Göteborgs-Postens Johan Lindqvist sätter en fyra och tycker det är ljuvligt att Håkan Hellström väljer att vara lite töntig. Han beskriver den som en popschlagerskiva av den gamla sorten och nämner Björn Skifs som en referens.
”Det är tidigt svenskt 70-tal och musiken som spelades medan ungarna fick sitta bälteslösa i bakluckan på Volvo-kombin medan mamma och pappa satt där fram och rökte. Det är musik som smakar ljummen pulvernyponsoppa och Skogaholmslimpa med honung på."
Så bra är Håkan Hellströms nya album
I Svenska Dagbladet hyllar Andres Lokko albumet för att Hellström skapat ett universum ”där musiken, lyriken och tiden rör sig i en egen takt”.
”Detta är modigare och mer experimentellt än vad de flesta ens kommer att förstå, inbillar jag mig", skriver Lokko som ger fem av sex i betyg.
Markus Larsson delar ut en trea och är försiktigt positiv, men beskriver skivan som det flummigaste Håkan Hellström spelat in. Han tycker det bästa med skivan är att Hellström ”låter som en kuf igen”, men textmässigt är det svagt.
”Det blir mest ett bekymmerslöst tjobbidoo”, tycker Larsson.
SVT Kulturnyheternas Tali da Silva gillar att Håkan Hellström verkar ha grävt djupt i barndomens skivbackar.
”Och ju djupare han gräver desto bättre blir det”, tycker da Silva som delar ut en fyra.