Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Intervju24: Patrick Ekwall

1 av 2

Charlotte Brunzell/All Over Press

2 av 2

Krister Larsson / SCANPIX

Nöje | 26/06/2011 11:11

INTERVJU. Nyheter24:s Pascal Engman träffar Patrick Ekwall och talar om Båstad, Zlatan Ibrahimovic, att inte vara simkunnig, att inte ha någon pappa, om att gråta och att ligga i Let's Dance.

Det faller ett bibliskt regn över Äppelviken eller "Apple Bay", som Patrick Ekwall envisas med att kalla området. På teveprofilens stammis-café, Park Konditori, står en hantverkare och beklagar sig över de små kopparna som kaffet serveras i. De är minimala och blommiga, "för att passa in i atmosfären" som biträdet förklarar för den missnöjde som viskar "kärringkoppar" till sin morgontrötte lärling. Klungor av byggjobbare sitter och snusar baksnus och dricker kaffe ur koppar som de håller mellan tummen och pekfingret.

När de reser sig för att gå bromsar en stor svart SUV in utanför fönstret och ur den kliver Patrick Ekwall, klädd i röd jacka och röda skor. "Där är han som är på teve", viskar en Bromma-mamma till sin son och pekar diskret. Patrick Ekwall beklagar den tio minuter sena ankomsten med att han stått och gråtit i radio med Adam Alsing som den här morgonen gjort sin sista insats i Äntligen morgonMix Megapol.

Det verkar rätt behagligt att vara Patrick Ekwall?

– Det är inte så svårt. Jag klagar inte.

Du struntade i gymnasiet och gick till Kvällsposten som 16-åring.

– I min generation fanns det två skolor. De som gjorde som jag och de som gick Journalisthögskolan. Skillnaden är väl att de som gick Journalisthögskolan aldrig lyckades fullt ut med att få de stora jobben, med vissa undantag förstås. I dag är medievärlden helt annorlunda. Just ordet media innefattar så mycket annat, på den tiden var det i princip bara tidningar. Nu vill alla synas i teve eller skriva en jävligt häftig blogg.

Är 80- och 90-talisterna så lata som det påstås?

– Egentligen inte. Om man tittar på mediebranschen finns det så många fler sorters jobb. När jag började brann alla för sina jobb. Nu ramlar det in en hel del människor som inte brinner för jobbet, som mest tycker det är lite häftigt att jobba med media. Så nuförtiden är det fler i branschen som inte har här att göra, och då är det lätt att de blir placerade i facket ”den blåsta generationen”.

Du kan inte simma?

– Nej. Kastar man mig vatten där jag inte bottnar så dör jag. Alltid när det tas upp är det något företag som ringer och erbjuder sig att lära mig simma. 

Är du rädd för vatten?

– Om jag kommer under vatten så blir jag rädd.

Har du varit nära att drunkna någon gång?

– Ja, när jag var liten. Eller, kanske inte nära att drunkna men jag fick en enorm panikkänsla. Det var inte särskilt akut, men det har väl suttit kvar. Det är väl inte det man prioriterar senare i livet, när man är 22, att skriva in sig på en simskola.

 

Båstad

Skulle du betrakta din relation till tennisveckan i Båstad som sund?

– Ja, det skulle definitivt göra. Tennisveckan brukar jag bara vara på under tre dagar ungefär. Det är inte så jävla kul, även om det blivit bättre på senare år. Det är lite mer utdraget och champagnesprutning är inte tillåtet längre.

Ursäkta mina fördomar men jag trodde att du var en kille som gillade att spruta lite champagne då och då?

– Nej nej, för fan. Det är vidrigt. Jag tycker det är helt idiotiskt. De här brat-ungarna som tagit in och handlat för hur mycket som helst av sina pappors pengar, det är sjukt i sig. Tragiskt.

Har du inte ens vaskat något?

– Nej, absolut inte. Jag sa redan tidigt till ägarna på Pepes Bodega att det är vidrigt. Det är inte kul att få champagne på sig när man är ute och har klätt upp sig. Det är skönt att man blivit av med det, och de värsta bratsen också. Men självklart har jag det kul i Båstad, och lite vilt och galet har det väl blivit några år.

Är du bra på att festa?

– Jag var det, men jag har nog tacklat av. I min värld gäller det numera att finna återhämtningsdagar om jag ska kunna gå ut och festa. Allt måste planeras. Dessutom dricker jag inte så mycket, dricker rätt mycket vatten. Mina polare tycker att jag är rätt kass.

Jag har hört att du, Peppe Eng och Martin Dahlin brukar vara ute och festa tillsammans?

– Det stämmer inte. I alla fall inte Peppe Eng, hur skulle han ha hamnat där. Honom har jag säkert varit ute med på någon TV4-fest - men trion jag, Martin Dahlin och Peppe Eng har aldrig varit ute ensamma.

 

Ensamstående mamma

Hur var din uppväxt?

– Jag växte upp med min mamma och mina två systrar i Vårsången, söder om Malmö, ett miljonprojekts-område. Det var ju inte tufft så, men det fanns inga cash liksom. Jag spelade så mycket fotboll att jag mest skötte mig själv. Det var inte lätt, men alla som bodde i området levde mer eller mindre under samma förutsättningar så det var inte så att andra hade mer.

Hur formade det dig?

– Att jag alltid velat ha det bättre – och framförallt att mitt barn ska ha det bättre. Försökt ägna så mycket kraft och tid som möjligt åt min dotter. Se till att bo så bra som möjligt, att alltid ha pengar över till saker som kan behövas.

Har du någon kontakt med din pappa?

– Nej, han valde att inte ha någon kontakt med mig. I dag är jag inte intresserad av att ha kontakt med honom. När min dotter föddes hörde jag av mig till honom och berättade vilket datum hon fyllde år, jag ville åtminstone att han skickade henne ett kort då. ”Visst”, sa han. Men det gjorde han inte, och då känner jag bara att han kan dra åt helvete.

Är det inte jobbigt?

– Det är som det är. Jag känner ingenting för det, inte för fem öre. Och där jag bodde var det rätt vanligt att man bodde med sin mamma, att pappan hade försvunnit. Tyvärr var det så.

Jag läste någonstans att din dotter blir retad i skolan. Att hennes skolkamrater kan säga ”Gud vad det luktar illa… jaha det är bara fröken Ekwall”. Hur reagerar du på sånt?

– Hon är bra på att ta det, bättre än jag trodde. Adam Alsing sa till mig för några år sedan, när vi talade om just sånt, ”Kidsen är mycket smartare och starkare än du tror”. Det har jag märkt på min dotter, hon fattar att folk kan vara elaka.

 

Zlatan och Let's dance

Hur tacklar du när folk skriver om hur vidrig de tycker att du är?

– Man lär sig vad det är för människor som vräker ur sig sånt. Jag skulle ljuga om jag sa att det inte påverkar, sen är det skillnad mellan att påverkas och att ta åt sig. Skulle man ta åt sig skulle man aldrig överleva. Det går inte att tro att alla ska gilla en. Men ibland är det nästan svårare att ta åt sig positiv kritik.

Är det viktigt för dig att vara omtyckt?

– Nej, men man kan inte göra program som går ut på att man ska reta folk till vansinne.

Men du är väl inte särskilt provokativ?

– Nej, det tycker inte jag heller. Fan vad skönt att höra. Och det finns inget uppsåt att vara det heller.

Har du någon gång fått Zlatan att öppna upp sig i en intervju??

– Det tycker jag absolut. Jag har träffat honom så jävla många gånger att han nog känner ett visst förtroende för mig. Han har blivit väldigt mycket mindre misstänksam. Men är på dåligt humör kan han vara avig, eller så kan han vara förbannad på mig.

Skulle du vilja byta liv med honom för en dag?

– Ja det skulle jag definitivt kunna göra, mer än en dag. Men man kan inte springa runt och önska sig någon annans liv.

Hur hett går det till bakom kulisserna på Let’s Dance?

– Definitivt i vissa fall, Tony Rickardsson har väl barn med sin dansare. Det liggs nog en hel del, eller det gör det; särskilt på Bygglov-Mattes tid. I mitt fall lågs det inte så mycket. Jag tror att i hela den riktiga danssvängen liggs det jävligt mycket. De har ju inga liv, de tränar hela tiden. Ska de ligga måste de väl göra det i danslokalen.

Ska vi vara såna så liggs det väl en hel del i tevebranschen också?

– Gör det? Det har jag inte märkt av. Nej, men jag har jobbat på teve sen -93, och har barn med en tevekollega. Så det kanske det gör.

 

Gråt-Ekwall

Gråter du när du ser bilder från VM-94?

– Nej, sånt gråter jag inte åt. Jag är rätt blödig, kan sitta och gråta åt barn som far illa eller patetiska filmer, men inte över fotboll.

Vad är det för filmer du gråter till?

– Fan vet jag, typ Lilla huset på prärien och sånt. Det kan även vara Rainman.

Du börjar närma dig femtio, vad tror du händer efter döden?

– Jag tror på ateismen. Inget händer efter döden. Jag hoppas man får leva som en ängel på rosa moln, bland massa snygga ängel-brudar och spela fotboll. Men det tror jag inte. Jag tror lampan släcks bara. Vilken jävla fråga förresten.