Det sker kanske bara vart femte år. Så hur mycket får det kosta att försäkra Sverige mot en nedsläckning av elsystemet, det vill säga när den ordinarie strömmen inte räcker till?
Det har forskare under ledning av Energiforsk, samägt av Energibranschen och Svenska kraftnät, räknat på.
Missa inget viktigt, följ oss på GoogleGasturbiner är en enkel teknik, flexibla att placera där de bäst behövs, och kostnaderna är förutsägbara, enligt forskarna.
Dessutom kan de köras igång snabbt när elbehovet ökar akut.
Köper en försäkring
Förmodligen kommer det extra behovet från relativt dyr gasproducerad el inte behövas särskilt ofta. Det gör att ingen privat investerare lär satsa. Det behövs därmed att staten tar på sig kostnaden för ett säkrare elsystem, enligt Markus Wråke, vd på Energiforsk.
— Det man gör är att man köper sig en försäkring, säger han.
I en ny rapport presenterar Energiforsk slutsatserna från fyra forskargrupper som tittat på hur Sveriges elsystem klarar leveransen när elförbrukningen bedöms öka, samtidigt som den väderberoende elen breder ut sig.
Frågan som ställs på sin spets: Hur extrema situationer ska elsystemet klara av – och till vilken kostnad?
Att bygga gasturbiner är inte jättebilligt, det skulle säkert hamna på svenskarnas elnota i någon mån. Den totala ”försäkringskostnaden” med gasturbiner beräknas kosta runt fyra miljarder kronor per år, enligt rapporten.
Kärnkraft otillräcklig
Det finna andra alternativ, som batterier eller vätgaslager, men de bedöms ännu som osäkra.
Efter 2035 har Sverige eventuellt mer kärnkraft, enligt regeringens önskemål. Kan kärnkraft ta över den här försäkringsrollen?
— Nej. Den mängd kärnkraft som vi pratar om just nu i Sverige, det som man nu planerar att bygga under 2030-talet, gör sannolikt ingen dramatisk skillnad, säger Wråke.
