Återhämtningen i svensk ekonomi har gått trögt vilket gett Riksbanken goda argument för att fortsätta sänka räntan, menar Jens Magnusson.
— Man ska inte tro att en räntesänkning avgör hur mycket som helst. Det viktiga är att vi sedan toppen förra året halverat styrräntan från 4 till nu 2,00 procent, säger han.
Efter Riksbankens besked ändrade SEB sin prognos till att man tror på ytterligare en räntesänkning i år, sannolikt i september, från att ha varit mer restriktiva i sin tidigare prognos.
Hushållen saknat framtidstro
Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO, håller med om att beslutet och Riksbankens resonemang var väntade. Räntesänkningen kan vara ett steg på vägen att stärka hushållens framtidstro.
— Det som varit slående under året är att hushållen inte börjat konsumera. Trots att reallönerna gått upp, inflationen har kommit ned och ockå räntan. Det beror på att hushållen saknat framtidstro, säger Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO.
Långt från nollränta
På tisdagen presenterade regeringen nya åtgärder för att sänka trösklarna in på bostadsmarknaden. Från och med april planerar man att sänka bolånetaket och slopa det extra amorteringskravet.
Finns det risk för att räntesänkningen i kombination med de åtgärderna får bostadspriserna att skena?
— Jag ser inte riktigt risken för det. Vi är fortfarande långt ifrån den nollränta som gällde förr. De rörliga boräntorna kommer fortfarande vara högre än de var innan inflationskrisen.
Jens Magnusson är inne på samma linje.
— Vi har fortfarande kvar det ordinarie amorteringskravet och ett lånetak. Priserna kan tryckas upp lite grann av att fler kommer kunna låna mer. Frågetecknen jag ser är hur bostadsmarknaden kommer reagera på kort sikt och möjligtvis bli avvaktande fram till att de nya reglerna träder i kraft, säger han.
