”Risken ökar nu", skriver Per Altenberg i en mejlintervju med TT när frågan om fullskaligt handelskrig tas upp.
”Det beror både på att frågan kopplas till territoriell suveränitet men också på att tilliten undergrävs när USA hotar med nya tullar trots att administrationen nyligen kom överens med EU om en uppgörelse”, tillägger han.
Klicka här för att följa oss på GoogleTulluppgörelsen kan nu bli inaktuell, enligt Altenberg.
“Det är för tidigt att säga om den kommer att rivas upp på grund av USA:s hot om nya tullar kopplat till Grönland. I längden blir det dock svårt att göra nya uppgörelser med en motpart som inte respekterar uppgörelser den tidigare har ingått. Ytterst är handelspolitiska överenskommelser en fråga om tillit”, skriver han.
”Handels-bazooka” ett alternativ
EU har sedan i höstas pausat EU-tullar på USA-varor för cirka 1 000 miljarder kronor till den 6 februari. De tullarna kan nu bli en del av EU:s svar, om Grönlandstullarna införs av Trumpregeringen.
Trumps territoriella hot mot Grönland, en självstyrande del av EU- och Natolandet Danmark, har i diskussionerna om hur EU ska svara också fått bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron att lyfta fram alternativet som brukar kallas EU:s “handels-bazooka”. Det är en förordning som ovanpå regelrätta svarstullar öppnar för exempelvis restriktioner för USA-företag att delta i offentliga upphandlingar eller hinder för tjänstehandel och direktinvesteringar i EU.
USA:s tullar på varor från EU ligger redan nu på i genomsnitt på 19 procent, enligt Världshandelsorganisationen (WTO). Det kan jämföras med 2,5 procent i början av 2025, innan Donald Trump tillträdde som USA:s president för andra gången.
Exportras på 16 procent
Effekten är tydlig. Svensk export till USA har under perioden april-november 2025 rasat med 16 procent jämfört med samma period ett år tidigare, enligt Kommerskollegium. Och tullarna beräknas dra ned svensk export till USA med 4 procent och svensk import från USA med 11 procent på fyra år, enligt myndighetens analys.
Grönlandstullarna – mot åtta europeiska Natoländer inklusive Sverige – ligger enligt Trump på 10 procent från februari och 25 procent från juni. Hur de – och EU:s eventuella svar – skulle påverka svensk handel finns ännu inga beräkningar på hos Kommerskollegium.
