I ett pressmeddelande meddelar stiftelsen att det skett en förlikning i tvisten där ordföranden Erik af Klint – velat att målningarna placeras i ett tempel och inte visas offentligt medan andra styrelsemedlemmar varit av motsatt åsikt.
”Hilma af Klints verk är en svensk kulturskatt med internationellt erkännande och ska fortsatt kunna delas med världen”, säger Erik af Klint i ett pressmeddelande.
Stiftelsen har länge brottats med interna stridigheter. Bland annat har af Klint hävdat att en skrivelse i styrelsens stadgar om att konsten endast ska visas för ”den som söker andlig kunskap” innebär att den inte ska visas offentligt alls. När han i fjol ville byta ut övriga medlemmar i styrelsen avslogs hans begäran i tingsrätten.
Länsstyrelsen har även granskat stiftelsen och kommit fram till att det är förenligt med stadgarna att fortsätta visa Hilma af Klints drygt 1 300 målningar.
Hilma af Klint (1862–1944) var relativt okänd under sin livstid, men fick ett internationellt genombrott på 1980-talet, långt efter sin död, och anses nu vara en föregångare inom abstrakt konst.