Dollarn närmar sig 9 kronor, den lägsta kursen mätt i kronor på drygt fyra år. Detta trots att långa marknadsräntor i USA vänt nedåt och Wall Street – tillsammans med andra börser – lyfter efter Donald Trumps öppning för en förhandlingslösning om Grönlands framtid i onsdags.
Klicka här för att följa oss på Google
”Stor riskaptit”
Ökat risktagande på marknaden förklarar en stor del av detta, enligt Tommy von Brömsen, valutastrateg på Handelsbanken.
— När börserna stiger och det är stor riskaptit på marknaderna brukar man se hur svenska kronan, norska kronan, australiska dollarn – den typen av valutor – går starkt, säger han.
I andra vågskålen hamnar då valutabjässar, som dollarn eller den schweiziska francen, enligt von Brömsen.
Men torsdagens tryck nedåt på dollarn följer på det att dollarn tidigare under veckan också pressats hårt nedåt – fast då i en ny våg av ”Sälj USA”-beteende på marknaden till följd av Grönlandskrisen.
Förtroendet för USA tar långsiktigt stryk av Trumps politik och det håller marknadstemat ”Sälj USA” vid liv.
— Förtroendet för den amerikanska politiken och institutionerna urholkas successivt när det kommer nya sådana här saker hela tiden. Det fortsätter att gnaga och vi har sett det under det senaste året, att investerare vill minska sin dollarexponering och i stället sprida riskerna, säger von Brömsen.
Dollarn antas fortsätta nedåt
Kronan har på kursen 9,07 per dollar lyft drygt 20 procent mot dollarn sedan Trump installerades som president för i dagarna ett år sedan. Dollarn antas nu fortsätta ned mot 8,70 kronor i slutet av 2026 och långsiktigt kan stabilisera sig kring kursen 8,50 kronor, enligt von Brömsen:
— Det finns förväntningar om stark återhämtning i Sverige och vi har goda statsfinanser. Det är många saker som pekar till kronans fördel. Sedan har vi en dollarförsvagning i spåren av att marknaden tappar förtroendet för den amerikanska politiken. Det kan bli stökigt och kanske fokus på ohållbara statsfinanser i USA.
