Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

HeatoN: "Vunnit det som går att vinna"

Nyheter24 har träffat Emil ”HeatoN” Christensen för att prata om den svenska e-sporten, varför han slutade spela och om livet som världsmästare i Counter-Strike: "Det finns spel som är mycket roligare."

Nyheter24 har träffat Emil "HeatoN" Christensen för en lång intervju.

Tanken var att Emil "HeatoN" Christensen skulle bli ishockeyproffs. Han hade börjat spela redan som liten pojke och det fanns inte mycket tid till annat än träning.

Men när han var 16 år skadade han sig. Sommaren år 2000 hade inte kunnat få en sämre start.

– Jag hade slitit sönder foten och hade lite för myckettid hemma. Då tvingade mina polare mig att börja spela "Counter-Strike". Jag var totalkass ibörjan, och blev retad. Men vinnarskallen tog över och jag tänkte: ”Nu ska jagvisa dem”.

Emil blev snabbt bättre än sina kompisar. När sommaren tog slut och foten läkt fortsatte han att spela.

– Farsan var en riktigt ”hockeyfarsa” som villeatt jag skulle spela hockey och träna. Men jag saatt jag mådde lite dåligt och inte kunde träna. Morsan ville att man skullebörja plugga efter gymnasiet men spelet gick ut över skolan också. Det var ganskagnälligt hemifrån på den tiden, säger Emil och fortsätter:

– Spelandet började ta sig och man började känna att dethär går ju riktigt bra. Men det var ju ingen som levde på att spela datorspel då.

"Vi mot USA"

Sedan hände något. Spelet och e-sporten exploderade runt om i världen ochmassvis av turneringar anordnades. Till och med landslag formades.

I slutet av 2001 anordnades VM i Counter-Strike i Dallas i USA.Emil var där tillsammans med sitt lag Ninjas in Pyjamas (NiP) för att bli bästi världen.

– Det var vi mot USA. Alla européer höll på ossoch amerikanarna på dem. Så kom det till allra sista rundan i spelet. Dethandlade om millimeter hela tiden. Jag kan inte beskriva känslan jag fick när vi vann.

Emils föräldrar var utomlands när han blev världsmästare förförsta gången.

– De såg mig på teve på CNN i Thailand. Det blev lite aven ”wow”-upplevelse för dem. Sedan stöttade de mig till hundra procent. Hade det inte varit för dem hade jag inte kommit såhär långt.

"Krävdes inte mycket"

På bara ett och ett halvt år hade Emil blivit världsmästare.

– Spelet var ju ganska nytt så det krävdes inte såmycket för att man skulle komma ikapp de som redan spelade. Det är skillnad i dag om man skulle försöka slå sig in, alla är så rutinerade.

Vinsten betydde också att pengarna började rulla in.

– 2002 fick jag min första lön för att spela ochden sommaren fick jag även resorna betalade. Egentligen var det inga stora summor men bodde manhemma och inte hade några direkta kostnader så funkade det. Det var en månadslön på 2-3000 kronor. Det fina var vinstpengarna.Det gick ju ganska bra för oss då.

Hoppade av skolan

Emil hoppade av sista året på gymnasiet för attsatsa på sin karriär inom Counter-Strike. Mer eller mindre så levde och andadeshan datorspelet.

– Jag hadeflickvän i ett par år då. Det gick väl inte så jättebra om jag ska vara ärlig.Hon kom i tredje hand. Kanske inte så schysst när man tänker tillbaka på det.Jag var ju målmedveten. Jag tror inte att hon såg det så däremot, jag fick mycket skit frånhenne.

– Men det var längesedan nu. Vad elakt egentligen, att man spelat hela kvällarna samtidigt som hon har suttit bredvid och tittat på, säger Emil och skrattar.

Emil och hans lag fortsatte att vinna turneringar och segertåget gick inte att stoppa. Namnet "HeatoN" var nu känt över hela världen.

– När vi vann OS i Sydkorea 2003 fick vi åka på en resa till Kina. Vi hade väl egentligen inte förväntat oss något men på flygplatsen stod det tusen personer och väntade på oss. Det var helt sinnessjukt, sånt händer bara i Kina. Militärer stannade oss på gatan och ville ta bilder och få våra autografer.

Bytte klan

Emil och flera andra från NiP gick sedan vidare till klanen SK. Ett lagbyte som slutade dåligt och som kom att visa att pengar började ta en större plats inom e-sporten.

– Inga namn nämnda men det var en person som lovade mig massa grejer. Jag gjorde det jag skulle göra men sen stack han med alla pengarna. Jag var ung och naiv då, lite blåögd. Men det är längesedan nu.

Händelsen ledde till att Emil lämnade SK och att NiP återuppstod. Men hans intresse började svalna. 2006 bestämde han sig för att sluta ochistället rikta in sig på att arbeta som manager åt NiP och utvecklagamingtillbehör.

– Jag la inte ned lika många timmar på att spelalängre. Jag ville göra andra saker. Jag hade vunnit allt som går att vinna iprincip och gjort det många år i rad. Det är bättre att avsluta medfanan i topp.

Kände du att du blev sämre ju äldre du blev?

– Ja, det gjorde jag om jag ska vara ärlig.Reflexerna började avta. Men jag hade ju min rutin eftersom jag hade spelat såmånga år. Men när jag spelade tänkte jag: ”Fan, jag var ju mycket bättre förut”.

Har du missatmycket i livet på grund av datorspelandet?

– Nej, jag känner att jag fått uppleva väldigtmycket mer snarare. Sett saker som inte går attbeskriva med ord och rest runt hela världen.

Fick du mycket skit ibörjan för att du spenderade ditt liv på att spela datorspel?

– När man har pratat med lite äldre folk ochberättat vad man gjorde har de undrat varförjag ska ha betalt för det. Men det är inget som har rört mig i ryggen. Kolla omtio år, då är jag säker på att lönerna kommer vara lika höga som försportstjärnor.

Men går det att jämföra e-sportenmed ”vanlig” sport?

– Det är ingen idrott för det är ingen fysiskaktivitet du gör men det är en sport. Det krävsträningar bakom varje match. Så det är precis som med fotboll bara att du klickar med fingrarna istället.

Hurtycker du att e-sporten har förändrats sedan du började?

– Från 2008 till 2011 var medieuppmärksamhetenganska dålig om man jämför med hur många som faktiskt spelade. Men nu rasslar det på från allahåll, säger Emil.

– Jag betalar ut löner till mina egnaspelare i NiP. Då förstår man hur mycket som har förändrats de senare åren. Även på hur sponsorer ser ett värde i spelandet och hur mycket medieuppmärksamhet e-sporten får nu.

Tycker du att dettagit för lång tid för Sverige och svenska medier att uppmärksamma e-sporten?

– Ja. Sverige har alltid varit i framkant när det gäller spelare, i alla fall om mantittar på Counter-Strike. Det har tagit tid men nu tycker jag att vi är längstfram om man bortser från de asiatiska länderna.

Vad är det med Counter-Strike som är så speciellt?

– Ska jag vara ärlig finns det spel som är mycket roligare, som till exempel "Battlefield" och "World of Warcraft". De är roliga att spela som tidsfördriv. Men Counter-Strike känns mer som en sport. Det är fem mot fem och det är taktik och individuella prestationer.

– Det är tävlingsmomentet i det som gör att jag älskar spelet överlägset mest.

Se några av HeatoNs bästa rundor i Counter-Strike: