Ska man ignorera nät-trollen?

My Martens:

En del ”TROLL” har kritiserat detta & hela vårat upplägg.
En sak som våran splittrade familj har gemensamt är att vi alltid sätter Ludvig först! ❤️

För övrigt kan jag bara tala för mig själv. Jag följer Ludvigs utveckling. Jag upplever inte att han fart illa av detta, tvärt om!!!
Han har vuxit enormt, lärt känna personalen på både SAS och Kalmarflyg. Hittat ”vänner” på flygplatserna och blivit kreativ genom att fylla den tid man väntar inför boarding till något roligt……

Att vara mamma är inte lätt, jag lär mig nya saker varje dag. Men jag litar på MITT omdöme, gällande MIN son!
Jag är långt ifrån felfri, men en sak ska jag understryka till alla er som endast dömmer och kritiserar!
-Jag gör mitt bästa!//My Martens

Enligt My har en del nättroll kritiserat hennes upplägg för sig själv och sonen och i vanligt ordning så häller hon bensin på deras eld genom att bemöta deras påhopp i ett blogginlägg.
Är det rätt? Är det fel? Hur ska man bemöta nättroll? Tystnad? Attack? Kramar?

Mys läsare verkar tycka att hon ska anamma samma taktik som Katrin Zyto använder sig av – att totalt ignorera det och inte ge dem ett uns av uppmärksamhet. Är det rätt väg att gå?
Vad tror ni?

Är tystnad och ignorans det absolut bästa sättet att ta kål på nättroll?
Ja, kanske?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *