Filmtipset recenserar: Bloggarna som har lyxkrogar som elitidrott

Detta är en värld så långt bort från den de flesta av oss lever i. Det är fascinerande att vara en fluga på väggen och betrakta det hela. Vi ser delvis hur det funkar i några av de mest exklusiva restauranger, men det vi oftast ser är närbilder av mat som presenteras som en konstform.

Syftet med dessa restauranger är att överträffa andra exklusiva restauranger. Ofta med bisarra och uppriktigt sagt konstiga kreationer. Hur tror du att hallon och ansjovis smakar tillsammans, och skulle du vilja veta?

"De spelar ett spel"

Dessa bloggande foodies reser runt i världen, dokumenterar varje maträtt och fotograferar den från alla håll. De spelar ett spel, som på något sätt verkar fjärran från själva ätupplevelsen, och bloggar snarare för att imponera på varandra.

Måltiden på 20 minuter kostade vad många människor tjänar på ett år

De summor de spenderar måste vara fenomenala. Detta illustreras i filmen i den scen där den unga litauiska foodien, före detta supermodellen, som ser världen som sitt hem äter på en sushirestaurang som ligger i ett underjordiskt garage i Japan, med plats för bara sju personer. Hon säger att måltiden tog ca 20 minuter och kostar förmodligen vad många människor tjänar på ett år. Den här sushi-restaurangen var ett undantag, i allmänhet såg vi fantastiska kök och matsalar, med ett enormt antal personal i förhållande till antalet kunder.

Sponsrad av sina föräldrar

En annan foodie, Ferm, säger att maten är hans hobby . Han är sponsrad på denna kulinariska resa av sina föräldrar, som äger en guldbutik i Hongkong, men han bor i London där han studerar Shakespeare. En annan ung asiatisk flicka har, vad hon kallar ett normalt jobb och bor hemma hos sina föräldrar, men lägger undan alla sina pengar för att spendera på fina middagar och bloggar om dem.

Reser runt världen i privat jet

Engelsmannen Andy, från en arbetarbakgrund han glatt refererar till, har nu ätit på alla 108 trestjärniga restauranger i Michelinguiden. Vi ser honom sitta ensam, smuttandes på champagne . "Inte förtjust i denna champagne, men de prövningar vi måste gå igenom!" Han och de andra foodiesarna reser runt om i världen på bästa förstklassiga sätt, inklusive ett privat jet. 
Vi får ögonblicksbilder av många av de städer och områden som de besöker. En avslöjande scen är från en båt i Japan, som närmar sig dockningspiren. Tre japaner i traditionell klädsel står där, unisont bugande när foodien kommer. En kontrast till denna vackra men löjeväckande scen är till exempel närbilder av munnar som tuggar ihärdigt.

"We all have to eat, so you might as well eat well."

Jag förstår inte om filmen är gjord för att förtrolla oss med denna konstform, eller få oss att känna, att dessa människor skulle kunna göra något mer uppbyggligt med sina liv, men möjligen är det konstformen som menas för Andy har också det sista ordet i filmen : "We all have to eat, so you might as well eat well."

Ser lite ensamma ut

På det hela taget kände jag, att de såg ensamma ut. De flesta av dem tog sig själva på sådant allvar, att det var inte ofta som de åt i sällskap. För mig själv ligger det mesta av glädjen i att äta i det sällskap jag själv väljer och presentationen av maten behöver inte vara perfekt. 
Jag föredrar min konst på väggar eller i gallerier. Det här är en film för dem som älskar att se god mat och lyxiga miljöer runt om i världen och kanske blir inspirerade till att göra en egen enklare kulinarisk resa. 

Skriven av: Filmtipsets medlem Albion1

Se trailern till Foodies här.

.