Mogi:

Jag har bara accepterat att jag aldrig kommer förstå sånt här.
Jag antar att det är samma människor som sätter sig på en strand för att packa upp sin nya handväska som de som hellre åker utomlands för att handla istället för att bara knalla in i butiken i Stockholm för att köpa det man är ute efter.

Will. Never. Understand. It. – men så handlar jag ju också helst på nätet.

Mogi:

Mogi skriver på sin blogg om konsumtion och om hur hon brukade överkonsumera kläder, skor och smycken.
Nu för tiden konsumerar hon enbart resor, mat och hotell och verkar klappa sig själv på axeln för det.

I min bok är den konsumtionen hon har idag värre än när den handlade om materiella ting. Som hon skriver själv så har mer än 900 av hennes plagg hittat nya ägare via hennes bloppis men resor och hotellövernattningar är förbrukade i samma stund som de är över.
Så som hon flänger jorden runt i jakt på storys som någon typ av 2016 års TinTin så sliter hennes konsumtion betydligt mer på vår jord än vad ett par skor gör.

Jag vet inte riktigt vad hon vill få ut av sitt inlägg men att plocka några pluspoäng är det nog.

Mogi:

Jobb? Vilket jobb? Vad jobbar hon med? Hennes företag drog ju knappt in växelpengar sist jag kollade så får hon betalt i svarta pengar då eller?
”VI reser så otroligt mycket i MITT jobb”?
Jasså? Det gör ni?
Vad sysslar hennes snubbe med då i så fall?
Personlig fotograf och shoppingpåsebärare eller sitter han på en smärre förmögenhet som han portionerar ut i lagom stora doser för att Mogi ska kunna flyga land och rike runt och kalla det för jobb??

Jag får det inte att gå ihop. Hjälp.