Endast Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Statens historiska museum har den utskällda kostnadshyran, alla fem med fastigheter byggda för respektive verksamhet.
— Jag vill poängtera vikten av att den här frågan tas på allvar. Det är fem väldigt viktiga kulturinstitutioner och byggnader, säger utredaren Albin Kainelainen vid en pressträff.
Kostnadshyrans mål har varit att hålla hyrorna nere. Men hyran ska täcka underhåll och renoveringar och Nationalmuseum fick i stället en kraftig hyreshöjning efter renoveringen för 1,3 miljarder kronor i kombination med hög inflation.
— I ett normalt kontrakt står hyresvärden för kostnader, men här förs kostnaderna över på hyresgästerna, säger Albin Kainelainen.
Kostnadshyran har "sannolikt" också bidragit till att nödvändiga renoveringar skjutits på framtiden, konstaterar han. På Naturhistoriska riksmuseet gick det så långt att innertaket började falla ner.
Marknadsmässiga
Utredarens förslag innebär att kostnadshyran ersätts med marknadsmässiga hyror. De statliga anslagen ska samtidigt justeras för att neutralisera effekterna av förändrad hyresnivå.
— Det är väldigt viktigt att anslagen justeras för att kompensera för hyresförändringarna, säger Kainelainen.
Operan har i år en hyra på 24 miljoner kronor. Med marknadshyra skulle den nya hyresnivån, enligt en preliminär bedömning, bli 103 miljoner efter den förestående renoveringen, men 230 miljoner med bibehållen kostnadshyra. För Nationalmuseum är den nuvarande hyran 71 miljoner, med den föreslagna modellen skulle hyran bli 63 miljoner.
"Bättre för alla inblandade"
Albin Kainelainen ser inga nackdelar med att byta till en modell med marknadsmässiga hyror.
— I det här fallet tycker jag att det blir bättre för alla inblandade parter, säger han till TT.
Även om modellen införs enligt förslaget kommer det att betyda höga kostnader. Är regeringen beredd att kompensera?
— Kostnaden har staten redan, sedan är frågan hur man ska fördela den för att få rätt drivkrafter för att ta hand om fastigheterna och rätt förutsättningar för verksamheten. Det här är egentligen en fråga om vilka modeller man ska ha, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
Utredaren föreslår att ändringarna börjar gälla 1 januari 2026. Regeringen ska nu ta ställning till förslaget.
