1,2 miljoner svenskar kräver högre löner – risk för strejk?
1,2 miljoner anställda som jobbar i offentlig sektor ska få nya löner. Allt från sjuksköterskor och lärare till vårdbiträden och biståndshandläggare berörs. Men arbetsgivarna och personalens fackföreningar är inte alls överens om hur höga påslagen ska bli. Och en grupp har det extra kämpigt.
Gillar du artikeln?
Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få fler artiklar som denna direkt i din inkorg - helt kostnadsfritt.
Avtalsförhandlingarna under våren 2024 rör främst de stora avtalen (HÖK) med Kommunal, Sveriges Lärare, Allmän Kommunal Verksamhet (Vision, Akademikerförbundet SSR, Ledarna, Fackförbundet Scen och film), Vårdförbundet, AkademikerAlliansen (16 Saco-anslutna förbund) samt Sveriges Läkarförbund.
De nuvarande avtalen löper ut den 31 mars 2024, med undantag av avtalet HÖK T med AkademikerAlliansen. Det är ett tillsvidareavtal som löpt på sedan 2001 utan uppsägning. Avtalet förhandlas därmed under fredsplikt.
Avtalsförhandlingarna rör sammanlagt omkring 1,2 miljoner medarbetare inom kommuner, regioner och kommunala företag.
Källa: SKR
Lena Hermansson Klint jobbar som vårdadministratör i Region Östergötland.
– Jag trivs väldigt bra med mitt yrke och tycker att vi har en central roll i vården. Men det är viktigt att kunna leva på sin lön också, säger hon.
Lena och kollegorna i Region Östergötland har precis startat ett löneuppror. De blir intervjuade i sin fackliga medlemstidning.
Ingångslönerna är för låga, runt 25 000 kronor trots högskoleutbildning tycker hon.
Och löneökningarna har varit under "märket" det senaste året.
Facket vill inte prata med media
Men när vi hör av oss till fackförbundet Vision om hur lönerna ser ut i landet så är det locket på.
Fackförbundet Visions företrädare vill inte prata med Nyheter24 om deras medlemmars löner. Det är en känslig tid för facken i offentlig sektor, kan man tänka sig.
"Då vi är nära målet nu så kan vi tyvärr inte prata nu", säger fackets presschef Caroline Cederqvist i ett skriftligt svar.
1,2 miljoner svenskar ska få nya löner
Just nu sitter Sveriges Kommuner och Regioner vid förhandlingsbordet med fackliga företrädare för 1,2 miljoner svenska löntagare.
Vision, Lärarfacken, Kommunal, Läkarförbundet, Vårdförbundet och flera andra sitter på motsatta sidan av förhandlingsbordet.
Och det går allra sämst för Vision kan man tänka sig – de har mest att bevisa efter att man fick de sämsta lönelyften i fjol.
Börjar pratas strejk
Kanske finns det en ledtråd om hur det går i att Visions tidning lade upp en ny sida på sin webbplats i måndags:
"Det här behöver du veta om strejk", står det, och fortsätter:
"[...]facken kan använda sig av strejker och andra konfliktåtgärder. Som till exempel nu i vår då Visions medlemmar i kommuner och regioner får ett nytt löneavtal."
Dyrare livsmedel, höjda hyror och räntor...
Personalen är på hugget, som vi såg i Östergötland.
Och de är inte ensamma.
Efter ett år av stigande priser på allt från drivmedel till livsmedel, och rekordhöga hyror och boräntor, hoppas många anställda i kommuner och regioner på en revansch i lönekuvertet.
Därför ökade lönerna så lite för Vision
Fackförbundet organiserar hundratusentals tjänstemän i Sveriges kommuner, från biståndshandläggare till kuratorer.
I fjol fick Visions medlemmar de sämsta löneökningarna i procent räknat.
Detta eftersom man hade så kallade sifferlösa löneavtal. Centralt har man varit nöjd med det i tio år eftersom det ger högre lönelyft, tror man. Men när den ekonomiska krisen slog till mot kommunerna 2023 ledde det till rekordlåga lönepåslag för tjänstemännen istället.
Nu förväntar sig Vision att bli kompenserade i år.
Kommuner och regioner har rekordlite pengar
Samtidigt är kommuner och regioner i Sverige i ett särskilt utsatt läge. Statsbidragen från Regeringen har inte stigit i samma takt som prisökningarna i samhället och det har inneburit nedskärningar på flera håll i landet.
Då har man inte lust att lägga åtskilliga miljarder på höjda löner i efterhand.
SKR: "Besvärliga ekonomiska förutsättningar"
Sten Nordin är vice ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation och Sobonas föreningsstyrelse i ett pressmeddelande om löneförhandlingarna.
− SKR, Sobona och facken behöver fokusera på att avtalen stödjer verksamhetsmålen och möjligheterna att rekrytera och behålla medarbetare, samtidigt som vi behöver förhålla oss till de mycket besvärliga ekonomiska förutsättningar som faktiskt råder, säger Sten Nordin i ett pressmeddelande.
Läs mer om löner, karriär och ekonomi:
Så mycket tjänar svenskarna i din ålder
Så många brevbärarlöner går det på Postnords vd:s lön
Miljonregn över Bianca Ingrosso – här är stjärnans monsterlön