Julian Fellowes om rövarbaronerna: Tufft gäng

I en livfull Zoom-intervju från hemmet i Dorset (skådespelarna är uppkopplade från New York) berättar den brittiske manusförfattaren om förutsättningarna för "The gilded age".

— Det fanns en helt ny energi i New York på 1880-talet. Den gamla överklassen kunde inte hålla emot de nya, stormrika ”rövarbaronerna” som ville ha den makt deras förmögenheter kunde ge dem.

Utfattig brorsdotter

I ”The gilded age” möter tv-tittarna Marian, som efter faderns död utfattig flyttar till New York och får bo hos sina fastrar Ada och Agnes. Dessa hör till den rika överklassen och speciellt Agnes ser med avsky på de nyblivna grannarna tvärs över gatan – George Russell har tjänat stora pengar och samtidigt som han är beredd att gå över lik för att tjäna mer använder sig hans hustru Bertha av alla tillgängliga metoder för att bli accepterad i de fina salongerna.

Julian Fellowes har länge varit intresserad av perioden.

— - Jag har läst om rövarbaronerna – Vanderbilt, JP Morgan, Jay Gould. De var inte intresserade av att kopiera den engelska societeten, de ville något annat och när det nya seklet kom skulle de dominera. På många sätt har dagens miljonärer i New York och Silicon Valley mer gemensamt med personerna i ”The gilded age” än de har med sina engelska motsvarigheter.

Ville skildra svart borgarklass

En av huvudpersonerna är en ung svart kvinna som vill bli författare.

— Jag upptäckte att det vid den tiden fanns en stor svart borgarklass i New York. Och denna del av historien var väldigt viktig för mig, berättar Fellowes.

Christine Baranski spelar den vassa faster Agnes i serien. Hon erkänner att hon före inspelningen inte visste så mycket om denna tid i New York, men att Fellowes gav alla skådespelare mängder av research-material.

— Jag hade aldrig gjort kostymdrama på tv eller film tidigare. Då var underbart att få gå in i den här världen med dessa fantastiska kläder, som alla syddes upp av en firma i New York. Det var verkligen som att gå in i en annan historisk period.

Inspelningen ägde rum i New York, men även när Fellowes befann sig hemma i London följde han allt noga på en monitor. Skådespelarna berättar hur det kunde komma ett samtal från England om att ”Julian säger att en gaffel ligger fel, ändra på det”.

Morgan Spector, som spelar uppkomlingen George Russell, fick hantera ett personligt "problem" under inspelningen:

— Jag är vänsterhänt, och det fick man inte vara i de klasserna på den tiden. Det "korrigerades" med slag. Så jag var hela tiden tvungen att tänka på detta, att lära om till att i varje scen vara högerhänt.

Vill gärna berätta mer

Fellowes är noga med att påpeka att det i "The gilded age" liksom i ”Downton Abbey”, inte finns några genomusla bovar.

— Jag vill alltid att man ska få en möjlighet att se saker ur deras synvinkel. Jag hoppas jag har lyckats med det, att vi förstår varför systrarna är arga, lika väl som vi förstår familjen Russell. Varför ska de inte få det de har slagits för?

”Downton Abbey” gick i sex säsonger och fick två biouppföljare (nummer två kommer under våren). Ser Fellowes fram mot en liknande framgång nu? Han skrattar.

— Jag tänker aldrig i säsonger. Självklart har jag tänkt på hur man skulle kunna ta berättelsen vidare, men jag är aldrig så övermodig att jag ser det som självklart. Det ger otur att förutsätta någonting.

Men han sticker inte under stol med att persongalleriet i tv-serien är intressant och att han gärna skulle vilja berätta mer om dem.

— Rövarbaronerna var ett rätt tufft gäng, men de var också komplicerade. Jay Gould, till exempel – han kunde få människor att skaka bara genom att titta på dem, samtidigt som han var en oerhört mjuk make och en mycket kärleksfull pappa.

— Jag hoppas George Russell framstår som sådan. Mjuk och hänsynslös – en riktig gilded age-typ.

Fotnot: ”The gilded age” kan översättas till ”den förgyllda tidsåldern”. Perioden kan sägas ha varat från slutet av 1860-talet till slutet av 1890-talet. Perioden präglades av tillväxt genom inte minst industrialisering och järnvägsbyggande.