Det här klippet sammanfattar hur jag ser på yttrandefrihet, humor, ironi och satir och eftersom jag själv är smålänning och ingen skulle förstå vad jag sa om jag själv spelade in ett videoklipp så får min vän Magnus förklara det för er.
Se videoklippet
Fundera
Reflektera
Återkom
Eventuellt se klippet igen
Fundera
Reflektera
Prata med en vuxen/mogen människa i din närhet
Återkom
Håller ni inte med mig – nej, okej – så kan det vara ibland och det är helt i sin ordning.
Givetvis är det tråkigt om någon blir ledsen och det är så klart inte varken syftet eller meningen men att gå runt och hävda sin rätt att inte blir kränkt och resultatet av det ligger inte på mig.
I ett samhälle som ska betrakta sig själv som fritt måste det vara tillåtet att man även gör konst och humor och saker som faktiskt trampar människor på tårna. Det måste vara så annars kommer alla människor gå runt och vara konstant kränkta och det är ingen bra motor att drivas fram av och leder nog till ett rätt tråkigt samhälle där alla är konstant rädda för att råka kränka någon.
Då får vi sluta med all typ av konst, musik, böcker, film, tv, humor, stand up comedy etc eftersom alla dessa områden riskerar att på något sätt kränka någon någonstans och det är inte en utveckling jag vill se.
Vill ni?
