Fråga: Hur klarade du av att förlåta otroheten?❤️

Svar: Jag har varit med om otrohet i två relationer, ena klarade jag av att förlåta och ena klarade jag inte av att förlåta. Och det berodde på hur/varför osv otroheten skedde, ena otroheten var på ett sätt som gjorde att jag inte kunde förlåta och den andra otroheten var på ett sätt där jag kände att jag kunde förlåta och gå vidare ifrån det utan att älta och må dåligt över det. Men det är inget jag kommer prata om på sociala medier❤️

Emilia Wahlund har haft en frågestund på Instagram där hon bland annat svarat på en fråga om otrohet och hur hon gjorde för att förlåta och gå vidare.
Personligen tror jag inte att det spelat någon roll varför otroheten skedde, men det är klart att det är skillnad på typ ett ”one night stand” på fyllan och att ha en kärleksrelation bakom ryggen på sin partner, där kärlekskänslor är inblandade, men det är mer ”grader i helvetet” för en otrohet är en otrohet, hur man än vrider och vänder på det.

För att en relation ska kunna överleva otrohet så krävs det ju att man de facto förlåter och går vidare på ett blankt papper och jag tror inte jag skulle kunna göra det även om jag skulle vilja, men kanske är det annorlunda om man har barn tillsammans? Man är villig att försöka mer än om man inga har? Det är en ren spekulation från min sida och undrar hur ni ser på saken? Same, same eller helt annorlunda? För tillit är ingenting som återställs, bara för att någon ber om förlåtelse och kan man inte göra det så vet jag inte om relationen går att reparera.
Jag snappade upp en liknelse någonstans som jag tycker beskriver mina känslor vad gäller otrohet bra nämligen:
Ta ett vitt papper och låt det symbolisera ens hjärta, och otroheten är att knöggla ihop det till en boll. Du kan veckla upp det och försöka stryka det slätt igen, men pappret kommer aldrig kunna bli som innan ”bollknögglingen” och lite så ser jag på otrohet.
Alla väljer hur mycket skrynklor man är okej med, och det finns så klart inget rätt svar eller facit här utan det är upp till var och en att själv ta ställning till.

Vad är din inställning till otrohet? Skulle du kunna förlåta och gå vidare som Emilia, eller är det kört om din partner är otrogen? Och vad räknas som otrohet? Det är förmodligen också individuellt, så återigen finns det inget rätt svar eller facit så respektera varandras åsikter.  😊

Fråga: Men hur förlåter man en otrohet? Det är ju ett sjukt stort svek! Hur blir det med tilliten 

Svar: Svår fråga, är ju super olika från person till person. Men att förlåta är ju absolut inget man gör över en natt direkt utan det tar ju tid, likaså att bygga upp tilliten igen – det tar tid! För vissa kommer ju faktiskt aldrig tilliten tillbaka (och i såna fall tycker jag 100% det är bättre att lämna) så väldigt svår fråga att svara på faktiskt! Den gången jag lämnade efter en otrohet så var det för att jag inte kunde bygga upp tilliten igen tex!

Fråga: Hur tänker du kring att stanna kvar i otrohet?

Svar: Jag tycker det är helt upp till var & en – jag har varit med om otrohet där jag lämnat & där jag har förlåtit. Men ska man förlåta en otrohet måste man också kunna ‘släppa det’ och gå vidare ifrån det, går liksom inte att gå och älta det för gör man det kommer det aldrig fungera och då (tycker jag) det är bättre att lämna.

Att stanna och/eller förlåt otrohet – det är några av frågorna som Emilia Wahlund besvarat på sin Instagram Story.
Jag har lämnat efter en otrohet men det krävdes typ att han misshandlade mig fysiskt OCH befann sig i England  för att jag skulle förmå mig själv att ta mitt pick och pack och dra.  Jag tror det är enkelt och sitta och säga saker om hur man skulle bete sig och agera kring en otrohet, men jag tror inte man vet VET förrän det händer en själv.

Emilia har många bra poänger i det hon skriver om att förlåta.
Att om man ska försöka förlåta och försöka igen så behöver man ”släppa det” för att sedan försöka bygga upp tilliten igen, och jag vet inte om jag någonsin skulle kunna göra det. Jag tror ärligt inte jag skulle kunna göra det. Det känns inte som det.
Hur är det med er?

Nessa på Exonphspoilerse har postat ett gäng kryptiska inlägg om Emilia och Marcelo, där hon tydligt, men kryptiskt, tar Emilias sida i det som hänt.
Emilia är sambo med Paradise Hotel-profilen Marcelo Pena och paret har två barn tillsamman.
Nu har Emilia postat ett inlägg där hon tackar sina följare för allt stöd och omsorg de visar henne, men där hon skriver att hon inte kommer prata om sin livssituation eller vad som hänt i sina offentliga kanaler.
Det är ju trevligt, särskilt med tanke på hur det brukade se ut. 
Hon skriver:

Tack till er fina människor som visat mig omtanke på sistone, det betyder väldigt mycket att ni bryr er om mig ❤️

Utöver att tacka er så vill jag bara poängtera att jag inte kommer att prata om min livssituation eller vad som hänt offentligt eller på mina sociala kanaler, utan jag väljer i stället att försöka reda ut och leva mitt liv tillsammans med mina närstående – men det betyder absolut inte att jag blundar för vad som kommit fram, verkligen inte. Nu ska jag lägga min energi på min familj, mina barn och mina vänner, tack för förståelse! ❤️

Jag hoppas Emilia har nära och kära runt sig som kan stötta henne, vad som än sker i hennes liv.

Visa det här inlägget på Instagram

Jag vet inte riktigt hur jag ska börja detta inlägg, då det faktiskt handlar om ett litet barns ankomst till världen.
Men är folk helt gränslösa?

Före Margaux Dietz förlossningsvideo var det få influencers som skapade content av sina förlossningar.
Hon ändrade på det, och efter det har det mer eller mindre blivit förväntat att influencers dokumenterar sina förlossningar med flera kameror – oavsett vad den arbetande personalen tycker om saken. Jonna Lundell blev så upprörd när hon och Jocke inte fick tillåtelse att filma förlossningen av sitt första barn på Norrköpings sjukhus att hon övervägde att föda någon annanstans, bara för att få filma.

Att Marcelo och Emilia dokumenterar sin förlossning är idag standard för influencers, men de tar det hela ett steg längre. De hade en livesändning och kom under den på idén att ha en tävling i samarbete med BabyProffsen Barkaby, där följare skulle gissa när bebisen skulle födas.
Att ha en tävling för en butik mitt under värkarbetet är i mina ögon inget annat än en sponsrad förlossning. Marcelo och Emilias förlossning sponsrad av BabyProffsen Barkarby får mig att må illa, och jag har svårt att tro att det här inte var uppgjort på förhand med företaget.

Varför tillåts denna typ av gränslöst beteende av följarna?
Är de så avtrubbade att de inte kan tänka längre än näsan, eller jakten på gratisprylar – räcker? Slutar man helt tänka själv så fort det hägrar ett presentkort på 1000 kr?
En sponsrad förlossning?
Lillasyster kom till världen i betalt samarbete med BabyProffsen Barkarby?
Hur känns det på tungan?