Fredag 14 Maj
Stockholm

Bianca Meyer: Vem har sagt att julen ska vara mysig?

Bianca Meyer ifrågasätter människors överdrivna förväntningar på julafton.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Läs mer
Bianca Meyer

Bianca Meyer är komiker och journalist. Varje lördag skriver hon krönikor för Nyheter24.

Besök hennes blogg här.

När jag skriver det här är det natten till julafton och min sambo har precis lämnat lägenheten i ett gräl. Jag firar alltså en alldeles typisk jul. Vad vi bråkar om gör detsamma. Det har ingenting med att det är jul att göra. Snarare med att jag är samma person med samma tröttsamma problem året runt. Även den 23:e och 24:e december.

Jag åt lunch med några väninnor i dag och de pratade om alla problem som dyker upp inom familjen. Alla julaftons besvikelser. Så flek en av dem in och avbröt mitt i samtalet.

– Vem har sagt att julen ska vara mysig? Det är väl helt självklart att det bråkas. Man är dum i huvudet om man förväntar sig något annat.

Och plötsligt börjar folk att tänka på alla ensamma människor. Det är ju bra att det tänks på dem någon gång. Men alla andra dagar då? Alla andra riktiga dagar som räknas? Ska man vara ensam är det väl på julafton om någon dag. Slippa all skit.

Och all fylla på julen som är så hemsk! Ja, visst är det hemskt med alkoholism, men det är med alkoholismen som med ensamheten, något som givetvis inte mirakulöst botas på julafton. Och inte heller något som är värre då än någon annan dag. Jag tänker på min syster och undrar hur hon firar. Hoppas att hon är lycklig. Precis som jag undrar och hoppas varje dag.

Och jag tänker på att jag gjort min pojkvän besviken igen. Men sen, en dikt av Tomas Tranströmer:

"Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna

i halvmörkret.

Valv gapande bakom valv och ingen överblick.

Några ljuslågor fladdrade.

En ängel utan ansikte omfamnade mig

och viskade genom hela kroppen:

”Skäms inte för att du är människa, var stolt!

Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.

Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

Jag var blind av tårar

och föstes ut på den solsjudande piazzan

tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och

Signora Sabatini

och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt. "

Och ett litet hopp om en anspråkslös jul helt utan förväntningar.

Nästa år.

Kommentera
Kopiera länk
Dela