Tetra Pak, Scania och Hitachi Energy är exempel på företag som följer med den svenska delegationen till klimattoppmötet COP30. De deltar inte i själva förhandlingarna, utan finns bland annat i den svenska paviljongen.
— Vi har otaliga bilaterala möten med viktiga länder och aktörer, säger Emma Modéer Wiking, hållbarhetschef på Business Sweden.
Det händer att företagen kommer hem från mötena med påskrivna avtal, men det är inte främst en försäljningstripp, påpekar hon.
— Det är inte säljcheferna från företagen som reser. Det är vd-ar, klimatchefer, hållbarhetschefer och public affairs-chefer som kan föra de här samtalen med beslutsfattare.

Vill vara seriös
Modéer Wiking säger att näringsdelegationen driver en seriös klimatagenda. Samtidigt bjuder man in till klimatkaraoke under mötet.
— Vi har sett att det har behövts ett forum för mer informella samtal. Av 50–60 aktiviteter vi gör har vi två kvällar för att just nätverka mellan aktörer. Det har varit väldigt bra, säger hon.
För att få delta i svenska delegationen måste aktörerna skriva på ett avtal om att främja vetenskapliga lösningar och ha policys som är i linje med Parisavtalet. Så ser det inte ut i alla länder.
En rapport från organisationen Transparency International (TI) ifrågasätter om klimatmötena snarare kan betraktas som handelsmässor. Av 466 granskade företag och branschorganisationer som deltog i de senaste två årens klimattoppmöten har 88 procent på senare tid inte tagit ställning för Parisavtalet, och bara en tredjedel har på toppnivån uttryckt stöd för forskningsbaserat agerande.
Varningens finger
Det finns exempel på företag som till och med motverkar åtgärder mot klimatförändringar, och i Baku förra året filmades en av de azeriska delegaterna när han marknadsförde etableringar i nya gasfält.
Gvantsa Gverdtsiteli vid TI skriver i en kommentar till TT att kraven från Business Sweden är i linje med vad organisationen tycker, men lyfter också ett varningens finger:
”Vi är fortfarande oroade över gapet mellan uttalade åtaganden och faktisk lobbyverksamhet vid COP. Vi vet att vissa företag offentligt kan stödja vetenskapligt anpassade klimatåtgärder, men deras politiska engagemang och främjande av lösningar berättar ofta en annan historia”, skriver hon.




