Visa det här inlägget på Instagram

Den gode Bingo Rimér jagar upp sina följare på Instagram genom att posta ett klipp på en man som blir attackerad av en hjort, och som till slut får ta hjorten i ett nackgrepp. 
Videon ackompanjeras av Bingo röst, där han får det att låta som att han bevittnar det som sker och ropar instruktioner till mannen som han menar är hans kompis Oskar.

I kommentarsfältet reagerar följarna precis på det sätt som jag tror att Bingo avsåg – med ilska.
Folk är upprörda och anklagar dem för djurplågeri och att videon faktiskt inte är rolig. Bingo kallas för känslokall. Man undrar också varför Oskar inte bara backade undan och sprang där ifrån istället för att gå en rond mot hjorten. Detta besvarar Bingo med att han tyvärr inte kunde hjälpa sin vän eftersom han inte hade sin bössa med sig, och avslutar med att ”hjort är hjort”.
Jag tror att hela syftet med videon var just att få skriva den här putslustiga fras, för videon föreställer givetvis varken Bingos vän eller röst.

Originalet är uppladdat en man vid namn Derek Klotter, och den ser ni här nedan. 

Visa det här inlägget på Instagram

”Hjort är alltså hjort” men det här är alltså inte ”hjort” av Bingo Rimér och hans kompis Oskar. 
Givetvis kan man irriteras av att Bingo ”rage baitar” sina följare på det här viset, men det är en annan sak.
Att uppröras här är lite öppet mål, då jag tycker det är ganska tydligt att det inte är Bingos video, men det kanske bara är jag?

Ena stunden sitter Nova hemma, hon har gjort sig så fin och är redo att gå ut. Någon timme senare är hon på akuten. Detta hände alltså i lördags, och nu mår Nova bra. Hon har gjort en magnetröntgen och alla prover visar att hon är helt frisk och har bra värden. Vad som egentligen hände är fortfarande oklart och Nova är en tuffing. Men det är verkligen obehagligt hur snabbt saker och ting kan förändras. Jag har varit förskonad från mycket och tänker på alla stackare som drabbas av plötslig död eller en allvarlig olycka som vänder upp och ner på hela världen. Imorgon kommer Nova till mig för att spela in Relationspodden och får hon berätta själv. Då ska vi prata om hur skört livet är och hur viktigt det är att vi uppskattar och värderar livet när allt är bra. Att uppskatta dom små självklara sakerna i livet är så viktigt. Det är först när man drabbas av sjukdom eller liknande som man inser hur mycket man värdesätter att vara frisk. Finns det något du tycker vi skall diskutera i @relationspodden Skriv till oss här. Eller på: binkat@relationspodden.com eller @novarimer1och krama den du håller kär extra hårt idag. Minst 20 sekunder. ❤️ // Bingo Rimér

Bingo Rimér skriver ett fint och kärleksfullt inlägg om sin dotter Nova, som hamnat på akuten istället för på Stureplan.
Jag vet så klart inte om hon var på väg till just Stureplan, men ni fattar….
Jag tyckte som sagt att inledningen av inlägget var jättefint, men det jag inte gillar riktigt lika mycket är avslutningen, där han gör reklam och pushar för sin podd.
För mig tar det liksom udden av budskapet, trots att Bingo på slutet skriver att man ska krama den man håller kär extra hårt idag, i minst 20 sekunder.
Jag vet inte, jag har bara någonting emot den här typen av bland-inlägg. Varför inte bara låta det handla om Nova och det som hänt, om man nu nödvändigtvis känner att man vill informera sina 243 000 följare om saken? Det finns ju ingenting som säger att de inte kan prata om Novas besök på akuten i podden i efterhand, men utan att ”click bait:a” på det här viset.
Nu är ju Nova vuxen, men likväl är hon Bingos barn.

Varför måste varje känslig och privat del av livet bli till content? 
Vad tycker ni? Överreagerar jag?
Är jag besatt av att kritisera sättet föräldrar använder sina barn för att skapa innehåll eller har jag möjligen en liten poäng?

Vi är många som gör fel. Jag tror nämligen mer på kvalitet än kvantitet i umgänget med familjen och föredrar därför färre dagar ihop än att trampa runt tillsammans i två veckor på en semester. Som nu – jag och Nova har hängt i flera dagar här i Japan. Vi möter upp Katrin och alla barnen, umgås intensivt i knappt tre dagar och drar sedan vidare. Helt lagom, och vi har haft så kul ihop. Vi hinner nämligen inte tröttna på varandra, och alla orkar anstränga sig. Samma sak gäller med en partner. Jag umgås hellre mindre tid med min fästmö för att sedan göra riktigt roliga saker tillsammans, än att fastna i vardagen och bli trötta på varandra. Jag väljer hellre en riktigt bra dejt EN kväll i veckan än tre “vanliga” kvällar ihop. Förstår du hur jag tänker? Det är inte helt lätt att få till kvalitativt umgänge, så då är det bättre att samla kraft, göra det riktigt bra och sedan ladda batterierna på egen hand. Vad väljer du? Tre dagar med slentrianmässigt umgänge med en lite disträ partner, eller EN riktigt bra, uppstyrd dejt med närvaro och kvalitet? Om du nu måste välja – kvalitet eller kvantitet i relationer? Vad väljer du? // Bingo Rimér

Bingo ställer frågan till sina följare om vad de föredrar – kvalitet eller kvantitet i relationer.
Jag kommer vara en tråkig svensk och säga att mitt val faller någonstans mittemellan. Lite lagom av allt liksom? Gud så vanilj:igt! 🙂
Jag älskar att ha intensiva dagar med nära och kära, men kan samtidigt inte låta bli att drömma om att få ha just ”slentriantid” tillsammans med min bästa vän, som bor 50 mil bort i Halmstad. Gud, vad jag hade älskat att bara kunna göra ingenting med henne, som det var när vi lärde känna varandra och bodde på samma plats.
”Ska vi åka och ta en kaffe? Ska vi ligga i solen och pratar om allt och inget? Ska vi gå ut ikväll eller bara hänga hemma och kolla film?”
Man ska inte underskatta varken kvalité eller kvalité – de har båda sina finfina fördelar, och även min ”kvalitetstid” med henne var full av kvalitet, eftersom vi alltid hade så kul ihop, oavsett vad vi hittade eller inte hittade på.

Hur tänker ni?