Jag hade en frågestund på Instagram igår och jag tänker att dessa frågor och svar är relevanta och intressanta att posta även här inne.
So here goes:

Fråga:
”Rib cage bragging är ett uttryck som du hittat på. Varför fortsätter du sprida felaktigheter?”

Svar:
Visar en Forbes-artikel med rubriken:
’Rib Cage Bragging’: Beware Of This New Body Trend
Publicerad: 21 maj 2017

”Kan inte ta åt mig äran överhuvudtaget, men tack för komplimangen.”

Fråga:
”Trodde du nånsin att du skulle bli så stor som du har blivit inom branschen? Tack Camilla”

Svar:
”Nej, verkligen inte men jag är så glad att jag får möjligheten att påverka och göra någonting bra. 😊”

 

Fråga:
”Vilket återkommande beteende irriterar dig mest hos influensers?
Tex att inte märka för reklam rätt”

Svar:
”Smygreklam, rib cage bragging, pro ana-innehåll, ätstörda inlägg, normaliseringen av plastikkirurgi, fillers, botox, när influencers gör reklam för skitföretag utan minsta bakgrundskoll (som myggplåster etc)
Mm mm mm mm”

Fråga:
”Hur känns det att ständigt bli anklagad för att vara ’elak’, när du bara påpekar brister & fel?”

Svar:
”Helt ärligt så bryr jag mig så otroligt lite. Jag ser det som ett bevis på att jag gör någonting bra. 😊 Hade jag brytt mig så hade jag lagt ner Bloggbevakning och fortsatt arbeta med upphovsrätt istället.”

Frågeruta (svart bakgrund, vit text):
”Kan inte annat än älska Hanna Fribergs senaste pose på IG. Den kissande flunsan föreslås”

Svar (rosa bakgrund, svarta emojis):
”😂😂😂😂😂”

Fråga:
”Vem anser du vara mest problematisk på sociala medier (förutom Pontus R haha)”

Svar:
”Bianca Ingrosso”

Fråga:
”Vad tycker du om att Quetzala gör reklam för bantningsprodukter?”

Svar:
”Som många redan vet är jag kritisk till reklam för bantningsprodukter, och det är en ståndpunkt som jag har varit öppen med länge.

@quetzala känner till min åsikt i frågan. Samtidigt är våra sociala medier våra egna plattformar, och vi bestämmer själva över vårt innehåll. På samma sätt som hon inte kan styra vad jag publicerar, kan jag inte påverka vad hon lägger upp – mer än att jag kan vara tydlig och öppen med min kritik när det gäller den här typen av reklam.”

Fråga:
”Varför slipper vissa (Johanna Bladh) helt undan granskning från dig? Lite dubbel måttstock”

Svar:
”Jag har granskat och kritiserat Johanna vid flera tillfällen på både blogg, Instagram och i podd.
Vill du specificera kritiken lite så jag förstår vad du anser att jag borde kritiserat Johanna för:”

Skriv nått
Hela rib cage bragging är som sagt ett påhitt. Och du tar informationen från en länk? 🤣

Ja, ett tydligt bevis på att jag på intet vis myntat uttrycket.
Var det så svårt att förstå verkligen? 😊

Skriv nått
Tack för det du gör för oss med ätstörning🙈 hjälper att någon ser och upplyser om pro Anna

Tack snälla! Dina ord gör mig så glad! ❤️

Skriv nått
Asså jag undrar varför Katrin syns så mycket helt plötsligt?

Ja, @katrinzytomierska är sannerligen i ropet just nu, men jag vet tyvärr inte varför. 😛

Jag blev så nedslagen av att behöva uppdatera kvällens sena inlägg ytterligare en gång efter att ha fått veta att Jonna blivit sämre igen, så när jag såg den här frågelådan från Alice och Klaras blogg så tänker jag att det kanske kan bli en småintressant kommentarsfält så kommer det ett lite mer matnyttigt inlägg härnäst istället.
Texten lyder som följer:

När kände du dig som allra mest självsäker – och vad hjälpte dig dit?

Go!

EDIT! Jag borde skrivit ”KAN hända” istället för ”detta händer”…. 
Jag borde varit tydligare, och ber om ursäkt för det. 

En poddlyssnare hörde oss prata om bantningssprutor och att det finns väldigt lite information om vad som händer när en person slutar ta dem. 
Eftersom hon har personlig erfarenhet av detta så skrev hon ett långt dm till oss, och jag tänker att jag delar det även här inne eftersom ni verkar vara många som har samma funderingar.
Hon skriver så här om sin erfarenhet:

 

Hej podden, jag lyssnade precis på senaste avsnittet och hörde att ni undrade vad som händer när man slutar med bantningssprutorna. Jag kan berätta min upplevelse av detta.

Jag har diabetes typ 2 och även PCOS. Jag hade från början andra diabetesmediciner men min läkare ville sätta in Ozempic våren 2024. Men eftersom det var slut överallt så fick jag Rybelsus istället. Det är också en semaglutid men i tablettform och den ska tas varje dag jämfört med sprutorna som tas en gång i veckan. Till en början har man en låg dos och sen trappar man upp. Rybelsus hjälpte mig verkligen, jag gick ner från 115 kg till 102 kg. Viktnedgång och bra blodsocker ledde till att min mens blev mer regelbunden och att ägglossningen kom igång. Under hösten 2024 blev jag gravid efter två års försök. Det resulterade dock i ett tidigt missfall. Men för att komma till sak, när jag blev gravid så fick jag inte äta Rybelsus längre. Jag hade ett uppehåll på ca 3 veckor och sen fick jag missfall.

Därefter skulle jag börja på Rybelsus igen, men helt ärligt så var jag låg och deppig. Medicinen smakar skit, trots att den är i tablettform. Varje morgon var en kamp att ta den och jag slutade helt att ta den. Jag fick mitt missfall 11 november och när jag vägde mig i slutet av januari så var jag uppe på 113 kg. Det går alltså fort att gå upp igen om man anstränger sig för att fortsätta äta som man gjorde när man hade medicinen. Grejen är väl att man ska “lära” sig hur mycket man ska äta och vad, med hjälp av medicinen och därför kunna sluta med den en dag och då behålla den vikt man nått. Jag var inte där än och jag gick tyvärr tillbaka till gamla vanor med överätande.

Nu är jag tillbaka på medicinen igen och det går inte lika fort att gå ner i vikt denna gång, men jag kämpar på. Detta var min upplevelse av att sluta med semaglutid, självklart kan det vara olika för alla.

Absolut, du får gärna printscreena det jag skrev men jag är gärna anonym 😉
Jag ser dock att jag har gjort ett misstag, det ska vara “Det går alltså fort att gå upp igen om man INTE anstränger sig för att fortsätta äta som man gjorde när man hade medicinen.” 

Någon annan som har erfarenhet av detta, som vill dela med sig?

Innehållet i det här inlägget kommer faktiskt från ett mail i min skräpkorg. Rubriken fångade mitt intresse – ”6 av 10 föräldrar oroar sig för att deras barn ska bli groomade online” – eftersom det i hög grad är aktuellt för mig att skriva om så jag klickade på det och började läsa.
Nätet kan vara fantastiskt för barn som både kan bli underhållna med spel och liknande samt lära sig en massa nya saker som språk och matematik, men det är tyvärr också ett tillhåll för människor med riktigt usla intentioner. Där behöver barns föräldrar och andra vuxna bli medvetna om farorna som lurar på det som vid en första anblick ser ut som oskyldiga platser och ha förmågan att snappa upp saker som riskerar att komma från en förövare.
I mailet – som kommer från Tele2 – skrivs att 6 av 10 föräldrar oroar sig för att deras barn ska bli groomade online. Hur det inte kan vara 10 av 10 förstår jag inte. Vad tusan gör ni andra? Hur kan ni INTE vara oroade över detta? Är det kunskapsbrist? Det kan ju knappast handla en total avsaknad av skärmar för barnen till dessa fyra av tio föräldrar, då skärmar finns överallt som skolan och bland vänner?
Om du är en av dessa föräldrar, fortsätt läsa!
Inte för att du ska bli uppskrämd, utanför att synliggöra ett problem för dig som jag skulle säga omfattar i princip alla barn – även dina.
Pressutskicket jag stod i begrepp att radera handlade nämligen om följande:

En ny undersökning från ChildX visar att 6 av 10 föräldrar oroar sig för att deras barn ska utsättas för grooming online. Samtidigt har antalet rapporterade groomingfall ökat kraftigt – med över 300 % internationellt mellan 2021 och 2023.

För att öka medvetenheten har barnrättsorganisationen ChildX, i samarbete med Tele2, lanserat Groominggeneratorn – ett digitalt verktyg där vuxna kan uppleva hur en verklig grooming-konversation kan utvecklas. Syftet är att ge en obehaglig men viktig inblick i hur manipulativa förövare kan vara, och därigenom stärka skyddet för barn.

Verktyget visar hur snabbt och subtilt en förövare kan bygga förtroende online – ofta på bara 45 minuter i till exempel spelmiljöer. ChildX och Tele2 hoppas att tekniken kan användas för att skydda, inte bara exploatera, barn.

ChildX är en stiftelse med ett 900-nummer och när jag googlar på stiftelsen så hittar jag ingenting som tyder på att den varit involverade i skandaler eller liknande utan den ter sig som helt seriös.
Stiftelsen arbetar för att stoppa kommersiell sexuell exploatering av barn, det vill säga sexuella övergrepp mot barn där förövaren använder betalning eller annan form av ersättning som ett av sina maktmedel. Stiftelsen grundades 2014 och är verksam både i Sverige och internationellt. Deras vision enligt hemsidan är en värld fri från människohandel och andra former av kommersiell sexuell exploatering av barn.
Genom åren har ChildX i samarbete med andra organisationer producerat en rad rapporter som går att läsa här.

Fakta om statistik i pressmeddelandet:

Sex av tio föräldrar är oroliga för att deras barn ska utsättas för grooming.
Källa: Undersökning genomförd av Novus på uppdrag av ChildX under perioden 3-13 december 2024. Målgrupp: Föräldrar med minst 1 hemmaboende barn över 7 år. Antal genomförda intervjuer: 1085. Resultaten är generaliserbara till den aktuella målpopulationen.

Var tredje ung (32 %) har någon gång fått ovälkomna frågor om att skicka avklädda eller nakna bilder på sig själva.
Källa: Undersökningen har genomförts av Verian (tidigare Sifo) på uppdrag av ChildX. Fältperiod: 27 feb – 17 mars. Målgrupp: Barn och unga 15-19 år. Antal intervjuer: 1036.

Antalet rapporterade fall av grooming har ökat med över 300% mellan 2021 och 2023. Källa: CyberTipline Report 2023, National center for missing and exploited children.

Det tar i genomsnitt 45 minuter att grooma ett barn i onlinespelmiljöer.
Källa: We Protect Global Threat Assessment 2023.