Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Rapparen och producenten Chords "Petter är petig"

Jens Resch har just spelat på Roskildefestivalen.
1 av 8

Jens Resch har just spelat på Roskildefestivalen.

Tatueringen på armen kom till under en blöt kväll i USA. "Det är livet" är 35-åringens motto.
2 av 8

Tatueringen på armen kom till under en blöt kväll i USA. "Det är livet" är 35-åringens motto.

Det viktigaste är att kollegor och publik gillar musiken. Annars blir det jobbigt, säger den hyllade artisten.
3 av 8

Det viktigaste är att kollegor och publik gillar musiken. Annars blir det jobbigt, säger den hyllade artisten.

Som hade publiken med sig.
4 av 8

Som hade publiken med sig.

5 av 8

6 av 8

7 av 8

8 av 8

Festival24 | 07/07/2013 14:53

Albumaktuella Jens Resch, mer känd som "Chords" berättar för Festival24 om samarbetet med Petter, tjejen bakom nya plattan och flytten från New York.
– Annars hade jag börjat jobba på ICA.

Albumaktuella Chords har återvänt till Sverige efter fyra år i New York. Han har tidigare jobbat med Timbuktu, Petter, Looptroop med flera men tackade nej till samarbeten på sin senaste skiva. Festival24 möter honom på Roskildefestivalen. 

Alla svenskar har nog hört din musik någon gång men få känner till ditt namn. När blir du folkkär?

– Jag blir nog inte folkkär, inte i den bemärkelsen att jag är med på allsången i alla fall, säger han och ler. 

Handlar ditt senaste album "Looped State Of Mind" om en särskild person? 

 Skivan har med en speciell tjej att göra. Hon bor i New York och jag bor i Stockholm, men det är livet liksom, säger han och refererar till den tatuering han har på armen (som för övrigt kom till en blöt kväll i Seattle). Det är ett bra sätt att ta saker på. Man kan bli jävligt deppig, man gör slut, åker hem, flyttar alla sina grejer, men jag var tvungen att dra annars hade jag börjat jobba på ICA i New York. Men alltså det är skitlugnt, jag är en känslosam snubbe men inte dramatiskt.

Är det sant att du lyssnat på plattan typ två gånger?

– Jag har inte lyssnat på den sedan jag gjorde färdigt den. Den mastrade versionen var den senaste versionen. Jag hade hört den trehundra gånger, haha nu måste jag spela den också. 

Du är med på Petters skiva men han är inte med på din. Varför inte? 

– Jag hade aldrig tagit helt ansvar för en hel skiva tidigare så jag ville testa det. Jason (Timbuktu) lägger in någon refräng men jag ville bevisa för mig själv att det gick att göra en platta helt själv. Jag vettefan om jag gör det igen, det är ganska jobbigt att skriva och producera utan att någon annan tycker till. Så blev den så personlig också. Adam Tensta skulle vara med och Looptroop men nä, det blev inget, "kan inte du hoppa in lite och tycka och tänka om min ensamma situation i Brooklyn?" liksom.  


Vem inom hip hop Sverige är roligast att jobba med?

– Jason (Timbuktu) är som min familj, vi har kul både på scen och i studion.  

Tuffast då? 

– Det var lite tufft att jobba med Petters platta. Det var första gången vi jobbade ihop och jag skulle producera honom. Jag ville inte komma in och säga att det inte var fett. Men tillslut insåg jag att jag kunde säga vad som helst. 

Är det sant att Petter är perfektionist?

– Petter är petig och han vet vad han vill ha och hur det ska låta, han är också jävligt snabb och ambitiös. Jag tror vi gjorde åtta låtar på en vecka. Han kom hela tiden in och sa "ge mig ett nytt beat, jag har skrivit en till."

Vad är viktigast, vad kritikerna eller andra i branschen tycker? 

– Det viktigaste är vad kollegorna tycker - och publiken såklart. Om inte publiken gillar plattan blir den jobbigt att spela varje vecka. De negativa recensionerna av kritiker känns alltid mer än de positiva. Men när polare som jobbat länge i branschen godkänner den känns det fett, säger han och upprepar för sig själv: 

 Det är lugnt, den är fet liksom.