"En hyllning till offren för Förintelsen"

När Tommy Ringart stannar till i ett av utställningsrummen på Malmömässan blir han tagen. På väggarna syns bilder av fångar som precis har anlänt till förintelselägret Auschwitz-Birkenaus långa tågperrong.

— Det kommer lite för nära. Det känns som att man står mitt i det själv, det har jag aldrig upplevt förut. Det som slår mig är att människorna ser så lugna ut, de förstår inte vad som väntar, säger Tommy Ringart, som är ordförande i föreningen Förintelsens överlevande i Sverige.

Malmö – fjärde stoppet

Det var här Ringarts pappa Jakob och mamma Hanna såg sina föräldrar för sista gången sommaren 1944 efter att nazisterna hade tömt ghettot i polska Lodz. Först skiljdes män och kvinnor åt – därefter skedde nästa selektering på perrongen.

— Min farfar skulle gå åt ett håll och då ville min pappa följa med honom, men då fick han ett slag av en av de randiga, som han kallade dem. En av fångarna som hjälpte till. Han slog till honom så att han gick åt ett annat håll. Hans föräldrar mördades direkt i gaskamrarna, medan pappa lyckades överleva, berättar Tommy Ringart för TT.

Bilderna, som är tagna av nazisterna själva, är en del av vandringsutställningen ”Auschwitz. Not long ago. Not far away" som öppnar i Malmömässan den 26 maj.

— Människor måste åka till Auschwitz och Auschwitz måste komma till människorna. Det viktigaste med utställningen är att det är en hyllning till offren för Förintelsen, säger Luis Ferreiro, chef för den turnerande utställningen.

Över 700 föremål ingår och utställningen har tidigare visats i Madrid, New York och Kansas City. Malmö blir det fjärde stoppet och det enda i Skandinavien.

— Det handlar inte bara om vad du ser som besökare, det är viktigt att komma ihåg att varje föremål har en historia och en egen röst, säger Luis Ferreiro.

"Hela Europas historia"

De första sju rummen i utställningen handlar om att sätta Förintelsen i en större kontext. Ett försök att visa att det som skedde i Nazitysklands förintelseläger inte hände över en natt.

— Gaskamrarna i Auschwitz är det sista steget i en väldig lång process. Det är lätt att skylla på en person eller en grupp av personer, men detta folkmord hade inte varit möjligt om inte hela samhällen agerat på ett visst sätt. Det hade inte varit möjligt om exempelvis inte grannar till offren agerat på ett visst sätt. Detta är hela Europas historia, säger Luis Ferreiro.

Drygt en vecka före premiären är installationen inne på sluttampen. Ana Galán, som är föremålsansvarig, hänger upp en randig uniform i en av montrarna. På överdelen syns en röd triangel, vilket betyder att den har burits av en politisk fånge.

— 90 procent av offren i Auschwitz var judar, men i utställningen berättar vi även fram offren som var roma och sinti. Om dem som var politiska fångar eller som var där för att de var homosexuella, säger Luis Ferreiro.

Redan före öppningen är det klart att runt 25 000 skolelever kommer att besöka mässhallen i Hyllie, inte långt från Öresundsbron. Förhoppningen är att även många danskar ska ta sig över sundet.

— Utställningen är fantastisk och allt som görs för att vi inte ska glömma vad som hände under Förintelsen är viktigt. Det är en del av vår historia, säger Tommy Ringart.

"Oerhört traumatiskt"

Det är också en historia som varken började eller slutade med Nazityskland, framhåller Ringart.

— Det som hände under Förintelsen var tyvärr en del av en europeisk historia. Antisemitismen har ju funnits i Europa sedan dess begynnelse nästan och trots Förintelsen finns konspirationsteorierna om judar kvar. Tyvärr, säger han.

Utställningen är ett verktyg för att motverka antisemitismen. För de överlevande från Förintelsen som orkar föreläsa på skolor blir allt färre.

— Förut var det 50 överlevande som var ute och berättade. Nu är det kanske fem kvar. Andra generationen och även den tredje generationen måste nu gå ut i skolorna och berätta, men det är ingen enkel process. För det som de upplevde var oerhört traumatiskt och något man helst inte vill bli påmind om, säger Tommy Ringart.