Utredare föreslår mer flexibelt korttidsstöd
Regeringens utredare föreslår ett mer förutsägbart och flexibelt regelverk för korttidsarbete vid en ekonomisk kris. Det skriver utredarna på Dagens Nyheters debattsida.
Vid korttidsarbete går en arbetstagare tillfälligt ned i arbetstid medan staten täcker upp en stor del av lönekostnaden.
Under pandemiåren 2020 och 2021 beviljades över 76 000 företag korttidsstöd med drygt 40 miljarder kronor. Omkring 580 000 anställda omfattades någon gång under 2020.
Regeringens utredare Rikard Jermsten och Annika Sundén föreslår nu en ny lag med utgångspunkt i det system som infördes under pandemin.
"Det nya systemet bedöms dock bli mer konkurrenskraftigt och flera anpassningar har gjorts för att regelverket ska bli mer förutsägbart och träffsäkert, samt tillräckligt flexibelt för att fungera under kriser av olika slag", skriver de i DN.
Enligt utredarna är det viktigt "att stödet inte ses som en åtgärd som ska rädda alla anställningar", utan mer som uppbackning till livskraftiga företag.
Några större förändringar som föreslås är att arbetsgivarens behov av arbetstidsminskning ska styra rätten till stöd samt att regeringen ska få fler verktyg för att förstärka stödet vid en långvarig kris.
Utredarna vill också att stödperioden ska öka från sex till nio månader för att minska administrationen vid en förlängning. De efterfrågar även bland annat möjlighet till revision samt straffbestämmelser för att förbättra kontrollen.
