KnivMicke – som lyckligtvis verkar ha ställt in gårdagens utlovade livesändning på Instagram – tatuerade den här hunden på en kund, och visst är den lik den foliemumsande glitterkorven Drago och visst borde den pryda hans matte istället?
Jag tog mig friheten att illustrera hur det hade kunnat se ut!
Fint va?
Vilken tycker ni?
Den till höger eller den till vänster?
? Sägs med största kärlek så klart ?
Jag vet inte om vi har någon veterinär här inne som kan komma med några goda råd, men jag minns när vår Golden Retriever Betsy – kallades ”Bettan” men hade det sjuka kennelnamnet ”Hot on Romance” – käkade upp ett helt fat med ischoklad i ett obevakat ögonblick som valp/unghund.
Det tog inte mer än fem sekunder så var hela fatet tömt och i panik ringde mamma till djursjukhuset.
– Ge henne hel konserverad sparris och olivolja, var instruktionerna. (Jag förtydligade sparrisinstruktionen tack vare en kommentar)
Till hunden alltså, inte till mamma…
Hon behövde nog mest ett glas vin i det läget skulle jag tro.
Tydligen så kapslar de trådiga sparrisarna in formarna så de inte skadar tarmarna och olivoljan hjälper till att göra det så mjukt som möjligt.
Hon bajsade väldigt glittriga korvar ett tag efteråt men hon hon fick inga som helst men av det i form av blödande tarm eller liknande.
Jag vet inte om detta var ett ”fulhack” man tar till på landet när man har långt till veterinären men det fungerade uppenbarligen.
Hur Magdalena löste sin folieincident vet jag inte men Drago ser ut att vara vid god vigör fortfarande så det verkar ha gått bra.
Med tanke på allt skit han håller på med hela tiden så önskar man nästan att han var medveten om sitt egna värde.
Med tanke på vad han kostade så finns det få saker han skulle kunna äta upp – juveler och liknande – som är värt mer än honom själv.
Hans utgångsläge är guld! 🙂
Tillägg:
Vår hund reagerade som tur väl är inte på chokladen då för 30 år sedan då det kan vara väldigt giftigt för hundar.
Vi får tacka hundguden för det helt enkelt!
Tack för tips!
De här kommentarerna kommer från det här inlägget på Magdalena Graafs blogg där hon svarar på varför Anna Book säljer hennes prylar på loppis.
Hon har alltså fått dem av Magnus Hedman när han var arg på Maggan, men inte ens efter att Maggan och Magnus blivit sams lämnar hon tillbaka prylarna hon fått, enbart som del av Hedmans krigföring mot exfrun?
Det är ju häpnadsväckande, minst sagt…
Ryktet – enbart ryktet alltså – säger att Boken stulit från sin fd BFF Denise Lopez och att det är anledningen till deras bråk men det är än så länge obekräftade uppgifter.
Jag kan i alla fall inte hitta någon artikel om detta utan det finns bara i hennes låååååånga flashbacktråd som ibland behöver tas med en nypa salt.
Ja, vad ska man säga om detta?
Låter det som typiskt Boken?
Tjaaaaaa….
Tack för tips!
Obs! Inlägget kan innehålla spår av nötter och ironi.
”Nättroll” är sannerligen en egen liten grupp stollar som gömmer sig bakom en skärm för att anonymt kunna sprida galla genom några enkla knapptryck.
Det är lika enkelt och går precis lika snabbt att som digitalt nättroll sprida sin skit, som det är att låta de björnar man byggt hemma i badrummet få åka flumride – spola i toaletten alltså – så engagemanget hos dagens nättroll anser jag ligger på ett minimum.
Trollen av den gamla skolan däremot, de ligger på allt annat än latsidan.
Ta bara det här trollet från Magdalena Graafs blogg.
Hen visar på egen hand mer engagemang än vad 50 nättroll ur Snöflingsgenerationen gör.
– Först ska vykortet inhandlas, och jag måste erkänna att jag är väldigt nyfiken på vad motivet på andra sidan föreställer. Är det ett motiv som kompletterar meddelandet eller har trollet haft ett vykort som bara legat och skräpat där hemma? Är hen så organiserad att hen har en hög med troll-vykort enbart för detta ändamål?
– Sen ska meddelandet präntas på baksidan och med tanke på att texten är skriven med bläck och det saknas tippex så misstänker jag att trollet först skrivit en kladd.
Jag menar, ingeting får ju ett elakt meddelande att tappa pondus som överstrukna ord.
– Sen ska frimärket inhandlas och slickas på vykortet.
Det är långt ifrån vanligt att ha frimärken hemma nu för tiden, men om detta är ett troll värt namnet så har hen förmodligen minst ett häfte med frimärken hemma at all times. Om jag får våga mig på en gissning så ligger frimärkena i samma låda som troll-vykorten.
– Slutligen ska troll-vykortet postas.
Det är lite av en raket i flera steg som kräver sin man (eller kvinna).
Man ska inte bara komma ihop att ta med sig kortet när hemmet lämnas utan man ska även komma ihåg att man de facto har det med sig så man kan stoppa det på lådan.
Jag menar, ett trollvykort gör ingen som helst nytta i botten på en väska.
Med det sagt så är det inte utan att jag nästan skulle känna mig lite smickrad om det damp ner ett handskrivet trollkort i brevlådan.
Herregud, jag som knappt ens orkar skriva och skicka julkort till vänner och familj är alltså medveten om den tid och energi som krävs för att stå där med ett vykort, redo att läggas på lådan.
Ja, jag säger då det. Det var bättre förr.
Den här typen av troll görs helt enkelt inte längre, så Magdalena är med om någonting näst intill unikt här.
Ett ENGAGERAT troll!
A for effort!