Så vet du om du är "grötmyndig"

Eventuellt har ordet grötmyndig någon gång dykt upp i ditt liv, kanske när du tittat på en debatt eller en film, läst en artikel eller liknande. Även om man kanske kan tro det så har detta ord dock varken med “gröt” eller “myndig” att göra. Att man är tillräckligt gammal för att äta gröt är inte den rätta betydelsen för någon som är grötmyndig.

Ordet kommer från det tyska ordet “grossmündig” som betyder storkäftad. Så förklaringen är helt enkelt att en person som är grötmyndig är stor i munnen, uppblåst och överlägsen.

Dessa ord beskriver någon som är grötmyndig

• Dumdryg
• Pösig
• Dryg
• Uppblåst
• Pompös
• Viktig

När började man använda ordet grötmyndig i Sverige?

När någon är grötmyndig så är personen dryg, pompös, beter sig som att hen är överlägsen och orättmätigt och gör sig viktig i olika sammanhang. Ordet i sig är ett svenskt ord som funnits sedan på mitten av 1600-talet.

Det ursprungliga ordet från lågtyskan är “grossmündig” eller “grootmündig”, där gross/groot står för stor och mündig för mun. Så den korrekta översättningen är “stor i mun”. Att det blev grötmyndig på svenska beror helt enkelt på att det gjorts en felöversättning av någon som inte hade jättebra koll på det tyska språket. 

Så får du någon gång höra att du är grötmyndig så ska du nog inte ta det som en komplimang.