Dessie har börjat blogga igen, men det var ett tag sedan jag var inne på visit, det inser jag nu. Snacka om att sociala medier är förgängligt. ”One day here – next day gone”.
Har man väl lämnat sociala medier för ett tag så är det nog lite av en uppförsbacke att komma tillbaka, så vida du inte ställer till med kaos. Då brukar det gå ganska snabbt, men det är ju sedan gammalt.
Jag känner inte riktigt igen Dessie i sättet som skriver på, vilket är positivt(!) men säkerligen också en konsekvens av att hon spenderat det senaste året i den akademiska världen. Givetvis behöver man inte en gymnasieutbildning i bagaget för att klara sig här i världen, det har vi sett både en och två gånger, men just språket tror jag kan drabbas lite extra av att sluta skolan efter årskurs nio.
Dessie skriver om ångest i sitt inlägg och hon frågar sig om det är misshandeln som hennes ex utsatte henne för som spökar. Jag har ingen aning om hur det är i hennes fall men för mig spökade det i mitt inre långt efter att blåmärkena försvunnit och det verkar jag inte vara ensam om att känna.
”Bruises fade father, but the pain remains the same” är den första raden i Christina Aguileras sång ”I’m ok” som handlar om misshandel, i det här specifika fallet hur hennes pappa slog hennes mamma. Jag tror många människor som varit i liknande relationer kan känna igen sig i orden. Blåmärken försvinner på några dagar, eller ibland en vecka. Men smärtan…
Ångest är djävulens påfund och att inte känna sig ensam när det är mörkt kan vara så viktigt. Det märker man inte minst när man läser kommentarerna till inlägget. Läsarna får känna att de inte är ensamma i sina erfarenheter, samtidigt som de skickar samma känsla tillbaka till Dessie.
Det är fint.
Kanske har det med misshandeln att göra, kanske kommer det inte gå över av sig självt?
Så är det kanske, men det betyder inte att det behöver vara så här. Inte för Dessie. Inte för någon.
Det finns hjälp att få.
”Lid inte i onödan” tänkte jag skriva, men är inte allt lidande onödigt? I så fall ändrar jag det till ”Lid inte alls. Mer.”
Dessie har skrivit ett bra inlägg om ångest/depression, med bra språk och jag kommer med en egen reflektion på slutet.
Lider du av ångest och inte riktigt vet var du kan vända dig?
Här kommer några tips.
– Prata med din husläkare och be om att få hjälp att komma i kontakt med en psykolog.
– Appar som Kry, Min Doktor mfl brukar erbjuda samtalsstöd via mobilen. Det kan kanske vara ett första steg om det känns för jobbigt att gå iväg och få hjälp?
– Ångestföreningen Stockholm
– KBT Online erbjuder också behandlingar via telefonen, där du kan få en mer långtgående plan.
Föregående inlägg 