Alltså, det här bilden på Poaw!! Haha.. så jäkla underbar!! Tror ni inte Tyra är lite avundssjuk på tofflorna? =)
Paow berättar om några av sina fobier på bloggen – att kräkas och papper(!).
Ja, papper.. Jag fattar ingenting men det är väl det som är hela poängen med just fobier. De är oförklarliga rädslor som inte har någon egentlig grund.
Papper liksom.. vad är det värsta som kan hända med papper?
Att vara rädd för tigrar är ju lite mer verklighetsförankrat eftersom de med lätthet kan käka upp en liten bloggare men papper?
Men en fobi är en fobi och har man den inte kan man helt enkelt inte förstå den.
Jag var hysteriskt rädd för nålar när jag var yngre.
Jag fick lustgas för att ligga kvar i tandläkarstolen upp till jag var 18 och fick spelet när jag skulle fa en stelkrampsspruta i klass 6.
När jag kom in på akuten efter jag hade brutit ryggen så fick jag ett hysteriskt utbrott – inte för att jag hade brutit ryggen utan för att de ville sätta en kanyl i min hand.
Jag frågade om jag inte kunde få – vad det nu var jag skulle få – i tablettform. Om mitt minne inte spelar mig ett spratt så fick jag bedövningssalva innan själva nålsticket. Hur jävla pinsam liksom?
Här kan vi snacka prioriteter!
Bruten rygg – piece of cake.
Nål i handen – jag dör hellre.
Men efter 3 år av massor av behandlingar med provtagningar, akupunktur, dry needling, 60 kortisoninjektioner och smärtlindrande botoxbehandling så kan man säga att min fobi MER än försvunnit.
Jag fick en kanyl i tinningen en gång – det var inte så häftigt men jag kan med 100% säkerhet säga att varken nålar eller smärta bekommer mig längre.
Har ni några fobier eller tips på hur ni hanterat dem? Dela gärna med er bland kommentarerna! No one is judging! <3
