I förra veckan konstaterade Riksbankschefen Erik Thedéen att finanssystemet måste stärka sin beredskap och han uppmanade vidare svenska folket att se till att ha kontanter, i mindre valörer, hemma för att vara väl förberedda vid en eventuell kris där digitala betaltjänster slås ut.
Samtidigt har det, under de senaste åren, diskuterats huruvida vi närmar oss ett kontantlöst samhälle, när allt färre betalar med kontanter.
.jpg)
Färre kontantbetalningar lönsamt för bankerna
För bankerna är det fördelaktigt att kontantbetalningarna minskar, menar Niklas Arvidsson, professor i industriell ekonomi och organisation på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.
– Kontanter har massor av kostnader för bankerna, men egentligen inga direkta intäkter. Kortbetalningar har mycket lägre kostnader för transaktioner och reella intäkter i form av exempelvis transaktionsavgifter och liknande, säger han till Nyheter24.
Grupperna som drabbas när kontanterna försvinner
Men vilka drabbas egentligen negativt om kontanterna försvinner från det svenska samhället?
– De som i dag är beroende av kontanter, vilket framför allt är äldre, personer med olika funktionsnedsättningar som har svårt att använda mobilen eller andra digitala tjänster. Sedan är det immigranter eller nyanlända som inte har något bankkonto, konstaterar Niklas Arvidsson och fortsätter vidare:
– Dessutom lär vissa småföretagare i regioner där varken internet eller telekomsystemen är pålitliga drabbas eftersom kort och Swish kanske inte funkar.
