Tisdag 16 Aug
Stockholm

Svenska fotohistorier samlade i praktverk

Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, är huvudredaktör för 'Fotografihistorier.' Pressbild.
Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet, är huvudredaktör för 'Fotografihistorier.' Pressbild. Foto: TT

I "Fotografihistorier" tas ett brett grepp om svensk fotohistoria från 1800-talet fram till våra dagar. Syftet med det över 400 sidor tjocka verket är att skildra inte en – utan flera parallella historier.

Kommentera
Kopiera länk
Dela
Fakta: "Fotografihistorier"

"Fotohistorier" skildrar fotografin i Sverige från tidigt 1800-tal fram till vår tid. Verket handlar om fotografer och deras bilder, men även om fotografins tekniker, institutioner samt estetiska och mediala traditioner.

Boken utges i samarbete med Kungliga Vitterhetsakademien.

Anna Näslund Dahlgren är huvudredaktör för boken. Övriga skribenter är Solfrid Söderlind, Solveig Jülich, Niclas Östlind, Anna Tellgren, Lena Johannesson, Louise Wolthers, Björn Axel Johansson, Tyrone Martinsson, Cecilia Strandroth, Maria Nilsson, Karin Wagner, Jenny Morelli, Marta Edling, Elsa Modin och Pelle Snickars.

— Jag har beskrivit boken som ett slags portal för den fotohistorieintresserade – där materialet inte bara består av fotografier och fotografnamn, utan även av bland annat tidskrifter, reklamblad och tidningsannonser. Och just materialets bredd är en jätteviktig poäng, säger Anna Näslund Dahlgren, redaktör för verket tillika professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.

I "Fotografihistorier" tecknas fotohistoria i Sverige från 1800-talets början fram till i dag i en såväl kronologisk som tematisk skildring, där kapitlen ägnas allt från fotoalbum, pressfoto, reklam- och modefotografi till digitalt fotografi och övervakningsfoto.

Enligt Anna Näslund Dahlgren kan boken fungera som en inkörsport till den forskning som gjorts inom fotografi inom och utom Sverige de senaste 40 åren.

— Titeln anspelar på att det inte bara finns en historia – utan flera parallella sådana. Här tittar vi inte bara på själva bilderna, utan även på olika tekniker, organisationer och medier där fotografi har diskuterats. Vi vill lyfta fotografiet som ett socialt och kulturellt fenomen, säger hon.

Mångfald i urvalet

Utöver nyskrivna texter av de 16 skribenterna innehåller boken även 400 bilder, där man, enligt Anna Näslund Dahlgren, också har eftersträvat en mångfald i urvalet.

— Vi väldigt noggranna med att det utöver fotografier även skulle finnas bilder av olika typer av fotoateljéer, kameratillverkning, olika sorters kameror och bildbärare. Så här finns bland annat bilder som visar fotografier i tryckta tidningar och bilder som visar hur en dagerrotyp och en celluloidfilmrulle ser ut, säger hon.

Enligt Anna Näslund Dahlgren eftersträvade man även en jämlik fördelning mellan kvinnliga och manliga fotografer i urvalet av bokens bilder – vilket dock visat sig vara svårare.

En kvinnlig fotograf var Sigrid Lenkert, som drev Ateljé Lenkert i Stockholm och tog många modebilder.

— Då det var män som förestod fotoateljéerna och kvinnor som stod i mörkrummet var det männens namn som hamnade i arkiven. Dessutom förväntades kvinnorna lämna sina yrkeskarriärer när de hade bildat familj, vilket gjorde att kvinnliga fotografer ofta hade en väldigt kort karriär och därför inte finns representerade i samma omfattning i arkiven, säger hon.

Digitalt överflöd

Vad gäller dagens verklighet råder det dock knappast någon brist på bildmaterial – snarare kan det enorma antal foton vi samlar på oss genom våra mobiltelefoner ibland tyckas vara i det närmaste oöverskådlig. Men huruvida bilderna därefter kommer att bevaras för framtiden är en annan fråga – och en utmaning för vår tids museer, enligt Anna Näslund Dahlgren.

— Förr eller senare hamnar man i ett läge när datorn kraschar eller mobilen tappas i vattnet utan att det finns någon backup – vilket ibland också beskrivs som en räddning, då vi annars skulle översköljas av alldeles för många bilder, säger hon och fortsätter:

— Dagens museer brottas nu med frågan kring hur allt det som skapats på de digitala plattformarna ska kunna bevaras. En annan viktig fråga är vem som egentligen äger bilderna. Så jag tror absolut inte att allt det bildmässiga kulturarv som finns i dag kommer att finnas kvar för framtiden.

TT
Kommentera
Kopiera länk
Dela

Notifieringar

Slå på notifieringar för att få de senaste nyheterna från Nyheter24.