Under åren höjdes de generella statsbidragen med 36 miljarder kronor för att stabilisera ekonomin, en summa betydligt högre än det skattebortfall det syftade till att kompensera.
— Vi har sett tecken på att regioner och kommuner dragit på sig en större kostnadskostym och nya permanenta kostnader i stället för att täcka ett tillfälligt inkomstbortfall, säger Dan Sölverud, projektledare, Riksrevisionen, till TT.
Visst satte pandemin ljus på brister i exempelvis vården som kanske också behöver förbättras även långsiktigt, konstaterar han.
— Men regeringen gick då in med betydligt större stöd än vad deras beräkningar visade behov av, säger han.
Inför framtida kriser råder Riksrevisionen staten att stötta regioner och kommuner, men i högre grad utifrån behov. Om de generösa statsbidragen vid denna tid eldade på inflationsbrasan vet Sölverud inte.
— Det är fullt möjligt. Det borde någon undersöka, säger han.
