NONONO "Mest ångest för livebiten"

På en av Hultsfreds mindre scener gör NONONO entré och river av ett set med åtta låtar. Inga konstigheter egentligen, om det inte var att publiken bara hört tre låtar från bandet hittills: hiten Pumping Blood, Like the Wind och melankoliskt träffsäkra Down Under.

NONONO bildades när Astma och Rocwell, (Tobias Jimson och Michel Flygare) två etablerade musikproducenter som jobbat med bland andra September, Vincent och Beatrice Eli, träffade singer/songwriter-talangen Stina Wäppling under våren 2012.

En tid senare satt de hos skivbolaget Warner/Chappell när Stina fick frågan "vad hon hade för mål" med bandet. 

– Att spelas på P3 en gång, svarade hon då. 

Astma och Rocwell skrattar åt minnet

– Betoningen låg verkligen på "en", berättar Astma. 

Nu är NONONO P3:s utvalda älsklingar och spelas frekvent i etern, något som brukar båda gott för framtiden.

I dag sitter de här, Stina som egentligen läste psykologi när allt drog igång samt Astma och Rockwell som ju har sin säkra plats i studion. Ingen verkar riktigt vart NONONO är påväg. 

–  Vi har ju pratat om det, säger Rockwell och tittar på Astma. Vi har det ju rätt bekvämt där vi är i dag så det är klart att det blir en omställning att börja resa runt och spela. 

Det är dock ingen ålderkris det rör sig om, menar de. Snarare ett behov av musikalisk förändring. 

Att Stina är så färsk ger trion ny energi. 

– Hon saknar det cyniska som man kan känna efter så många år i branschen, berättar Rocwell.

Den egna cynismen vänder han till rutin och erfarenhet. 

– Samtidigt får man en ännu större respekt för de artister vi producerar åt när man spelar live. 

Om målet tidigare var att spelas en enda gång i P3 är det nu dags att sätta ett nytt. Stina funderar länge. 

– Jag har mest ångest för livebiten, så om jag står i globen dör jag nog av rädsla, säger hon och ler innan hon tillägger:

– Men det kan ju ändras.