Tyra:

Det var alltså den här lilla ligisten som sparkade Tyra på foten så den blev både blå och dubbelt så stor.
Tyra kallar honom för Stickan och han är ju verkligen HUR söt som helst.

Tyra försökte ju få Corvara dräktig för något år sedan men insemineringen tog inte – undrar om dom planerna nu helt är lagda på hyllan efter att Cornelia köpt in sig i henne eller om de ska försöka igen?

Eller Doris? Tänk en liten Doris-bebis? 

Tyra:

Tror ni att det här är en vän till Tyra som kommenterar så här eller bara nått lite halvgalet fan som egentligen tycker att hon känner Tyra genom bloggen?
”Jag seeeeeeeer dig…”
Om det inte är det känns det hela lite creepy – ”älskade”…
Vem fan skriver ”älskade” till någon man inte känner och inte är med i en Jane Austinroman?

Bara jag som blir lite obehagligt till mods av de här kommentarerna?

 

 

Tyra:

Hon skulle inte ha sagt någonting i bloggen!
Efter hon skrev det här inlägget i går om all vänlighet på bloggen sen hon fick hem Mille så har det varit mycket tjafs där inne vilket resulterade i dagens ”svar på tal-inlägg”.

Jag förstår att det kan vara känsligt och att hon bär hjärtat utanpå kroppen mm men då får hon ju antingen stoppa in det – eller skaffa ett annat jobb.
Tyvärr. Så enkelt är det. Om det är rätt eller inte tänker jag inte diskutera men sådan är verkligheten och sådana är förutsättningarna för hennes ”jobb” som bloggare.

Detta kommer från Tyras Instagram och hur hårt det än må låta så kan ju faktiskt inte läsarna vara ansvariga för Tyras känslor.
Dom kan bara hon vara ansvarig för och mår hon dåligt över att oroa sig för att Mille ska gå samma öde till mötes som Lalle så måste ju HON jobba på dem. Eget ansvar kallas det.
Sen tycker jag inte heller att hon ska glömma bort att det faktiskt är tack vare läsarna som hon ens kan köpa Mille och fortsätta leva sitt liv som bloggare.
Utan bloggläsarna – ingen stor blogg – ingen stor blogg – inget Starrider – inget Starrider – inga pengar att kunna köpa hopphästar för.

Tyra:

Det tjafsas och bråkas inne hos Tyra om hur man ska hålla händerna, om händerna drar eller är på fel plats och Tyras avslutar så här:
”Dock så eftersträvar jag självklart att rida ihop med hög hand, men vi är inte där än.”

Varför, undrar jag?
Spelar det någon roll VART man håller händerna om de åstadkommer samma sak som någon annanstans?
Jag kan förstå det om man rider dressyr – då är ju det visuella betydelsefullt men annars? Är inte ”effekten” det viktigaste? Om man kan åstadkomma den på ett sätt annat än det vedertagna – är det fel?

Jag kan förstå att om man tävlar i synkroniserad simning så kan man inte plaska omkring som en skadeskjuten säl men om det handlar om 50 m fritt – spelar det någon ROLL hur man ser ut när man simmar om man kommer fram först?

Jag är genuint nyfiken.. Man springer ju olika, kan man också då inte rida olika?
Männen som introducerade floppen i höjdhopp och V-stilen i backhoppning blev ju båda utskrattade först men skrattar bäst som skrattar sist – nu är deras knasiga stilar normen.

Hästar är ju olika precis som människor. Finns det verkligen ETT rätt sätt och i så fall varför?