Det råder byggkaos på Fotografiskas bottenvåning, några dagar innan utställningen ”News flash – ett sekel av nyheter” ska öppna för allmänheten. Målarfärgen på väggarna i de olika alkoverna – en kulör för varje decennium – håller fortfarande på att torka, och travar av fotografier i svarta ramar står lutade mot golvlisterna.
En vägg täcks nästan helt av TT:s gamla arkivskåp, utrensade i takt med den pågående digitaliseringen. Här kan museibesökarna få en glimt av hur det är att utforska nyhetsbyråns enorma arkiv.
— Det var svindlande att gå in där och hitta bilder på allt från skotten i Sarajevo till Kubakrisen – en otrolig bildskatt. Jag gick dit några gånger extra bara för att få vara i den miljön, berättar utställningsproducenten Mohamed Mire.
Visar 300 bilder
Tillsammans med Tobias Röstlund, bildbyråchef på TT, har han valt ut ungefär 300 bilder från 1920-talet till 2020-talet. Den allra första bilden föreställer svenska kvinnor som utövar sin nyvunna rösträtt i andrakammarvalet 1921, och det är de avgörande nyhetsögonblicken som har fått styra urvalet – från landstigningen i Normandie 1944 till månlandningen 1969.
— Det är också 100 år av olika typer av fotografi, allt från bilder tagna på månen av astronauter, till mobilbilder av folk som var på plats, från satellitbilder av orkaner till övervakningskamerabilder på skolskjutningar. Det är alla typer av bilder, säger Mohamed Mire.
Utställningen uppmärksammar även hur pressfotografens vardag har förändrats under 100 år, bland annat med en mörkrumsutrustning från 1930-talet och en kartong med 900 använda filmrullar. De motsvarar ungefär en halvårsförbrukning för en fotograf i mitten av 1990-talet, innan yrket blev digitalt.
Påminns om katastrofer
Den som vandrar genom utställningen kan följa 100 års politisk utveckling i Sverige och runt om i världen, påminnas om katastrofer och landvinningar, och spåra strömningar inom sport, kultur och teknik.
— Det här är verkligen en utställning för alla, från skolungdomar till vuxna, alla samhälls- och historieintresserade, som vill få en snabb översikt över de senaste 100 åren att kunna reflektera kring, säger Mohamed Mire.
Per-Anders Broberg, vd och chefredaktör för TT Nyhetsbyrån, ser fram emot att få fira jubileet med utställningen.
— Det finns inget bättre sätt för TT än att kunna dela det här med allmänheten – de som dagligen, medvetet eller omedvetet, tar del av vår rapportering, säger han.
Under seklet som passerat har TT arbetat för att vara en nyhetsbyrå just ”för alla”. Kanske har man lyckats lite för bra, eftersom många tidningsläsare tror att byrån är en statlig myndighet eller public service, snarare än ett fristående medieföretag. Det är ett ansvar att förvalta, menar Per-Anders Broberg.
"Torrt" kontra "yvigt"
TT startades 1921 av de svenska dagstidningarna för att det politiskt brokiga medielandskapet behövde en opartisk, riksomfattande nyhetsbyrå. Genom åren har man odlat den opartiskheten i ett språk och en ton som kan kännas ganska torr i ett alltmer yvigt och högljutt Mediesverige.
— I andra medier kan man tala om att man ser läsare framför sig, "vår publik". Men alla är ju vår publik – Västerbottens-Kurirens läsares likaväl som Sveriges Radios nyhetslyssnare. Det kräver lite "one size fits all", ett sätt att rapportera som ska funka på alla ställen, säger Per-Anders Broberg.
För honom finns det något lite paradoxalt i att blicka tillbaka på TT:s sekellånga historia. På redaktionen på Katarinavägen är fokus alltid riktat framåt – som på morgonmötet efter valnatten när utvärderingen snabbt övergår i ett "och vad har vi i dag då?"
Nuet är också närvarande i utställningen. Mohamed Mire visar runt i det sista rummet, med stora skärmar som är uppkopplade till TT:s nyhetsflöde.
— Här kommer man att kunna se bilder som kanske är tagna för bara några minuter sedan!
