”Min personliga sammanvägda bedömning är att argumenten för en euroanslutning har förstärkts”, skriver professor Lars Calmfors, ordförande för de 14 ekonomer och statsvetare som satt samman rapporten.
Calmfors sammanfattning landar alltså i ett ja till den europeiska valutan, men dessa slutsatser behöver inte delas av övriga rapportförfattare, konstaterar han.
Finns nackdelar
Nackdelarna finns fortfarande kvar sedan förra gången svenska folket röstade nej till euron 2003, att Sverige får svårare att bedriva en egen räntepolitik om vi hamnar i ett annat ekonomiskt läge än euroområdet.
”Men nackdelen är mycket mindre än tidigare. Den svenska konjunkturen har blivit mer synkroniserad med euroområdets”, skriver Calmfors som blivit mer eurovänlig över tid och som redan 1996 var ordförande för en liknande euro-utredning.
Å andra sidan har risken ökat för att Sverige ska få betala för andra länders höga statsskulder ökat, enligt honom.
Ingves är för
Förre Riksbankschefen Stefan Ingves är också för euron. Och det borde inte vara några problem för Sverige att anslutna sig.
”Vi kan ansluta oss utan större svårigheter och argumenten för att stå utanför blir allt svårare att hitta”, skriver Ingves i rapporten.
För närvarande är frågan inte särskilt het på de politiska partiernas dagordning. I det fall politikerna landar i att gå vidare i frågan bör den ske via en folkomröstning, tycker Calmfors och statsvetare Johannes Lindvall, där den senare konstaterar att legitimiteten för EU-medlemskapet stärktes i samband med euroomröstningen för över 20 år sedan.
”Det vore oklokt att riskera den balansen genom att tjugo år senare gå emot folkomröstningsresultatet från 2003. Om eurofrågan åter blir aktuell bör målsättningen i stället vara att genomföra en folkomröstning som fungerar lika bra som omröstningen 2003 – eller bättre”, skriver Johannes Lindvall.




