hon är hans ”moster”.

    Hon själv har inga barn och vill inte heller ha några. Är det bara att hon är allmänt ointresserad? Tänker att det minsta man kan göra är att anstränga sig lite för sin närmsta väns babyshower och sen fråga hur förlossningen gick och hur man mår? Hade nog irriterat mig mindre om hon inte skulle hålla på att säga att hon är hans moster på ett sätt som känns så fejk.

      Men alla tycker inte sånt är kul. En halvtimme var bra att stanna på en babyshower tycker jag, hon hade ju även andra planer. Hon kanske låtsas bli tårögd och sånt för hon tror det skulle såra om hon sa sanningen? Ni behöver nog prata med varandra. Träffas ni nåt utan barnet?

        Väldigt märkligt sätt att spela engagemang dock? Riktigt skumt?

          Ännu mer skumt att tro att alla ska hylla en för man fått barn. Många mammor kan inte ens träffa sina vänner utan att dra med ungen. Det blir en stor förändring och det kan ta tid att vänja sig vid det.

        Träffar alltid henne utan barnet. Hon har som sagt bara träffat honom 3-4 gånger på över två år.

        Sen är det väl allmänt hyfs att inte komma tomhänt till en sån tillställning?

      Är du säker på att hon inte VILL ha barn? Kan hon ha ljugit om det för att slippa vara sårbar? För vissa som önskar barn kan det vara otroligt jobbigt med barnsammanhang. Men om svaret på min första fråga är ja, då tror jag på ointresse som du säger. Ni får kanske umgås utan din son helt enkelt?

        Ända sen vi lärde känna varandra har hon varit tydlig med att hon inte vill ha barn, så nej tror inte att det är en hemlig dröm hon går och håller på. Hon är inte speciellt barnkär överlag. Vi umgås alltid utan min son. Sist hon träffade honom vara säkert ett år sen.

      Hur låtsas man bli tårögd?

      Vill bara säga att jag förstår. Jag är gravid nu och min bästa vän bryr sig inte öht om graviditeten och det är jättetråkigt och ganska sårande när graviditeten varit en tuff tid. Hon kom inte på min babyshower. Så fattar. Kram ❤️

        Tråkigt ❤️ Har en annan nära vän som var totalt ointresserad av min graviditet, men nu är hon gravid själv och har bett om ursäkt för att hon inte förstod då. Kanske din vän också förstår dig lite mer den dagen hon eventuellt blir gravid. Kram

          Inte många som är intresserad av andras graviditeter. Vill man säga nåt om det får man väl göra det. Inte som man frågar massa saker om vänners graviditet??

    Fått plötslig social ångest från ingenstans??? Alltid varit extrovert och nu börjar jag få värmevallningar så fort jag pratar med någon utomstående. Hjälp?!

      Jag har alltid varit introvert och känner inte igen mig i vad du skriver. Så det har nog ingen betydelse. Du får kanske gå i terapi och försöka hitta orsaken till det.

    Vet någon vem Margauxs nya pojkvän är? Hon verkar bo i en dyr ny lägenhet!

      Intressant. Hon bor våningen under Tomas och Marie Ledin. Säger inte att det finns någon koppling. Känns helt osannolikt att hon köpt en nästan 200 kvm stor lägenhet på Narvavägen själv. Den gamla lägenheten såldes för 16,5 och den nya värderas till det dubbla, så känns som ett liiiitet glapp där.

      På tal om henne. Hade inte hon ”pensionerat sig som influencer”? Får upp henne som förslag på snapchat hela tiden. Passande då det är dit influencers går nu…

        Haha det är såå pin att ho sa det. Det var ju för att hon inte fick några samarbeten snarare. Tycker också det är så genomskinligt att alla börjar med snabb nu för att få in pengar

    Har en vän som jag har känt sedan 2009. För 3 år sen fasade hon ut vår vänskap och ville tydligen inte längre umgås med mig. Inget hade hänt mellan oss, det bara kom helt plötsligt så. Hon sa det inte heller direkt, utan slutade bara att höra av sig om att ses, efter att hon hade sagt att ”självklart ska du få komma hem till mitt nya hus med min sambo”. Men det blev ju tydligen inte av. Jag fick ingen som helst förklaring och jag har haft så ont i hjärtat av detta. Förstår liksom inte varför. Att jag inte ens förtjänar en förklaring heller.

    Men ändå håller hon på att gilla och kommentera mina inlägg på sociala medier med hjärtan, och har vid enstaka tillfällen och även på min födelsedag skrivit till mig och med hjärtan osv. Nu senast för några dagar sedan grattade hon mig (hon fyller år samma dag och vill väl ha ett grattis av mig tillbaka). Jag har inte ens svarat. Tycker detta är så otroligt skumt och riktigt dålugt beteende. Så otroligt falskt att fortsätta låtsas som ingenting trots att hon har dumpat mig som vän i verkliga livet..?

    Vad vinner hon på att fejka såhär via sociala medier? Känns riktigt ruttet..

      Hon kanske har andra vänner just nu i livet som hon klickar bättre med.
      Vissa vänner har man ju under några år, som man umgås med, sen kanske man växer ifrån varandra och den ena får unte ut så mycket av vänskapen längre.
      Man pratar om samma saker, det tillkommer inget nytt.
      Man behöver ju inte bryta kontakten helt bara för att man växer upp och är på olika platser i livet.

        Ja men varför fejkade hon med att säga att jag skulle få komma hem till hennes nya hus då? Jag gick och köpa inflyttningspresent och tänkte vi skulle ses snart. Men tiden gick och hon hörde inte av sig om det alls. Och ingen förklaring. Jag sålde sen inflyttningspresenten. Var så förödmjukad inombords.

        Och varför fejka med att ens skriva som att vi är värsta bra vänner och kärleksfullt med hjärtan..

          Men du kunde väl tagit initativ själv och frågat när ni kunde hälsat på?
          Hade hon då kommit med utsäkter hade du vetat att hon bara sa det som en artighetsgrej.
          Som man gör ibland ”vi måååste ses snart” och så gör man inte det.

            Det var jag som skrev till henne och frågade saker och fick reda på att hon faktiskt hade köpt ett hus med sin sambo. Jag sa då att jag var så taggad och glad för hennes skull och ville komma och hälsa på, varav hon då hade sagt att jag såklart ska få komma till det nya huset.

      Hur ofta hör du av dig till henne? Eller är det bara hon som ska ta kontakt?
      Jag förstår inte det där att alla andra ska höra av sig, men själv då?

        Jag har varit bra på att höra av mig och fråga om vi ska ses. Efter hon dumpade mig i verkliga livet har jag såklart minskat på detta. Annars var det alltså jag som var mest aktiv med att höra av mig och fråga om vi ska ses. Så du behöver inte anta fel här.

          Tillägg:
          Det var jag som skrev till henne och frågade saker och fick reda på att hon faktiskt hade köpt ett hus med sin sambo. Jag sa då att jag var så taggad och glad för hennes skull och ville komma och hälsa på, varav hon då hade sagt att jag såklart ska få komma till det nya huset.

            Ja men om du säger att du är
            Taggad och vill hälsa på, vad ska hon svara? ”nej, vi umgås inte så mkt så helst inte”.

            Hon kanske tänkte att du också bara var artig.

              Klart jag hade uppskattat ärlighet än lögn.

    Ni som använder er utav Natural Cycles som preventivmedel, hur tycker ni att det funkar?

      Bra!

      Men använde NC i flera år och när jag hade koll på ägglossningen reggade jag i en gratisapp som jag använder nu utan att ta tempen. Fungerar lika bra!

      För mig funkade det superbra. Både när vi ville skydda oss och sen när vi ville skaffa barn. Men vet att för vissa vänner har det inte funkat lika säkert. Så är nog olika från person till person. Vet en kompis som har en ring istället som mäter temp som hon är nöjd med istället för klassisk termoter som jag har.

      Ganska osäkert om man inte vill ha barn…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *