Den snabbt stigande inflationen lyckades urholka uppskrivningen av socialförsäkringarna redan innan prisbasbeloppet höjdes vid årsskiftet, enligt Försäkringskassans analys. Arkivbild.
Den snabbt stigande inflationen lyckades urholka uppskrivningen av socialförsäkringarna redan innan prisbasbeloppet höjdes vid årsskiftet, enligt Försäkringskassans analys. Arkivbild. - Foto: TT

Inflationen urholkar bidragen – här är grupperna som får minst pengar

Skyhög inflation gjorde att ersättningar som sjuk- och aktivitetsersättning räknades upp rekordmycket efter årsskiftet. Men höjningarna började urholkas redan innan de började gälla, enligt Försäkringskassans nya analys.


Läs mer från Nyheter24 - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt Prenumerera
X

Gillar du artikeln?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.

Välj nyhetsbrev
Fakta: Ersättningar, bidrag och prisbasbelopp

Prisbasbeloppet används när nivåerna på vissa försäkringar i socialförsäkringen ska sättas.

Garantiersättningen i aktivitets- och sjukersättningen samt omvårdnadsbidrag räknas varje år upp med prisbasbeloppet efter hur inflationen enligt måttet KPI såg ut året innan.

Andra ersättningar som sjukpenning och föräldrapenning räknas delvis upp med inflationen i och med ett ersättningstak. Taket flyttas upp med prisbasbeloppet om inflationen stiger. Det gör att personer vars inkomst överstiger taket får mer ersättning när prisbasbeloppet höjs.

Barnbidrag eller föräldrapenning är exempel på ersättningar som inte har något skydd mot inflation. Om dessa ersättningar ska höjas måste riksdagen fatta beslut om det.

Källa: Försäkringskassan

Det så kallade prisbasbeloppet, som styr nivån på exempelvis studiemedel, garantipension och sjukersättning, räknas varje januari upp i takt med inflationen.

Ett vanligt år, när inflationen ligger still eller stiger i lugn takt, gör det att ersättningarna skyddas mot stigande priser. Det är nämligen inflationstakten i juni som avgör vad höjningen av prisbasbeloppet blir vid årsskiftet.

Men inflationen stiger nu så snabbt att höjningen inte täcker hela prisuppgången, enligt en ny analys gjord av Försäkringskassan.

— Uppräkningen sker med en viss fördröjning och med den här väldigt höga inflationen som vi har i dag hänger liksom inte uppräkningen med, förklarar Ulrik Lidwall, analytiker på försäkringskassan.

— Nu hinner ersättningarna urholkas innan ett nytt prisbasbelopp börjar gälla.

Bestäms i juni året innan

2022 var inflationstakten 8,7 procent i juni, jämfört med samma månad året innan.

I december 2022 hade inflationstakten stigit till hela 12,3 procent, jämfört med samma månad 2021.

När årets prisbasbelopp infördes i januari hade alltså dess värde redan fallit med drygt 6 procent, enligt Ulrik Lidwall.

— Vi får se var den värdeminskningen slutar med fortsatt inflation under året, säger han.

Samtidigt påverkas alla ersättningar och löner av att inflationen nu gröper ur våra plånböcker, säger Lidwall.

— Innan det hinner bli en ny löneförhandling och en eventuell ny lön så hinner ju den man har minska i värde.

Inflationstakten i november 2022 enligt måttet KPI.
Inflationstakten i november 2022 enligt måttet KPI.

Svårast med garantiersättning

Även om socialersättningarna höjdes historiskt mycket i januari kommer många personer leva i en fortsatt högre ekonomisk osäkerhet under 2023, enligt Försäkringskassan.

Svårast blir det för ensamstående med barn och personer som lever på ersättningar på garantinivå, säger Ulrik Lidwall.

— De har också mer begränsade marginaler från början, säger han.

De hushåll som får bidrag men också jobbar och får lön påverkas också negativt av inflationen men har, enligt Försäkringskassans analys, ändå större möjligheter att påverka sin ekonomiska situation.

— Annars är den höga inflationen olycklig eftersom den gör oss alla fattigare så vi får hoppas att den inte blir långvarig, säger Ulrik Lidwall.

TT
/
/
stats