I början av juli 2015 stod dåvarande premiärminister Alexis Tsipras på Syntagmatorget i Aten och bad folket rösta “Oxi”, med andra ord nej, till EU:s reformkrav som bara en dryg vecka senare blev ett faktum. Premiärministern själv hann både avgå och återvända innan sommaren 2015 var över.
— Det är aldrig populärt att införa den typen av besparingsåtgärder, men jag skulle säga att man hade inget val då, säger Pia Fromlet om reformkraven som togs emot under stora protester sommaren 2015.
Tuffa år
Efter följde många år av strikt budget, nya skatteregler, privatisering och stundtals politisk turbulens. Men förra året var Grekland ett av få länder i Europa som hade ett budgetöverskott, och även 2025 väntas landets finanser gå plus. Landets centralbank räknar samtidigt med att BNP stiger med 2,3 procent under 2025.
— Kombinationen att man har konsoliderat finanspolitiken och fått en högre tillväxt, det är ju en bra kombination.
Pia Fromlet säger att det är viktigt att landet fortsätter att jobba med tillväxtvänliga reformer och bland annat ser över skattesystem.
— Det har ju Grekland gjort, men jag tror man kan göra ytterligare reformer där.
Fortsatt stor skuld
Greklands kreditbetyg har stegvis förbättras och i våras lämnade det så kallad “skräpstatus”. Kreditbetyget är i nivå med Italiens och fortsatt sämre än de flesta andra europeiska länder. Pia Fromlet lyfter att eftersom statskulden fortsatt är hög är det viktigt att räntorna på landets statsobligationer inte sticker i väg igen.
— Börjar man föra en oansvarig finanspolitik med utgifter som inte höjer tillväxten på sikt, då kan det ju gå rätt fort för på finansmarknaden handlar väldigt mycket om förtroende.
Trots att Grekland kraftigt minskat skulden är den sett till BNP fortsatt den största statsskulden i Europa. Förra året låg den på 153 procent av BNP. För jämförelse så ligger Sveriges statsskuld på 33 procent av BNP, enligt eurostat.
— Grekland har ju verkligen, även om det fortfarande är en del kvar att göra, lärt sig sin hemläxa.
.jpg)
