Obs! Inlägget kan innehålla spår av nötter och ironi.
”Nättroll” är sannerligen en egen liten grupp stollar som gömmer sig bakom en skärm för att anonymt kunna sprida galla genom några enkla knapptryck.
Det är lika enkelt och går precis lika snabbt att som digitalt nättroll sprida sin skit, som det är att låta de björnar man byggt hemma i badrummet få åka flumride – spola i toaletten alltså – så engagemanget hos dagens nättroll anser jag ligger på ett minimum.
Trollen av den gamla skolan däremot, de ligger på allt annat än latsidan.
Ta bara det här trollet från Magdalena Graafs blogg.
Hen visar på egen hand mer engagemang än vad 50 nättroll ur Snöflingsgenerationen gör.
– Först ska vykortet inhandlas, och jag måste erkänna att jag är väldigt nyfiken på vad motivet på andra sidan föreställer. Är det ett motiv som kompletterar meddelandet eller har trollet haft ett vykort som bara legat och skräpat där hemma? Är hen så organiserad att hen har en hög med troll-vykort enbart för detta ändamål?
– Sen ska meddelandet präntas på baksidan och med tanke på att texten är skriven med bläck och det saknas tippex så misstänker jag att trollet först skrivit en kladd.
Jag menar, ingeting får ju ett elakt meddelande att tappa pondus som överstrukna ord.
– Sen ska frimärket inhandlas och slickas på vykortet.
Det är långt ifrån vanligt att ha frimärken hemma nu för tiden, men om detta är ett troll värt namnet så har hen förmodligen minst ett häfte med frimärken hemma at all times. Om jag får våga mig på en gissning så ligger frimärkena i samma låda som troll-vykorten.
– Slutligen ska troll-vykortet postas.
Det är lite av en raket i flera steg som kräver sin man (eller kvinna).
Man ska inte bara komma ihop att ta med sig kortet när hemmet lämnas utan man ska även komma ihåg att man de facto har det med sig så man kan stoppa det på lådan.
Jag menar, ett trollvykort gör ingen som helst nytta i botten på en väska.
Med det sagt så är det inte utan att jag nästan skulle känna mig lite smickrad om det damp ner ett handskrivet trollkort i brevlådan.
Herregud, jag som knappt ens orkar skriva och skicka julkort till vänner och familj är alltså medveten om den tid och energi som krävs för att stå där med ett vykort, redo att läggas på lådan.
Ja, jag säger då det. Det var bättre förr.
Den här typen av troll görs helt enkelt inte längre, så Magdalena är med om någonting näst intill unikt här.
Ett ENGAGERAT troll!
A for effort!
Föregående inlägg 