Den amerikanska skådespelaren sitter i ett hotellrum i Venedig tillsammans med regissören Mona Fastvold och talar om filmen ”The testament of Ann Lee”.
Amanda Seyfried skrattar när hon beskriver hur människor kan förvandlas till monster av sexualiteten, men tillägger sedan:
Klicka här för att följa oss på Google— Om man tar bort egot och tar bort sexualiteten, så blir vi mer sansade. Det är bara så det är.
Filmen är en verklighetsbaserad berättelse om kvinnan som i mitten av 1700-talet flyttade från England till Amerika och grundade en rörelse som kallades shakers – ”skakarna”. Den praktiserade sexuell avhållsamhet och tillät inget barnafödande, vilket gjorde att man var tvungen att hitta fler medlemmar för att rörelsen inte skulle dö ut.
Kallades ”skakare”
Under sina möten sjöng och dansade medlemmarna, därav namnet ”skakarna”. Som mest var man 6 000 personer. Rörelsen finns fortfarande, om än med få medlemmar.
Fastvold, som kommer från Norge och är gift med ”The brutalist”-regissören Brady Corbet, hade hört talas om rörelsen och ju mer hon läste om den, desto mer intresserad blev hon av att göra en film om den. För henne var det självklart att Amanda Seyfried skulle spela huvudrollen. De kände varandra sedan tidigare och redan före inspelningen fanns den känsla av tillit som de menade behövdes.
— Det här var det närmaste en utopisk filminspelning som jag någonsin varit på. Jag jobbade hårt, det var utmanande, men ingenting gick fel, det kändes familjärt och det var så oerhört viktigt, säger Amanda Seyfried.
”Är som Ann Lee”
Fastvold skjuter in:
— Amanda är precis som den ledare jag föreställde mig att Ann Lee var. Hon sjunger fantastiskt och kan verkligen röra sig.
Båda höjer kompositören Daniel Blumberg till skyarna. Seyfried beskriver musiken som ”ett säreget djur”.
— Den har en rytm, ett sound som jag aldrig har upplevt förr. Det finns en känslighet i dessa märkliga harmonier. Det var en skrämmande roll eftersom det kunde ha gått fel. Men det gjorde det inte.
Mona Fastvold konstaterar att det inte var lätt att få göra ”The testament of Ann Lee”.
— Jag är en kvinnlig filmskapare som jobbar i en mansdominerad bransch och försöker göra filmer som ingen har bett mig att göra. När det gäller den här sade man ”gör den inte, gör något annat”. Men jag dras till berättelser om människor som söker stil och skönhet och vänlighet.
