Tullar, oroligt omvärldsläge och krig i Mellanöstern hör inte till det som har avgörande påverkan på hushållens konsumtionsvilja, anser Albin Kainelainen.
I stället är det främst svallvågor av inflation och prishöjningar på livsmedel som biter sig kvar längre än vi trodde, och som lagt en kvardröjande våt filt på såväl hushållens konsumtion och företagens investeringsvilja, menar han.
— Man ska komma ihåg hur stor chock de höga priserna var för hushållen och hur det tog bort tio år av reallöneökningar, säger Albin Kainelainen till TT.
Inget ”all-time-low”
Konjunkturinstitutet håller fast vid sin tidigare prognos om en liten återhämtning i ekonomin redan i år. Det ger en något ljusare bild av de kommande åren än den regeringen presenterade under tisdagen. Detta eftersom KI räknar med kommande satsningar i regeringens budget som förväntas gynna ekonomin, framhåller Albin Kainelainen. Tillväxten, som enligt regeringens prognos i år stannar på 0,9 procent är låg, konstaterar han.
— Det är lägre än det historiska snittet och det håller oss kvar i lågkonjunkturen. Men det är ingen ”all-time-low”-siffra.
Under pandemiåret 2020 var tillväxten exempelvis negativ, -1,9 procent, men studsade upp året därpå, och för 2023 låg tillväxten på -0,2 procent jämfört med föregående år.
Spår konsumtionsökning
Nu när hushållen däremot fått en inkomstökning kommer vi att se effekter av det, spår han.
Riksbanken har sänkt styrräntan och reallöneökningarna börjar knappa in på inflationens urgröpande effekt på människors ekonomi.
Sänkt arbetslöshet dröjer
Regeringens prognos över en initialt djupnande arbetslöshet ligger dock i linje med Konjunkturinstitutets, enligt Albin Kainelainen. Skälet är att företag under denna konjunktursvacka inte gjort sig av med arbetskraft lika hastigt som under pandemiåren. Med minnet av hur svårt det sedan var att få tillbaka arbetskraften har de skjutit det framför sig.
— Därför kommer ta längre tid tills vi ser att arbetslösheten börjar sjunka, säger Albin Kainelainen.
