Varje år beräknar Konsumentverket vad svenska hushåll rimligtvis kan behöva lägga på mat och annat. Till 2026 beräknas matkostnaderna minska kraftigt, men inte på grund av sänkta matpriser utan ”förändrade metoder och beräkningsunderlag”, skriver myndigheten.
Grunden i den nya beräkningsmodellen är en ny månadslång matsedel. Den är anpassad till uppdaterade kost- och näringsrekommendationer och en mer stillasittande livsstil. Den använder en ny metod för prismätning av livsmedel och väger in en förväntad sänkning av matmomsen.
Baserat på det räknar Konsumentverket med att en barnfamilj med två barn, 5 och 9 år gamla, spenderar 8 440 kronor i månaden på mat 2026.
Det är 2 090 kronor mindre än motsvarande beräkning för 2025, en sänkning med ungefär 20 procent.

”Önsketänkande”
— Det låter lite mer som ett önsketänkande än en realistisk matsedel, säger sparekonomen Sharon Lavie.
Matsedeln är näringsriktig – men innehåller lite av varor som många barnfamiljer lutar sig mot. Inga makaroner, ingen ketchup och nästan inga halvfabrikatsklassiker som färdigköttbullar, fiskpinnar och falukorv.
Den här schablonen för hushållens utgifter används bland annat som underlag till regeringen för beslut om riksnormen för försörjningsstödet, det så kallade socialbidraget.
Med andra ord: om beräkningen är orealistiskt låg, riskerar personer och familjer som lever på marginalen att få för lågt ekonomiskt bistånd.
— De som får försörjningsstöd, de som kanske har utmätning av Kronofogden eller skuldsanering, där varje krona är så viktig – de får minskat belopp, säger Sharon Lavie.
Följer inte verkligheten
Men bör vi inte ändra våra vanor då?
— Konsumentverkets uppdrag är ju inte att berätta för människor hur de ska äta, de ska väl göra en kostnadsberäkning utifrån verkligheten, tycker jag, säger Lavie.
Samma schablon används av flera myndigheter, som Kronofogden och Försäkringskassan, men också i de ”kvar att leva på”-kalkyler som banker gör vid bolån, vilket enligt Lavie skapar risk för överbelåning.
— I det här fallet blir det platt fall. De stärker inte konsumenterna någonstans, säger hon.




