Det är dags att välkomna våren. Den 30 april är det valborgsmässoafton med allt vad det innebär. Många svenskar kommer att bege sig ut i parker för picknick och umgänge och på flera håll i landet kommer det att arrangeras majbrasor. Det senare är inte helt riskfritt.
I en intervju med SVT har Johan Sjöström, forskare på det statliga institutet RISE, lyft ett varningens finger.
– Det är jättelätt hänt att det kommer små gnistor från en valborgsbrasa som sedan sprider sig i gräset, säger han och konstaterar att risken för just gräsbränder är större under våren.
– Även om det har regnat natten innan så kan det brinna på eftermiddagen.
Gräsbrandsrisken är heller inte den enda man ska ta i beaktning när man eldar på valborg. Man ska också tänka till när det kommer till vad man lägger på majbrasan.
Elda inte invasiva främmande arter i majbrasan
Självklart för de allra flesta är att man exempelvis kontrollerar så att det inte finns några övervintrade djur bland riset och grenarna man ska elda. Lika givet är det att material så som plast eller gummi inte ska läggas på brasan.
Men visste du att det finns växter som du inte får elda? Så är faktiskt fallet när det gäller invasiva främmande arter.
Vad är invasiva främmande arter?
Invasiva främmande arter är arter som, med hjälp av människan, tagits från sin ursprungliga miljö till en ny omgivning där den snabbt sprider sig och "orsakar allvarlig skada för ekosystem, infrastruktur eller människors hälsa", enligt Naturvårdsverket. Detta kan i sin tur leda till omfattande kostnader för samhället såväl som enskilda individer.
Naturvårdsverket avråder från att elda växtdelar från sådana arter.
"Många invasiva främmande arters frön och andra grobara delar klarar höga temperaturer. Vid eldning i tunna eller liknande i din trädgård finns det stor risk att det inte uppnås en genomgående hög temperatur i hela växtmassan, och då kan grobara växtdelar av den invasiva främmande arten överleva och sprida sig", skriver de på den egna hemsidan.
Exempel på invasiva främmande arter som är värmetåliga
Men vad kan det egentligen vara för invasiva främmande arter som är så värmetåliga? Nyheter24 frågade myndigheten.
– Ett exempel på en art med hårdföra frön är blomsterlupin. De tål över 100 graders temperatur när de är torra och i vilostadium, så om de ligger i kanten av bålet eller i en blötare del av högen så kan de utan vidare klara eldning, om man slarvar med kontrollen, säger Henrik Lange, samordnare gällande invasiva främmande arter på Naturvårdsverket, och fortsätter:
– Även parkslide som man bara eldar partiellt kan slå rot. Där är det inte frön utan själva växten som kan rota sig. Även försök med att elda den växande plantan på plats har visat sig vara ineffektivt som utrotningsmetod.
Böter eller fängelse om man avsiktligen sprider invasiva främmande arter
Enligt Henrik Lange är det kommunen som bestämmer om och när man överhuvudtaget får elda trädgårdsavfall.
– I regel är det dock tillåtet att elda just kring 1 maj.
Men vad kan det bli för påföljder, om man eldar just invasiva främmande arter och därigenom råkar sprida dem?
– Avsiktlig spridning, alltså grov oaktsamhet, kan ge böter eller upp till två års fängelse enligt miljöbalken. Det är samma straffskala för alla förbud kopplade till invasiva främmande arter, säger Lange.
