1994 kostade en liter mjölk strax över sex kronor, och en Big Mac på en snabbmatsrestaurang drygt 25 kronor. I dag kostar mjölken omkring 15 kronor, och hamburgaren runt 50 kronor.
Men ersättningsnivån på dagersättningen som flyktingar får har inte räknats upp en enda gång sedan dess, enligt Guna Graufelds, tillförordnad presschef på Migrationsverket.
— De som söker skydd får ersättning enligt lagen om mottagande av asylsökande. Där regleras rättigheterna i lagtexten, och det har inte justerats sedan den kom 1994, säger hon.
Det innebär att en ensam, vuxen flykting som själv ska betala sin mat får 71 kronor per dag. Den pengen ska räcka till precis allt – mat, kläder, förbrukningsvaror, mediciner och läkarvård, även om avgiften för läkarvård och medicin för flyktingar är reducerad.
För barn är dagpengen lägre, en tonåring får till exempel 50 kronor per dag.
Knappt en tredjedel av basbehoven
Dagpengen är mindre än en tredjedel av det som Konsumentverket beräknar som kostnaden för det nödvändigaste.
— Vår beräkning innebär varken existensminimum eller lyx, säger Kristina Difs, utredare på Konsumentverket.
Beräkningarna bygger på bland annat statistik från Statistiska centralbyrån, intervjuer med fokusgrupper och enkätundersökningar, berättar hon.
Matkostnaderna är beräknade utifrån näringsrekommendationerna, och bygger på en fyraveckors matsedel.
Nu är matkostnaderna enligt Konsumentverkets beräkningar för en vuxen som lagar all mat hemma 2 860 kronor per månad. 1994, då beloppet till flyktingarna fastställdes, var det 1 180 kronor för kvinnor och 1 490 kronor för män.
Det innebär att den dagersättning som flyktingar får inte ens räcker till maten för vare sig barn eller vuxna.
"Bra nivå som det är nu"
Migrationsverkets chef Mikael Ribbenvik har i Sveriges Radios lördagsintervju varnat för att dagpengen är för låg, och att detta gör att flyktingar riskerar att utnyttjas eller ledas in i brottslighet. Men migrationsminister Anders Ygeman (S) har inga planer på att göra några justeringar. Till Sveriges Radio Ekot säger han:
— Jag tror inte att det vore klokt av Sverige att ha väsentligt högre ersättning än något annat europeiskt land, utan jag tror att vi har en bra nivå som det är nu, säger Anders Ygeman till Ekot.
Han tror att många flyktingar från Ukraina kommer att kunna försörja sig genom att snabbt kunna jobba. Han nämner det behov av arbetskraft som exempelvis finns inom jordbruksnäringen.
Men av de flyktingar som kommit hittills är en stor del kvinnor med barn. Av de cirka 25 000 ukrainare som nu ansökt om tillstånd enligt massflyktsdirektivet är 9 500 barn i en familj. Frågan är hur snart en mamma med barn som just flytt kriget och ännu inte kan svenska ska kunna arbeta.
— Vi kommer att se väldigt stora behov. Det finns många stora utmaningar som Migrationsverket har flaggat för, säger Guna Graufelds.
