Mer privata pengar till kulturen har varit ett mantra för kulturminister Parisa Liljestrand (M) som på måndagen tog emot utredningen ”Ett investeringsprogram för kultur” för breddad kulturfinansiering.
— En kvardröjande 70-talspolitik har skapat en sårbarhet som är helt onödig, säger Liljestrand på en pressträff där hon framhåller att regeringen inlett ”ett paradigmskifte”.
En ny miljard
En ny miljard i kulturbudgeten skulle kunna dra in ytterligare fyra miljarder, enligt utredningen som samtidigt efterlyser ett perspektivskifte.
Resurser till kulturen måste i högre grad än i dag ses som ”investeringar”, enligt utredaren Karin Forseke, tidigare vd för investmentbanken Carnegie. För att åstadkomma detta behövs lagändringar men också att kulturens värde lyfts fram på politisk nivå generellt, enligt Forseke.
— Jag tycker att politikerna ska göra mer för att betona vikten av kultur, det gör man i andra länder, säger hon.
–Signalvärdena är väldigt stora, speciellt när jag talat med donatorer.
Enligt utredningen är Sverige i dag ”i princip” det enda land i Europa utan möjlighet att göra skatteavdrag för kulturgåvor – detta föreslås ändras från 1 juli 2027.
— Det är naturligtvis ett ideologiskt vägval, men det är också ett vägval som handlar om att Sverige ska hamna i linje med andra länder, säger kulturministern.
Matcha kultursatsningar
Den nya kulturmiljarden ska, uppdelad på fyra år, gå till ett särskilt ”investeringsprogram” där privata kultursatsningar matchas med offentliga. Sittande regering föreslås lägga fram en proposition med insamlingskampanjer för projekt av nationellt intresse.
— Det här är ett sätt för det politiska att sätta agendan och för det privata att bygga kapitalet, säger Karin Forseke.
Även privata gräsrotsinsamlingar och tillfälliga kampanjer ska kunna matchas med offentliga medel.
Privata finansieringskällor till kultursektorn är dock inte ett svepskäl för att minska det offentliga, enligt kulturministern. Samtidigt har andra delar av statsbudgeten vuxit betydligt mer än just kulturen. Finns det inte en risk för att endast de privata pengarna får stå för en framtida ökning?
— Jag tror att det här kommer att fungera på ett bra och balanserat sätt. Det ser vi ju också när vi tittar på de länder runt omkring oss som haft det så här i över 100 år. Jag förstår inte varför Sverige skulle vara ett undantag, säger Liljestrand.
