Med pampig invigning öppnar Språkmuseet sitt Rum för språk den 10 november, med konstnärliga installationer på plats som får det att – bokstavligen – spraka om orden.
Den jättelika ”Lyrografen” bildar meningar och ord som lyser upp på en skärm, ett slags slumpmässig kylskåpspoesi, utifrån hur besökarna väljer att sätta sig på de olika bänkplatserna som ingår i installationen.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleDet har krävts flera års arbete för att museet ska bli verklighet, konstaterar Patrik Hadenius, som även startat Språktidningen.
— Det är inte utan att man är lite rörd. Museet är till för att öka kunskapen om språk och höja språkens status.
Mötesplats om språk
Även författaren David Lagercrantz, som sitter med i museets styrelse, är entusiastisk.
— Språket är vår identitet, med språket erövrar vi världen. Det är underbart att vi nu har ett museum, en mötesplats där man kan samtala om språk, säger han.
På programmet står populärvetenskapliga föredrag om språkens födelse, om hur gravstenar och dödsannonser avslöjar hur vi ser på döden samt hur man med hjälp av AI kan tyda texter vars innebörd varit höljd i dunkel.
Jourhavande språkvårdare är ett annat inslag.
— Språkvårdare från Språkrådet kommer att sitta vid sina skrivbord och svara på frågor om allt mellan himmel och jord. Kanske vill man veta mer om ett ord ens mormor använder, eller skriva en uppsats men inte vet hur man ska börja. Då kan man få hjälp med det, säger Patrik Hadenius.
Språkquiz och rimstuga
Eller så kan besökarna bilda lag och ställa upp i språkquiz med AW under ledning av Språktidningens chefredaktör Anders Svensson.
Nuseet riktar sig också till dem som inte har svenska som förstaspråk. På lätt svenska förklarar författaren och språkvetaren Sara Lövestam vad de ålderdomliga orden i julsångerna egentligen betyder, som att ”natten går tunga fjät”.
Sist men inte minst blir det rimstuga i december, då man kan få hjälp med rim till sina klappar.
