"Jag kastade mig ner på snön och letade efter dig. Jag bara skrek och ropade på Gud"
"Jag kastade mig ner på snön och letade efter dig. Jag bara skrek och ropade på Gud" - Foto: Skärmavbild/Svenska Powerkvinnor

Doktor Mouna öppnar upp om nära döden-upplevelsen: "Hade ingen puls"

När Mouna och hennes familj flydde från hemlandet Iran var hon med om en olycka som nästan kostade henne livet. Mitt i den iskalla natten ramlade Mouna plötsligt ner i snön. Hon återfanns utan puls, och det var inte alls säkert att hon skulle överleva.


Mouna Esmaeilzadeh, 41, är läkare, hjärnforskare och högaktuell i "Svenska Powerkvinnor"

Hon lever ett lyxigt liv i Marbella och spenderar gärna sin lediga tid i stallet, på skjutbanor eller i luften ombord på ett litet flygplan.

Men så har livet inte alltid sett ut för Mouna. 

Hon föddes i Tehran 1980, mitt i en tid av revolution i hemlandet Iran. Bägge hennes föräldrar var politiskt aktiva och för demokrati i landet, men tvingades leva hemligt för att undgå tortyr och avrättning. 

– Vi gick från hus till hus, tills det till slut blev ohållbart och vi var tvungna att lämna landet och fly, berättar Mouna i veckans avsnitt av Svenska Powerkvinnor. 

Mounas mamma blir känslosam i veckans avsnitt. Foto: Skärmavbild/Svenska Powerkvinnor

Återfanns utan andning och puls

De vandrade till fots genom de iskalla bergen i Kurdistan, men ville inte skylta med att de var på flykt. Därför bar de alldeles för lite kläder. 

Och kanske var det kylan som till slut blev för mycket för Mounas kropp. Plötsligt föll hon av hästryggen hon färdades på och försvann ner i den djupa snön.

Klockan var mitt i natten och gradantalet nere på minus 25. Mounas mamma drabbades av panik.

– Jag kastade mig ner på snön och letade efter dig. Jag bara skrek och ropade på Gud. Jag hittade dig genom ditt hår och försökte ta upp dig, berättar Mounas mamma i veckans avsnitt.

Foto: Skärmavbild/Svenska Powerkvinnor
Foto: Skärmavbild/Svenska Powerkvinnor

"Jag trodde du skulle dö"

När mamman fick tag i Mouna andades hon inte och saknade puls. ingen puls och andades inte.

– Jag trodde du skulle dö. Said skrek och grät, och jag tystade honom och sa att han inte fick skrika. Jag var rädd att gardisterna skulle höra oss.

Familjen tog hjälp av ett par äldre kvinnor i en by de passerade. De hjälpte till att vårda Mouna efter bästa förmåga. De blev kvar i byn i tre veckors tid – men hon överlevde.

Se det gripande klippet i videospelaren ovan.

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!