Kulturbudgeten ligger på 9,6 miljarder kronor, vilket motsvarar en andel om 0,62 procent av rikets totala budget för 2026. Så låg har inte kulturens andel varit på 26 år, enligt en genomgång gjord av Magasin K.
Budgeten har visserligen ökat med 3,4 procent sedan förra året men ökningen av statsbudgeten är samtidigt större än vad den brukar vara.
— Det är enormt stora delar av samhället som behöver förstärkningar. Vi gör enorma satsningar på kulturen, men vi vågar också prioritera vad som är viktigt, säger Parisa Liljestrand och fortsätter:
— Bara för att man köper ett större hus så betyder ju inte det att matkontot också måste öka. Man ska också komma ihåg att kulturen finansieras av flera delar av samhället, på kommunal, regional, statlig och privat nivå.
Fackförbundet DIK (facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor) anser däremot att budgeten är en skandal.
”Den kulturella välfärden är grundlagsstadgad, men regeringen väljer ändå att dutta ut kaffepengar till en sektor som sedan länge är gravt underfinansierad", säger förbundsordförande Anna Troberg i en skriftlig kommentar.
Riksarkivet får mest
Mest pengar går till Riksarkivet som får ett tillskott på hela 95 miljoner kronor nästa år, bland annat för att satsa på digitalisering. Den höga summan beror också på att Riksarkivet har dubbla hyror och ska bli beredskapsmyndighet.
Även Operan i Stockholm får ökade anslag, för att kunna hålla i gång verksamheten under tiden som operahuset renoveras. Nästa år tillförs 15 miljoner kronor, följt av 25,3 miljoner kronor för 2027 och 22,5 miljoner kronor för 2028.
Regeringen lägger dessutom 40 miljoner kronor på stärkt läsfrämjande genom stöd till folkbiblioteken – och ger motsvarande summa för 2027 och 2028.
Pengar till museer
I budgeten tillförs även 700 000 kronor till Dansens hus, för institutionens arbete för barn och unga.
Sedan tidigare är det även känt att det i budgeten tillförs 7 miljoner kronor per år 2026–2028 till stiftelsemuseerna Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum.