Cassandra Klatzkow om att inte kunna packa inför resor

Minns ni inlägget om Sandra Beijer som lägger fram kläder redan kvällen innan, som någon slags hyperorganiserad scoutledare?
Jag skrev att jag aldrig skulle kunna göra det, eftersom jag väljer outfit efter dagsform – och vissa morgnar känns till och med pyjamasen för ambitiös.

Nu har Cassandra Klatzkow slängt upp en story där hon ber följarna om hjälp med packningen inför en två veckor lång jobbresa till Paris. Samma problem där: dagsformsmode och en resväska är en rätt olycklig kombo.

Själv är jag katastrofdålig på att packa.
Antingen tar jag med mig halva hemmet eftersom jag självklart behöver sex par skor för en helg i Köpenhamn”  eller så packar jag som att jag bara ska ner till ICA för att köpa mjölk.
et finns inget mitt emellan, och resultatet blir alltid detsamma: fel kläder, fel humör och en resväska som väger mer än min själ när SAS tvingar mig betala övervikt – eller så slutar det med att jag panikköper nya kläder på plats, eftersom man bara kan vända på underkläderna en gång.

*Vilket Vänner-avsnitt och vem är det som redan vänt på sina kallingar en gång?*

Att skriva ett kärleksbrev till sig själv

När jag satt på den här bänken idag såg jag henne. Hon som satt här som ett skal för ett år sedan men idag såg jag också hennes styrka och kraft.
Jag såg tillbaka på det här året som gått och den inre resan jag gjort och fylldes av en sån enorm tacksamhet och explosiv kärlek till mig själv. För att jag aldrig gav upp. Fast det kändes som att jag dog varje dag.

Cassandra Klatzkow skriver ett kärleksbrev till sig själv för att påminna sig själv om hur långt hon kommit sedan förra året, och kanske är det någonting som fler borde ägna sig åt?
Jag tror det är lätt att glömma bort resan man redan gjort, av otålighet och längtan efter dit man vill och är på väg mot, så ta det här som en påminnelse om att göra just detta om du känner dig manad eller träffad.

Jag vet inte, eller så har jag bara fått solsting men det tror jag knappast. 🙂
Sant är dock att det händer rätt lite i influencervärlden så jag tar tacksamt emot alla tips, förslag och ämnen som ni skulle vilja läsa om här inne.

–> Och glöm inte att använda solskyddsfaktor när du är utomhus. 

Att kissa på skolgården

Cassandra Klatzkow kände sig klar med sin högstadieakola och tackade av den genom att sätta sig på huk och kissa – mitt på dagen. 
Enligt henne var detta en ”ritual” och tydligen någonting hon gör än idag – ritualer alltså, inte att sätta sig och kissa utanför saker hon känner sig ”klar” med.
Jag har aldrig kissat utanför en skola för att känt mig klar med den, däremot hade jag gärna jämnat Bjurbäcksskolan i Emmaboda med marken för att sedan anlägga parkeringsplats istället, men det är ju sedan gammalt.

Har du några ritualer under bältet, eller någonstans du önskar att du hade satt dig på huk och kissat? 😊

Alkohol, otrohet och svek

Kalaspinglorna i podden ”Det skaver” tar upp ett lyssnarproblem – nämligen det när man kanske gjort lite dumma saker på fyllan som man sedan ångrar:

En lyssnare har svikit sin partner genom att under en utekväll ha pussat en annan person. Det skedde när alkohol var inblandat och hon tappat kontrollen helt. Hon berättade vad som hänt och partnern har nu lämnat henne totalt skamsen och förvirrad!

Vi diskuterar alkohol, svek, skuld och hur man kan börja reparera – både sig själv och det man förstört💔❤️‍🩹

En puss? Är det otrohet? 
Jag tänker att den här frågeställningen är lite som ”hur långt är ett snöre” där varje förhållandes aktörer själva sitter på svaret.
Om du inte tycker att en puss på fyllan är någonting att oja sig över – det kanske ses mer som en dumhet på fyllan – vad är otrohet för dig? Är alkohol en förmildrande omständighet, eller mer av ett ”sannings-serum” som avslöjar vad en person verkligen tänker?
Är det tankar om andra personer eller är det inte otrohet förrän tungor och annat stoppas in i personer som inte är din partner?
Kanske är det någon som har ett öppet förhållande, där konventionella tankar om otrohet inte riktigt är applicerbart?
Om det är du, har ni i så fall ”regler” om vad man får respektive inte får göra inom ramen för det öppna förhållandet eller är hela världen mer av ett ”smörgåsbord” för de inblandade?

Ska vi försöka ha ett hyfsat öppet sinne här och inte döma folk som inte lever eller tänker som en själv?
Då tror jag att det här kan leda till ett väldigt intressant kommentarsfält.

Trevlig långhelg på er! ⭐️