Prisbasbeloppet påverkar olika bidrag och socialförsäkringar, till exempel garantipension, studiemedel och föräldraförsäkringen. År 2026 kan prisbasbeloppet höjas med 400 kronor, till 59 200 kronor enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
Under åren med hög inflation har prisbasbeloppet höjts mer. För år 2024 höjdes till exempel beloppet med 4 800 kronor – en av de senaste årens rekordhöjningar. Det har att göra med att prisbasbeloppet återspeglar hur mycket priserna stigit under den senaste tolvmånadersperioden. Men att konsumentprisökningarna – inflationen – dämpats den senaste tiden gör att ökningen nu blir mindre.
— Vi börjar gå tillbaka till lite av den mer normala utvecklingen av ett prisbasbelopp, säger Fernández.
Vidgade klyftor
Det som kanske är mest synligt för plånboken är att prisbasbeloppet påverkar brytpunkten för nivån för statlig inkomstskatt, enligt Fernández. En löneökning innebär då inte nödvändigtvis att man även betalar statlig inkomstskatt, om man befinner sig vid gränsen.
Lägre inflation, reallöneökningar – att inkomsterna stiger – skattesänkningar som tar fart, plus ett kommande valår kan vara en början på att vi återigen ser ”lite vidgade klyftor bland hushållen”, enligt Fernández.
— Det vill säga att det är en sparsam ökning för de med lägst inkomster, medan de med högre inkomster får ta del av låg inflation, stigande löner och mer skattesänkningar.
Välkommet hos hushållen
Hushållen är fortsatt pessimistiska och håller lite för hårt i plånboken än vad ekonomin egentligen kräver av dem, menar Fernández.
— För de flesta skulle det här betyda att du får mer pengar i plånboken under nästa år. Det är något som förmodligen är välkommet hos många hushåll, säger Fernández.
